CANCERFORMER

Njurcancer

Njurcancer innebär att en cancertumör har uppstått i en njure. Cancer i båda njurarna är sällsynt. Det finns olika former av njurcancer. Det går att bli av med cancern om den upptäcks tidigt. Annars finns behandling som kan bromsa sjukdomen.

Vad är njurcancer?

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs. Ämnena förs genom urinledarna till urinblåsan så att du kan kissa ut dem.

En cancertumör bildas

Njurcancer innebär att det har bildats en cancertumör i någon av njurarna. Att få cancer i båda njurarna samtidigt är sällsynt och beror oftast på att sjukdomen är ärftlig. Läs mer i kapitlet Vad beror njurcancer på?

Celler från cancertumören kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer, som också kallas metastaser. Njurcancer som sprider sig bildar oftast metastaser i lungorna. Ibland kan cancern sprida sig till levern, hjärnan eller skelettet.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår och utvecklas.

Olika hur det kommer att gå

Det går oftast att bli av med cancern om den upptäcks när den fortfarande bara finns i njuren.

En del får återfall. Det betyder att sjukdomen kommer tillbaka.

Möjligheten minskar att bli av med cancern om den kommer tillbaka eller om den har hunnit sprida sig. Det kan ändå gå att leva bra i flera år genom behandlingar som bromsar sjukdomen.

Wilms tumör och njurbäckencancer

Wilms tumör är en form av njurcancer som främst barn och ungdomar kan få. Men det är mycket ovanligt att barn och ungdomar får cancer.

Njurbäckencancer är en annan cancerform och beskrivs inte i den här texten.

Symtom

De flesta med njurcancer har inte känt av några symtom när de får diagnosen. Sjukdomen har upptäckts av en slump när de har undersökts för något annat besvär.

Men en del märker av sjukdomen. Då är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

  • blod i urinen
  • knöl i magen
  • ont i sidan av ryggen
  • minskad vikt trots oförändrade vanor.

En del känner sig sjuka, har haft feber länge eller är ovanligt trötta.

Symtomen behöver inte bero på cancer utan kan ha andra orsaker.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på njurcancer.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Det är vanligt med olika undersökningar för att läkaren ska kunna säga vad besvären beror på.

En kroppsundersökning innebär bland annat att läkaren känner på magen.

Urinprov kan visa om du har blod i urinen fast det inte syns. Blodprov kan visa hur njurarna fungerar.

En undersökning som kallas cystoskopi kan behövas om du har blod i urinen. Undersökningen innebär att läkaren undersöker urinvägarna.

En undersökning med datortomografi, magnetkamera eller ultraljud visar om du har en tumör och om den har spridit sig. Det kan vara olika vilken undersökning som passar bäst. Ibland behövs en eller flera av undersökningarna.

Vävnadsprov kan behövas för att få veta mer om tumören och för att planera behandlingen. Undersökningen innebär att läkaren för in en nål genom huden och in i njuren för att ta mycket små bitar av tumören. Du får lokalbedövning.

Provtagning är samma sak som biopsi.

Efter provtagningen mår du som vanligt, men behöver stanna några timmar innan du kan lämna mottagningen. Det är för att minska risken för blödning.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har njurcancer.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon kallelse eller telefonsamtal.

Här kan du läsa mer om standardiserade vårdförlopp.

Behandling när cancern bara finns i njuren

Det går att få behandling som kan ta bort sjukdomen om den bara finns i njuren. Det är vanligast att bli opererad. Ibland behövs ingen behandling.

Operation

En operation i njuren innebär att en del av njuren tas bort, eller hela njuren. Det beror på hur stor cancertumören är och var i njuren den finns.

Du får narkos. En del får också ryggbedövning. Sedan opereras njuren med titthålskirurgi. Ibland görs operationen genom ett snitt i magen. Det kallas för öppen operation.

Operationen tar två till tre timmar. Tiden varierar beroende på hur stor cancertumören är och hur lätt den är att komma åt. En operation med titthål brukar ta lite längre tid än en operation genom ett snitt.

Efter operationen

Efter operationen får du en urinkateter. Den tas bort efter en till två dagar när du kan kissa som vanligt igen. Du kan också ha en liten slang i operationssåret. Det är för att leda bort blod och sårvätska. Här kan du läsa mer om operationssår och läkning.

Du får hjälp att komma upp och röra på dig så snart som möjligt, ibland samma dag som du opererades. Det är för att minska risken för att få blodpropp eller lunginflammation.

När du lämnar sjukhuset

De flesta kan lämna sjukhuset efter två till sex dagar. Då får du med dig recept på läkemedel som du kan ta om du har ont. Du får också veta vem du ska kontakta om du behöver.

Du behöver vara sjukskriven i två till sex veckor, beroende på vad du har för arbete.

Undvik att lyfta tungt de första två månaderna. I övrigt kan du leva som vanligt.

Efter en till tre månader får du komma på återbesök för att se om du behöver mer behandling. 

Undvik rökning och alkohol

Avstå från att röka eller dricka alkohol före och efter operationen. Då minskar du risken för komplikationer och återhämtar dig snabbare efter behandlingen.

Det finns hjälp att få om du behöver det. Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan. Här kan du läsa mer om att ändra alkoholvanor. Här kan du läsa mer om levnadsvanor i samband med din operation.

Lokal ablation i stället för operation

Så kallad lokal ablation innebär att cancertumören kyls eller värms bort. Det kan vara ett alternativ om du har en eller flera små cancertumörer i njuren eller om det inte är lämpligt med narkos och operation. Det kan till exempel vara om du samtidigt har andra allvarliga sjukdomar.

