CANCERFORMER

Wilms tumör – njurcancer hos barn

Wilms tumör är en form av njurcancer. De flesta som får den är yngre än fem år, och blir av med sjukdomen efter behandlingen. Sjukdomen är ovanlig.

Vad är Wilms tumör?

Wilms tumör kallas också nefroblastom. Cancern finns oftast i en av njurarna, men kan ibland finnas i båda njurarna.

Varje år får mellan tio och femton personer Wilms tumör i Sverige. De flesta är mellan ett år och fem år. Nästan nio av tio blir av med sjukdomen efter behandling.

Det är för det mesta okänt vad som orsakar Wilms tumör. Sjukdomen kan vara ärftlig, men det är ovanligt.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Symtom på Wilms tumör

Det vanligaste symtomet är en knöl, svullnad eller utbuktning på barnets mage. Den gör oftast inte ont men känns tydligt och försvinner inte.

Det kan ta lång tid innan cancertumören ger symtom. Därför kan den vara ganska stor när den upptäcks. Det påverkar inte möjligheten att bli av med sjukdomen, så länge cancertumören bara växer på ett ställe.

En del barn kan ha haft ont i magen. En del är förstoppade. Förstoppning har oftast andra orsaker.

Blod i kisset är ibland ett symtom på Wilms tumör, men kan också bero på något annat. Sök alltid vård om det finns blod i kisset.

Undersökningar och utredningar

För det mesta räcker det med en ultraljudsundersökning för att upptäcka cancertumören. Oftast vill läkaren också undersöka med datortomografi eller magnetkamera för att se fler detaljer innan behandlingen börjar.

Båda njurarna undersöks även om det är vanligast att cancertumören bara finns i en njure.

Lungorna röntgas. Det är för att sjukdomen ibland sprider sig dit.

Barn utreds på ett cancercentrum

Barnet utreds på något av landets sex barncancercentrum. Där har personalen stor vana att anpassa undersökningarna och behandlingarna på olika sätt om barnet till exempel har svårt att vara still eller tycker att något är obehagligt.

Läs mer i texten Barn och cancer.

Behandling av Wilms tumör

Behandlingen börjar för de flesta med cytostatika i fyra till sex veckor för att krympa cancertumören. Därefter opereras den bort.

Det är vanligast att hela njuren tas bort om den andra njuren är frisk.

Ibland finns sjukdomen i båda njurarna. Då tar läkaren oftast bort ena njuren och opererar den andra så lite som möjligt så att den kan sparas.

Ibland går det att operera bort cancertumörerna så att lite av båda njurarna kan sparas.

Lymfkörtlar som sitter nära njuren eller njurarna tas också bort för att läkaren ska kunna se om cancern har spridit sig dit.

Efter operationen får de flesta barn cytostatikabehandling igen. Det är för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. En del får behandling i några veckor, andra behöver behandling i över sex månader. Behandlingen ges i upprepade kurer.

En del barn får också strålbehandling för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka.

Om sjukdomen har spridit sig

Det flesta kan få behandling så att de blir av med sjukdomen även om den har spridit sig. Behandlingen är ofta intensivare och behöver pågå längre än vid cancer som inte har spridit sig.

Vanligt med forskningsstudier

Cancer hos barn behandlas enligt särskilda protokoll. De utvecklas genom forskning och kliniska studier. Du kan tillfrågas om att delta i en studie. Ofta handlar det om att testa små justeringar av behandlingen.

Det är helt frivilligt att delta. Barnets behandling påverkas inte om du avstår från att delta.

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Du som är vårdnadshavare har inflytande över ditt barns vård. Barnet har också rätt att vara delaktig. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Det är barnets mognad som avgör.

Livet efter behandlingen

När behandlingen är klar har barnet ofta påverkats på något sätt och behöver tid för att återfå sina krafter. Varje barn är olika och brukar visa själv vad hen orkar och vill.

Att få ena njuren bortopererad påverkar oftast inte livet så mycket. På ett litet barn växer den andra njuren till och övertar det mesta av funktionen från den njure som har tagits bort.

De flesta behöver nya vaccinationer

Behandlingen kan göra att barnet behöver ta om vissa vaccinationer. Då får barnet en individuell vaccinationsplan. Det behöver gå olika lång tid efter behandlingen för olika vaccin för att de ska ha effekt.

Vanligt med efterkontroller under lång tid

Alla barn kallas till efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen.

De flesta med Wilms tumör har liten risk för sena komplikationer av behandlingen. Risken är större efter strålbehandling och vissa typer av cytostatika. Då behöver efterkontrollerna fortsätta även i vuxen ålder.

Du kan läsa mer i texten om Barn och cancer.

Till toppen av sidan