BLODTRYCK

Högt blodtryck

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Risken för framför allt hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar om du har högt blodtryck.

Det är till exempel sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Du får också ökad risk för hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Njurarna kan försämras av högt blodtryck.

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. De flesta behöver behandling med läkemedel för att sänka blodtrycket effektivt.

Du kan få högt blodtryck om du är gravid. Det kallas havandeskapsförgiftning och brukar upptäckas vid en kontroll hos barnmorskan.

Symtom vid högt blodtryck

Många som har ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Ibland kan du få lindriga symtom vid högt blodtryck, till exempel lätt huvudvärk och trötthet. Men de symtomen kan även ha flera andra orsaker.  Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det.

Vid mycket högt blodtryck kan du få tydligare symtom som svår huvudvärk och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd som är ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontrollera ditt blodtryck om du misstänker eller är orolig för att du har högt blodtryck. Det kan du göra på en vårdcentral eller på vissa apotek. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in

Kontakta en vårdcentral om du har uppmätt ett blodtryck som är 140/90 eller högre utan andra symtom. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har följande symtom:

  • Du har ett uppmätt blodtryck på 230/130 eller högre utan andra symtom
  • Du är gravid och har ett uppmätt blodtryck på 140/90.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande besvär:

  • Du misstänker att du har högt blodtryck och får svår huvudvärk eller andnöd.
  • Du är gravid och har ett uppmätt blodtryck på 160/110 eller högre.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Alla vuxna bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Det kan du få gjort på en vårdcentral eller på vissa apotek. Du kan sedan göra en ny mätning efter ungefär fem år. Du bör få ditt blodtryck kontrollerat någon gång per år om det ligger kring 140/90 mmHg, det vill säga nära den övre gränsen för vad som räknas som hälsosamt. Distriktssköterskan eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att diskutera mätvärdena med en läkare.

Här kan du läsa om blodtrycksmätning.

Det övre trycket är viktigast

Det så kallade övre trycket kallas det systoliska är det som bäst förutsäger risken för komplikationer. Det gäller särskilt om du är över femtio år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare blodkärlsväggarna i artären är. Det avspeglar graden av stelhet men även åderförfettning, som även ibland kallas åderförkalkning.

En förhöjning av det undre så kallade diastoliska trycket kan vara skadlig framför allt för yngre personer. Ohälsosam livsstil med till exempel mycket alkohol kan vara en orsak till högt undertryck.

Enbart ett högt övertryck innebär en större risk än när båda trycken är höga. Isolerad systolisk blodtrycksförhöjning innebär att det övre trycket är högre än 140 mmHg medan det undre trycket är som det ska vara, alltså under 90 mmHg. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck från ungefär 65 års ålder. Du bör få samma behandling för det som när bägge trycken är förhöjda.

Andra undersökningar

Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning när flera mätningar vid flera besök hos distriktssköterskan eller företagssköterskan har visat att du har ett förhöjt blodtryck vid vila. Du får lämna ett eller flera blodprov och ofta tas också ett EKG. Vanligtvis tas ett urinprov för att bestämma grad av protein i urinen.

Undersökningarna ska visa om blodtrycket skadat några organ, eller om det kan finnas någon sjukdom som orsakat det höga blodtrycket. Blodprovet ger läkaren besked om följande:

  • Salter i blodet.
  • Njurfunktionen.
  • Blodfetter, främst kolesterol.
  • Nivån av blodsocker för att utesluta diabetes.

Urinprov för bland annat protein ger besked om njurarna har påverkats av högt blodtryck och diabetes.

Risken att få typ 2-diabetes är större om du har högt blodtryck. Ungefär tre av fyra personer som har fått typ 2-diabetes har också en föregående eller samtidig blodtrycksförhöjning som kräver behandling.

Vad kan jag göra själv?

Det räcker ofta att börja med att ändra din livsstil om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning. Det kanske inte påverkar själva trycket så mycket, men det kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Blodtrycket påverkas bland annat av hur mycket du väger. Därför kan det vara bra att gå ner i vikt om du väger för mycket. En viktminskning på bara några kilo kan sänka både blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker. Tillsammans bidrar det troligen till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har också visat sig sänka trycket något.

Stress kan också vara en orsak till högt blodtryck. Det kan vara då vara bra att försöka göra något att den, till exempel genom övningar i så kallad mindfulness.

En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre alkohol leder då oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket.

Salta eller inte salta?

Saltets betydelse för blodtrycket är omdiskuterad, men att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. Med största sannolikhet varierar effekten av minskat saltintag mellan olika personer. Störst betydelse har det hos vissa äldre eller personer med ärftlighet för högt blodtryck och så kallad genetisk saltkänslighet.

En vuxen människa bör inte äta mer än 5-6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i charkuteriprodukter, bröd, pålägg och färdigmat. Men det är bra att på egen hand försöka minska saltintaget så långt det är möjligt, speciellt om du har högt blodtryck. En bra början är att vara sparsam med salt om du lagar mat och inte salta extra på maten vid bordet. Det finns även kaliumrikt så kallad lättsalt som kan vara ett alternativ.

Rätt kost kan hjälpa

Det är inte bevisat att en viss diet sänker blodtrycket på ett avgörande sätt, men en varierad kost med mycket frukt och grönsaker kan bidra till det.

