KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGAR

Ekonomiskt stöd när du är sjuk

Att bli sjuk och sjukskriven en period innebär för de flesta att ekonomin påverkas. Sjukpenningen är lägre än lönen, och är du sjuk länge kan det bli besvärligt.

Sjukvården i Sverige är subventionerad, men den är oftast inte gratis. Det vill säga att du varje gång du får vård inte betalar så mycket som det egentligen skulle kosta. Hur mycket du betalar kan skilja mellan regionerna.

Undersök din ekonomiska situation

Kostnaden för att vara inlagd på sjukhus varierar också över landet, men den högsta avgift som får tas ut är 100 kronor per dygn.

Det finns högkostnadsskydd för både sjukvård och läkemedel, men det täcker inte alla utgifter.

För många kan det vara svårt att hantera de extra utgifterna för läkarbesök, behandlingar, mediciner, hjälpmedel, sjukresor och färdtjänst.

Ersättning från Försäkringskassan

I Sverige finns det så kallade socialförsäkringssystemet. Det innebär att du kan ha rätt till olika förmåner, som till exempel ersättning från Försäkringskassan när du blir sjuk.

Mer information hittar du på Försäkringskassans webbplats.

Du kan också ringa och prata med Försäkringskassans kundtjänst eller din handläggare. Om du är sjuk och har svårt att klara av att sköta kontakten med Försäkringskassan, be gärna någon närstående om hjälp.

Se över dina utgifter

Till att börja med kan det vara klokt att se över de löpande utgifterna och om det går att minska dem. Finns det billigare alternativ för till exempel telefon och internet? Har du dubbla kostnader för något?

Det kan vara bra att göra en budget över de kostnader du har. Det kan vara kostnader för till exempel mat, boende, sjukvård, mediciner, resor, kläder, telefoni, internet och försäkringar. Många utgifter går det inte att göra något åt, men det kanske går att dra in på något.

Om du har svårt för att betala en räkning kan du ta kontakt med det företag som har utfärdat räkningen. Du kan fråga om du har möjlighet att göra en avbetalningsplan eller att få skulden helt eller delvis avskriven.

Om du behöver hjälp

Om ekonomin påverkas så att du inte klarar av att betala dina utgifter, finns det olika möjligheter. Det finns ställen att vända sig till för att få råd och stöd, och bidrag som du kan söka.

Kommunens budgetrådgivare

I varje kommun finns budget- och skuldrådgivare. Till dem kan du vända dig för att få råd om din ekonomi.

Där kan du bland annat få hjälp med att göra en budget, välja vilka räkningar som bör betalas först och göra en avbetalningsplan. En budget- och skuldrådgivare kan också ge råd om hur du ska göra med dina skulder.

Mer information finns på din hemkommuns webbplats.

Banken

Du kan också ta kontakt med din bank. Finns det möjlighet att låna pengar om det skulle behövas, eller att lägga om lån för att få ner månadskostnaden? Finns det möjlighet att tillfälligt avstå från att göra amorteringar eller betala av lånet under en längre period?

Många gånger är det bättre att ta ett mindre banklån än att handla på kredit. Till exempel är sms-lån väldigt dyra lån.

Hjälp från Kronofogden

Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Om du är skuldsatt kan du vända dig till Kronofogden för att få råd och tips om hur du kan hantera situationen. Är du svårt skuldsatt kan du ansöka om så kallad skuldsanering, det vill säga att du helt eller delvis blir av med dina skulder.

Mer information finns på Kronofogdens webbplats.

God man och förvaltare

Du som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som gör det svårt att klara praktiska saker såsom att ta hand om ekonomin, kan få hjälp av en så kallad god man. En god man kan hjälpa till att betala räkningar eller söka bidrag. Du ansöker om god man hos kommunen. Du betalar ett arvode för den gode mannen. Har du inte har råd att betala kan kommunen stå för kostnaden.

För den som har större behov av hjälp då det inte räcker med en god man kan en förvaltare utses. Det är tingsrätten som utser förvaltare.

Försäkringar

Det är bra om du går igenom vilka försäkringar du har. Många har privata försäkringar, eller sådana som är knutna till anställning eller fackförbund. De är komplement till ersättningen från Försäkringskassan.

Det är mycket vanligt att du som anställd har en kollektivavtalad försäkring, en så kallad inkomstförsäkring. Genom en sådan försäkring kan du få kompensation för en del av den minskade inkomsten när du är sjukskriven.