Läkaren för in en nål genom huden och in i cancertumören med hjälp av ultraljud eller datortomografi. Genom nålen skickas värme eller kyla som förstör cancertumören. Behandlingen görs för det mesta med narkos.

De flesta kan lämna sjukhuset snart efter behandlingen, ibland samma dag. Du får med dig recept på läkemedel som du kan ta om du får ont.

Du behöver komma på regelbundna uppföljningar. Det beror på att det är vanligare med återfall efter lokal ablation än efter en operation. Då brukar det gå att få behandling igen.

Undersökningar i stället för behandling

Ibland behöver en liten, oförändrad cancertumör inte behandlas. Då räcker det i stället att du kommer på regelbundna undersökningar.

Du får behandling om undersökningarna visar att cancertumören börjar växa. 

Behandling om njurcancern har spridit sig

Det är svårare att bli av med sjukdomen om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Då går det i stället att få behandling som främst bromsar och lindrar sjukdomen.

En grupp med olika specialister på njurcancer rådgör med varandra och föreslår sedan en eller flera olika behandlingar som de bedömer blir bäst för dig.

Läkemedel som kan bromsa sjukdomen

Det finns läkemedel som på olika sätt kan bromsa sjukdomen, även om de flesta inte kan bli av med den. Det finns flera läkemedel. Ofta går det att byta till något annat om du har fått ett läkemedel som inte hjälper dig.

Läkemedel som stärker immunförsvaret

Det finns läkemedel som hjälper immunförsvaret att verka mot cancern. Då kan cancern krympa. Hos en del försvinner cancern helt. Immunstärkande läkemedel får du som dropp direkt i blodet vid ett tillfälle med några veckors mellanrum.

Målriktade läkemedel

Målriktade läkemedel stör cancercellerna på olika sätt. Då kan cancercellerna inte växa och dela på sig. Det gör att cancertumörerna krymper eller växer långsammare.

Läkemedlen tar du oftast som tabletter varje dag i ungefär en månad. Därefter är det uppehåll i behandlingen innan den börjar om igen.

Biverkningar av behandling med läkemedel

Behandling med läkemedel vid njurcancer kan ge olika biverkningar, till exempel diarré, trötthet eller hudutslag.

Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan om du har mycket besvär. Det finns hjälp att få. Ibland går det att ändra dosen eller byta läkemedel för att mildra eller slippa biverkningarna.

Operation eller strålbehandling kan bromsa och lindra

Ibland kan metastaser från njurcancer i andra delar av kroppen opereras eller strålbehandlas. Det kan bromsa sjukdomen och lindra symtom. Ibland kombineras behandlingarna.

Embolisering kan lindra symtom

Så kallad embolisering innebär oftast att blodtillförseln till cancertumören stängs av. Det kan vara ett alternativ om du inte kan opereras. Behandlingen kan lindra symtom eftersom cancertumören krymper.

Läkaren för in en smal, böjlig slang genom ett litet snitt i ljumsken och vidare genom blodkärlen som går till njuren. Sedan sprutar läkaren in ett läkemedel genom slangen. Läkemedlet blockerar blodflödet till cancertumören.

Du får lokalbedövning och läkemedel som lugnar och gör att du inte får ont.

Palliativ vård

Det finns många andra olika behandlingar som kan lindra om du har ont eller har andra besvär av sjukdomen. Här kan du läsa mer om palliativ vård – att förlänga livet eller lindra symtom.

Hur påverkas livet av njurcancer?

När behandlingen är klar kallas du till regelbundna återbesök för att se hur du mår och för att se om cancern har kommit tillbaka.

Det varierar hur många återbesök som behövs. Det är vanligt att du kallas oftare i början och mer sällan ju längre tiden går. För en del kan återbesöken upphöra efter fem år, andra behöver fortsätta längre.

Kroppen kan klara sig med en njure

Kroppen kan fungera som vanligt även om ena njuren har opererats bort. Du behöver vara extra försiktig med läkemedel som kan påverka den njure som du har kvar.

En del får njursvikt

Ibland kan sjukdomen eller en njuroperation leda till kronisk njursvikt.

Trötthet kan ha olika orsaker

Många som har cancer känner sig mycket trötta. Det kan påverka tillvaron och dina relationer på olika sätt. Det finns hjälp att få och en del som du kan göra själv för att det ska kännas bättre. Här kan du läsa mer om trötthet vid sjukdom.

Tankar och känslor

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland kan det ta tid.

En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Här kan du läsa mer om tankar och känslor vid cancer.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel vilken uppföljning och rehabilitering du kan behöva.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan mottagning för specialistvård.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen skriftligt så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Njurcancerföreningen är till för dig som har eller har haft lungcancer eller som är närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Vad beror njurcancer på?

Det är till stor del okänt vad som orsakar njurcancer, men det finns saker som ökar risken för sjukdomen:

  • rökning
  • övervikt
  • förhöjt blodtryck.

Ungefär en tredjedel av dem som har njurcancer har fått det på grund av att de röker eller har rökt.

Ärftlig njurcancer är ovanligt

Det är ovanligt att njurcancer är ärftligt. Det kan vara ärftlig njurcancer om en person blir sjuk före 40-årsåldern eller får sjukdomen i båda njurarna.

Här kan du läsa mer om ärftlig cancer.

Till toppen av sidan