Patientlagen

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. Du ska också få information om möjligheten att välja den vård du behöver. Information om vårdval, behandlingar och andra viktiga delar i din vård ska underlätta för dig att vara med och bestämma.

Två personer i ett samtal på en vårdmottagning.

Du ska förstå informationen

Oavsett vem du är och vilken bakgrund du har ska vårdpersonal ge den information du behöver. Det betyder till exempel att du kan behöva en tolk eller skriftlig information, för att förstå hur en undersökning kommer att gå till.

Informationen ska vara anpassad till din situation och dina förutsättningar. Det är viktigt för att du ska kunna förstå och vara delaktig i din vård. Du väljer själv hur aktiv du vill vara, men du har alltid en möjlighet att tala om vad du vill.

När du känner att du förstår vilka alternativ och möjligheter du har kan du ge ditt samtycke, eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. Du kan också välja att säga nej till den vård du erbjuds. Även om du har gett din tillåtelse till en viss vård kan du ändra dig.

Barn ska också ha möjligheten att uttrycka sin åsikt. Är barnet litet kan det ske tillsammans med barnets vårdnadshavare, men ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att även barnet förstår informationen.

Vad kan informationen handla om?

Du ska få följande information:

Hur du mår.
Vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling.
Vilka hjälpmedel som finns.
När du kan förvänta dig att få vård.
Vad behandlingen och vården förväntas resultera i.
Vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns.
Hur eftervården, som du kan behöva, går till.
Vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada.
Möjligheterna att hos Försäkringskassan få veta mer om att söka vård i ett EES-land eller i Schweiz.

Ibland kan det vara dina närstående som behöver få information om din vård. På grund av tystnadsplikten kan närstående bara bli informerade om du själv är med vid besöket eller har gett ditt tillstånd.

Du får den vård som du behöver även om du inte kan ge ditt samtycke, till exempel om du har blivit medvetslös.

I filmen får du träffa Karin som vill sluta med sin epilepsimedicin. Hon är orolig för hur den påverkar henne på lång sikt. Läkaren lyssnar och berättar om vad det skulle innebära. Då kan Karin ta ett genomtänkt beslut om sina läkemedel.

Video: https://www.youtube-nocookie.com/embed/U2kuOCtU0H4?rel=0

Välja öppenvård i hela landet

Öppenvård kallas all vård när du inte blir inlagd.

Du ska få information om vilken vård ditt landsting kan erbjuda och om du kan få vården i ett annat landsting. Men du kan också välja öppenvård var som helst i Sverige. Det betyder att du kan välja en vårdcentral eller en öppen specialistvårdsmottagning för undersökning eller behandling. Exempel på öppen specialistvård är gråstarrsoperationer.

Det har ingen betydelse om vårdgivaren är offentlig eller privat så länge vården är finansierad av landstinget.

Att välja att tillhöra en vårdcentral kallas också för listning. Men du har alltid möjlighet att gå till vilken vårdcentral du vill i hela Sverige. På en vårdcentral kan du även välja en fast läkarkontakt.

Du kan också välja högspecialiserad öppenvård vid ett regionsjukhus i ett annat landsting, till exempel en uppföljning av en cancerbehandling.

Dina medicinska behov avgör

När du söker vård i ett annat landsting är det dina medicinska behov som avgör när du får vård. Dina medicinska behov bedöms av läkaren. Du ska få öppenvård på samma villkor som alla de som är folkbokförda i det landstinget. Det betyder till exempel att du betalar lika mycket i patientavgift som alla andra som söker öppenvård. Du får själv betala resor och uppehälle när du väljer vård i ett annat landsting.

Du omfattas inte av vårdgarantin i det landsting du väljer om du kommer från ett annat landsting.

Ny medicinsk bedömning

Du kan begära att få en ny medicinsk bedömning om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Du får den nya medicinska bedömningen av en annan läkare än den du redan har, antingen i ditt hemlandsting eller i ett annat landsting.

Ditt landsting ska betala för resor och kostnader för uppehälle om det medverkar till att du ska få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting.

Vill du på eget initiativ få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting betalar du själv dina kostnader för resor och uppehälle.

Det kan vara olika om du behöver remiss

Ibland behövs remiss till den öppna specialistvården. Du behöver då få en remiss från din vårdcentral eller annan specialistläkare. Det gäller oavsett om du söker öppen specialistvård i ditt hemlandsting eller i ett annat landsting.

Om du inte är nöjd

Börja med att kontakta den mottagning eller enhet där du fick din vård eller undersökning, om det är något som du inte är nöjd med eller har synpunkter på. De ska svara på dina klagomål så fort som möjligt.

I varje landsting finns också en patientnämnd som ska hjälpa dig om du inte är nöjd med vården. Patientnämnden kan till exempel hjälpa dig med att komma i kontakt med ansvarig vårdpersonal. Läs mer om hur du kan klaga eller lämna synpunkter på vården.