Har du en livförsäkring med förtidskapital kan du få ett skattefritt engångsbelopp vid långvarig sjukdom. Så kallade diagnosförsäkringar kan ge ett skattefritt engångsbelopp om du har någon av de diagnoser som försäkringen täcker.

Det är bra att fråga arbetsgivare, fackförbund eller försäkringsbolag om vad som gäller. Den som har eget företag har ofta en avbrottsförsäkring som komplement till en privat sjukförsäkring. Det är inte ovanligt att karenstiden för en sådan försäkring är upp till tre månader.

Räkna på hur mycket pengar du får om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka på Ersättningskollen.

Stöd från socialtjänsten

Om du märker att den ekonomiska situationen är ohållbar och att räkningarna inte blir betalda, kan du beviljas försörjningsstöd. Det kallades förut för socialbidrag. Du kan ansöka om stödet hos socialtjänsten i kommunen om du inte har pengar till ditt uppehälle, till exempel mat och hyra.

När du ansöker om försörjningsstöd görs en utredning av den ekonomiska situationen. I första hand ska du använda de tillgångar du har, samt andra bidrag och förmåner. Om du exempelvis äger en bil eller har en sambo som har pengar, kan du oftast inte få försörjningsstöd. Det stödet ska garantera en skälig levnadsnivå och täcker därför endast kostnaden för de mest grundläggande behoven.

Mer information finns på din hemkommuns webbplats.

Stöd från fonder och stiftelser

Det finns fonder och stiftelser där du kan söka pengar för olika ändamål, om du har låga inkomster och inga sparade pengar. Du kan få hjälp med extra kostnader som beror på sjukdomen, till exempel för vård och medicin. Det finns även fonder som ger bidrag till hjälpmedel eller rekreation av olika slag, till exempel att ensam eller med familjen åka iväg på en semesterresa.

Hos länsstyrelserna finns information om vilka fonder som finns. Många fonder har egna webbplatser. Sjukhuset på orten där du bor vet ofta vilka fonder som kan vara aktuella att söka ur. Det är vanligt att sjukhus förvaltar fonder som ger stöd till personer som har blivit allvarligt sjuka.

Du kan också höra med den församling du bor i. Det är vanligt att kyrkan har stiftelser och fonder ur vilka du kan söka pengar vid en akut ekonomisk kris. Vissa av kyrkans fonder betalar bara ut pengar en gång om året.

Kuratorns roll

På de flesta sjukhuskliniker finns en kurator. Du kan boka en tid med hen för att gå igenom den ekonomiska situationen och undersöka vilken hjälp som finns att få. Prata med en sjuksköterska eller läkare som förmedlar kontakten.

Kuratorn har ofta god inblick i vilka fonder och stiftelser som du kan söka stöd från. Du kan också få mer praktisk hjälp med ansökan av kuratorn.

Försäkringskassans ersättningar

Sjukskrivning

En sjukskrivning varar olika länge för varje person. Hur lång den blir beror bland annat på typen av arbete, vilken sjukdom det är, hur allvarlig den är och vilken arbetsplats du har. På Försäkringskassans webbplats finns detaljerad information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och om de olika sorters ersättningar som beskrivs här.

Sjuklön om du är anställd

Är du sjuk och anställd ska du alltid sjukanmäla dig till din arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första fjorton dagarna av sjukskrivningen. Läkarintyg krävs efter en vecka, det vill säga från och med den åttonde dagen. Sjuklönen, som arbetsgivaren betalar, är 80 procent av lönen.

Har du ett aktiebolag är det aktiebolaget som är arbetsgivare.

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Sjukpenning

Efter de fjorton första dagarna får du som anställd sjukpenning från Försäkringskassan. Hel sjukpenning är oftast ungefär 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), men det finns en övre gräns för hur hög sjukpenningen kan bli.

Beroende på om du blir sjukskriven på heltid eller deltid kan sjukpenningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Om du inte har en arbetsgivare

Har du ingen arbetsgivare anmäler du dig till Försäkringskassan den första sjukdagen. Det gäller om du har enskild firma, är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag, eller är uppdragstagare. Likadant är det om du är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning eller är arbetslös.

