Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Vävnadsprov och cellprov

Vävnadsprov från njuren - njurbiopsi

Vävnadsprov från njuren innebär att en läkare tar en mycket liten bit av njuren med en nål. Provet undersöks sedan i mikroskop. Du får bedövning innan provet tas.

Den här texten gäller främst dig som är vuxen och vaken när provet tas. Ett barn som ska lämna prov blir oftast sövd med hjälp av läkemedel, så kallad narkos.

Vävnadsprov från njuren är samma sak som njurbiopsi.

Förberedelser

Provtagningen görs på sjukhus.

Du behöver sluta med vissa läkemedel några dagar innan provtagningen. Det gäller om du behandlas med blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som påverkar hur blodplättarna fungerar. Du får information om detta av din läkare. Du kan ta dina andra läkemedel som du brukar.

Läkaren kan förklara allt som ska hända om du är orolig. Det kan kännas lugnande.

Så går undersökningen till

Du ligger ner på en säng eller brits under undersökningen.

Du får en plastslang insatt i ett blodkärl

Först får du en så kallad venkateter i armvecket eller ovanpå handen. Det är en tunn plastslang plastslang som sätts in i ett blodkärl. Det är för att du ska kunna få läkemedel om det behövs.

Du undersöks med ultraljud

Läkaren undersöker dina njurar med ultraljud. Bilderna från ultraljudet förs över till en datorskärm. På så sätt kan läkaren granska resultatet direkt och bestämma var provet ska tas.  

Det gör inte ont att bli undersökt med ultraljud.

Du får bedövning innan provet tas

Du får lokalbedövning i huden där provet ska tas. Läkaren ger bedövningsmedlet med en spruta. Det kan göra lite ont men det går fort över.

När huden har blivit bedövad för läkaren in en tunn nål genom huden in i ena njuren. När nålen dras ut följer en mycket liten bit från njuren med.

Själva provtagningen tar några minuter. Hela undersökningen är klar efter cirka 30 minuter. 

Kan kännas olika

En del tycker att provtagningen känns mindre än ett vanligt blodprov i fingret, andra tycker inte att det gör ont alls. En del tycker att det är obehagligt när nålen förs in.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt efteråt. Du behöver oftast vara kvar på sjukhuset till nästa dag. Det beror på att det finns en liten risk för att det kan börja blöda i området där provet har tagits.

Du bör inte idrotta eller anstränga dig fysiskt under två veckor efter undersökningen.

När får jag svar?

Provet analyseras med ett mikroskop i ett laboratorium. Svaret skickas till den läkare som har skrivit remissen för provtagningen. Läkaren lämnar svaret till dig inom ett par veckor. 

Det kan vara bra att fråga när och hur du får svaret på provet eftersom olika mottagningar kan ha olika rutiner.

Komplikationer

Det är ovanligt att få en komplikation efter en njurbiopsi. I enstaka fall kan det uppstå en blödning i njuren. Det slutar oftast blöda av sig själv.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Mer på 1177.se

Remiss och egen vårdbegäran

Ibland kan du behöva få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Då kan du behöva en remiss. Till vissa mottagningar kan du själv skriva en så kallad egen vårdbegäran eller egenremiss.

Venkateter i armen eller handen

Genom en liten böjlig plastslang på handen eller armen kan man få medicin och dropp direkt i blodet. Den kallas för venkateter eller nål.

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning kan användas för att ta reda på vilken sjukdom du har eller för att se hur en behandling har fungerat. En ultraljudsundersökning kan också användas vid cellprovtagning och vävnadsprovtagning och vid olika operationer.

Till toppen av sidan