Lakrits kan höja blodtrycket

Lakrits innehåller ett ämne som kan höja blodtrycket hos vissa personer. Även små mängder lakrits kan påverka blodtrycket hos dessa personer. Om du känner dig osäker kan du alltid prata med din läkare.

Behandling

Det finns inte en absolut gräns då du bör ta läkemedel mot det höga blodtrycket. Om du har ett blodtryck på 160/100 mmHg eller högre brukar du oftast få tablettbehandling, även om andra riskfaktorer saknas.

I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra riskfaktorer som ålder, att ha hjärt-kärlsjukdom i släkten, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt blodtryck är mer riskabelt om du samtidigt har diabetes och då får du oftast läkemedel vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du ska börja använda läkemedel, utan läkaren ser till den samlade risken för hjärt-kärlsjukdom. 

Du kan alltid diskutera med din läkare om när det är dags att börja med läkemedel. När du väl börjat ta läkemedel måste du fortsätta under lång tid, ofta resten av livet. 

Målblodtryck

Den blodtrycksnivå som du ska försöka uppnå med behandlingen är under 140/90 mmHg. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket och ibland tvingas du nöja dig med ett tryck kring 150-160/90 mmHg.

Du bör försöka få ner trycket till en nivå omkring 140-130/85-80 mmHg om du har diabetes, njursjukdom eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. För många bör blodtrycket komma ner även under 130/80 mmHg och det gäller framför allt bland yngre. Hur lågt beror blodtrycket ska vara beror på hur länge du har haft diabetes och om du har några andra sjukdomar. Kontrollen av blodtrycket är minst lika viktig som blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer om du har diabetes. Det gäller framförallt om du har typ 2-diabetes

Behandling med läkemedel

Syftet med behandling för att sänka det förhöjda blodtrycket är i första hand att minska risken för komplikationer som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom på längre sikt. Behandlingen ger bara ett visst skydd.

Du kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. När det gäller risken att insjukna i hjärtinfarkt påverkas den ännu mer av nivån på blodfetterna. Här spelar kontroll av blodfetter en större roll. Att sluta röka är också viktigt för att minska risken.

Blodtryckssänkande läkemedel

Det finns flera olika läkemedel som sänker blodtrycket. Ska blodtrycket sänkas tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera olika läkemedel. Läkaren skriver vanligtvis ut två olika läkemedel i låg dos åt dig än ett i hög dos eftersom det ger bättre effekt och mindre biverkningar.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Vad beror högt blodtryck på?

För de allra flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka, till exempel de här:

  • Du har ärftliga anlag för högt blodtryck.
  • Du har övervikt eller fetma.
  • Du är stressad.
  • Du äter mat som innehåller mycket fett och socker.
  • Du dricker mycket alkohol.
  • Du utsätts för konstant buller eller andra miljöfaktorer.

Blodtrycket och då främst övertrycket ökar också med åldern. Den här typen av förhöjt blodtryck som är den vanligaste kallas primär eller essentiell hypertoni.

Sjukdom kan ligga bakom

Hos drygt var tionde person med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild orsak. Det kallas då sekundär hypertoni och är en vanlig orsak om du är ung och har ett mycket högt blodtryck.

Den vanligaste orsaken är en njursjukdom eller hormonrubbning. Andra orsaker kan vara biverkningar av läkemedel som till exempel p-piller samt graviditetskomplikationer eller mer allvarliga hormonrubbningar. Vid de här sjukdomarna bildas för stora mängder av olika hormoner och det kan höja blodtrycket.

Förträngning av övre hjärtnära delen av stora kroppspulsådern som kallas coarctatio leder till ett förhöjt tryck endast i den övre kroppshalvan. Förträngningen kan opereras och det görs vanligen under barndomen. Blodtrycket blir efteråt oftast som det ska vara. 

I vissa fall kan mycket högt blodtryck bli som det ska vara igen när du har fått behandling för en annan sjukdom, till exempel förträngda blodkärl till njurarna. Det finns även tekniska eller operativa behandlingar, men de lämpar sig enbart för ett fåtal patienter med högt blodtryck.

Ett vanligt tillstånd

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha ett förhöjt medelblodtryck som ligger över 140/90 mmHg och det kan variera med åldern. Det förhöjda blodtrycket är en av de vanligaste orsakerna till att gå på regelbundna läkarbesök.

Fördelningen mellan kvinnor och män ser olika ut i olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor.

När blir det en sjukdom?

Ett måttligt förhöjt blodtryck är inte en sjukdom. Det är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Det är om det höga blodtrycket börjat påverka på hjärtat, hjärnan eller njurarna så att du får märker av det som det blir en del av en sjukdomsprocess.

Komplikationer

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i form av styva blodkärl och åderförfettning. Det kan i sin tur leda till stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Risken för skador i hjärtat, i hjärnan och i kärlsystemet ökar ju fler andra tillstånd och levnadsvanor du har som ökar risken.

Blodkärlen i njurarna, ögonen och i benen kan också skadas av högt blodtryck.

Mer information

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar och stroke. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkemedelsverket tar fram rekommendationer om hur läkemedel ska användas i hälso- och sjukvården för att förebygga hjärtkärlsjukdom orsakad av åderförfettning. Senaste utgåvan publicerades 2014.

Till toppen av sidan