Ersättning om du är arbetslös

Är du arbetslös och blir sjuk måste du vara anmäld hos Arbetsförmedlingen för att få sjukpenning. Det är viktigt att du anmäler dig direkt till a-kassan när du inte längre är sjukskriven. Om du inte gör det förlorar du din sjukpenninggrundande inkomst och kan då inte längre få sjukpenning, ersättning för vård av barn eller andra ersättningar som bygger på inkomstbortfallsprincipen.

Karensdag och karensperiod

Oavsett om du får sjuklön eller sjukpenning så görs ett karensavdrag i början av sjukperioden. Avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som du får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka.

Det görs inget nytt karensavdrag om du har varit sjuk, börjar arbeta och därefter insjuknar på nytt inom fem dagar och redan har fått ett karensavdrag.

Antalet karensavdrag begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Om du vet att du troligen kommer att vara sjukskriven minst tio gånger under en tolvmånadersperiod, kan du ansöka hos Försäkringskassan om att få sjukpenning utan karensavdrag. Detta kallas särskilt högriskskydd.

Karensperiod

Som egen företagare får du i stället en karensperiod. Du kan ofta välja hur många karensdagar som perioden ska omfatta. Ju fler karensdagar du väljer desto billigare blir sjukförsäkringsavgiften.

Du får automatiskt sju karensdagar om du inte väljer aktivt. Om du har varit sjuk, börjar arbeta och därefter blir sjuk på nytt inom fem arbetsdagar ska den nya sjukperioden räknas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Rehabiliteringspenning

Om du efter en tids sjukskrivning börjar arbetsträna hos din arbetsgivare eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt till rehabiliteringspenning. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen.

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Du kan få sjukersättning om är mellan 19 och 64 år och det bedöms att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid i något arbete som överhuvud taget finns på arbetsmarknaden på grund av en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning kan utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningen är lägre än sjukpenningen, och blir den mycket låg kan du ansöka hos Försäkringskassan om så kallat bostadstillägg.

Merkostnadsersättning

Om du har stora merkostnader på grund av din sjukdom, kan du ansöka om merkostnadsersättning från Försäkringskassan.

Om du har ett sjukt barn

Om du behöver avstå från att arbeta för att vara hemma med ett sjukt barn kan du få tillfällig föräldrapenning. Detsamma gäller om barnets ordinarie vårdare är sjuk. Det finns tre typer av ersättningar hos Försäkringskassan som kan vara aktuella om du är förälder till ett barn som är allvarligt sjuk. Det är tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

För den senaste informationen om vad som gäller i samband med covid-19 behöver du gå in på Försäkringskassans webbplats för en uppdatering.

Närståendepenning

Närstående kan få så kallad närståendepenning för att vårda den som är mycket svårt sjuk. Det förutsätter att den som vårdar avstår från att arbeta. Med svårt sjuk menas att den som är sjuk inte har lång tid kvar i livet eller har en obotlig sjukdom.

Vården handlar om att vara nära den sjuke och ge stöd, men också om att uträtta ärenden eller följa med på läkarbesök. Den närstående kan få närståendepenning även när den sjuke är på sjukhus.

Närstående är ofta anhöriga, men kan också vara till exempel nära vänner eller grannar. Den som är närstående ansöker hos Försäkringskassan om närståendepenning. Den som är sjuk ska ge sitt samtycke och till ansökan behövs ett läkarintyg.

Närståendedagarna är totalt högst 100 och tillhör den som vårdas. Flera närstående kan dela på dagarna. Ersättningen är lika stor som sjukpenningen för den som vårdar och kan betalas ut för hel, halv eller fjärdedels dag

De närstående kan också få andra ersättningar om de utför sjukvård eller vård i hemmet. Det är regionen eller kommunen som ger sådant anhörigstöd.

Bostadsbidrag

Om du är sjukskriven under en längre period kan inkomsterna ha minskat så mycket att du har rätt att få bostadsbidrag. Du kan få bostadsbidrag om du har låg inkomst och antingen är mellan 18 och 28 år eller har barn i hushållet. Hur stort bostadsbidraget blir beror på hur stora inkomster du har, hur hög hyran är, bostadens storlek och antal barn i familjen. Bostadsbidrag söks hos Försäkringskassan.

Om du vill överklaga beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut från Försäkringskassan kan du begära omprövning av beslutet.

Är du inte nöjd med det omprövade beslutet går det att överklaga till Förvaltningsrätten, som är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter.

Till toppen av sidan