CANCERFORMER

Lymfom - lymfkörtelcancer

Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Prognosen varierar men många kan bli av med sjukdomen.

De flesta som får lymfom är 65 år eller äldre. Barn och unga vuxna kan också få lymfom. Här kan du läsa om lymfkörtelcancer hos barn.

Vad är lymfom?

Lymfsystemet är en del av immunförsvaret. Lymfsystemet består av organ och lymfkärl. Lymfkärlen transporterar lymfvätska som också kallas lymfa. Lymfkärlen samlas i knutor som också kallas lymfkörtlar.

Lymfom är cancer i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet. Cancern uppstår i celler som kallas lymfocyter. Det finns två slags lymfocyter:

  • B-lymfocyter skyddar mot bakterier.
  • T-lymfocyter skyddar mot virus och svamp.

Många olika slags lymfom

Det finns många olika slags lymfom. De delas in i tre grupper:

  • Hodgkins lymfom
  • Snabbväxande lymfom. Kallas också högmaligna lymfom.
  • Långsamt växande lymfom. Kallas också lågmaligna lymfom.

Prognosen kan variera

Prognosen kan variera beroende på vilket slags lymfom du har. Hur du mår för övrigt påverkar också.

Behandlingen kan vara krävande och kan behöva pågå flera månader. Många kan bli av med sjukdomen även om den har spridit sig i kroppen.

Långsamt växande lymfom är svårare att bli av med men behöver oftast bara behandlas när du har symtom. De flesta kan leva ett bra liv länge med sjukdomen.

Hur vanligt är lymfom?

Lymfom är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Varje år får nästan 2 500 personer någon form av sjukdomen.

Symtom

Det vanligaste symtomet på lymfom är att en eller flera lymfkörtlar svullnar i kroppen.

Du kan också känna dig trött, få feber, svettas eller minska ofrivilligt i vikt.

Svullna lymfkörtlar syns inte alltid men de kan kännas. Det kan till exempel göra ont eller kännas obehagligt i bröstkorgen eller i magen om du har svullna lymfkörtlar där. Du kan hosta och bli andfådd om du har svullna lymfkörtlar som trycker på luftvägarna.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lymfom. Vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker då bland annat magen och lungorna. Svullna lymfkörtlar kan behöva undersökas på olika sätt. Du kan läsa mer här. 

Lymfkörtlarna undersöks

Ett cellprov från den svullna lymfkörteln kan visa om den innehåller cancerceller. Läkaren tar provet med en tunn nål som förs in i lymfkörteln. Det tar någon minut. De flesta tycker att det känns som ett litet stick.

Vävnadsprov svarar på vilken typ av cancer det är

Ett vävnadsprov behövs om cellprovet visar att det finns cancerceller. Vävnadsprovet kan ge mer information än ett cellprov. Det går lika fort som ett cellprov men tas med en lite grövre nål. Du får lokalbedövning. Ibland behöver läkaren använda en ultraljudsbild för att styra nålen rätt.

Operation av en lymfkörtel

Läkaren brukar ta bort en hel lymfkörtel om den finns på ett ställe i kroppen som är lätt att komma åt. Du sövs före operationen som tar ungefär en timme.

Var i kroppen finns sjukdomen?

Lymfsystemet är utspritt i hela kroppen. Därför behöver läkaren ta reda på var i kroppen sjukdomen finns om du har lymfom. Dina symtom och vilken typ av lymfom du har påverkar vilka undersökningar som kan behövas. Här är exempel:

Du erbjuds utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha lymfom. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp och vad det innebär.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Behandlingen varierar

Vilken typ av behandling du får beror på vilken typ av lymfom du har.

Behandling av snabbväxande lymfom 

Snabbväxande lymfom behandlas oftast med cytostatika i olika kombinationer. De flesta får sex till åtta kurer i sammanlagt tre till fem månader.

Snabbväxande B-cellslymfom är vanligast. Det behandlas ofta med både cytostatika och antikroppar.

Strålbehandling kan också ges mot snabbväxande lymfom. Ibland kan strålbehandling ersätta några cytostatikakurer.

Behandling av långsamt växande lymfom

Långsamt växande B-cellslymfom är vanligast. Det behandlas med antikroppar, ibland med tillägg av cytostatika.

Du behöver oftast bara behandling när du får symtom. Däremellan kallas du till kontroller ungefär var tredje månad. Då kan läkaren börja ge behandling i god tid, när det behövs.

Behandling av Hodgkins lymfom 

Behandlingen varierar beroende på om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium eller när sjukdomen har hunnit sprida sig.

Hodgkins lymfom som upptäcks tidigt behandlas intensivt med cytostatika i två till fyra månader. Sedan får du strålbehandling mot de områden där sjukdomen började. Kombinationen av cytostatika och strålbehandling gör att du behöver mindre av varje del. Det minskar biverkningarna.

Hodgkins lymfom som har spridit sig i kroppen behandlas intensivt med cytostatika i cirka ett halvår. Ibland får du också strålbehandling.

Behandlingar om du får tillbaka sjukdomen 

De flesta kan få behandling även om sjukdomen kommer tillbaka, men det kan vara med andra läkemedel eller kombinationer av behandlingar än du fick första gången. En del får behandling med stamcellstransplantation. Läs mer i kapitlet Stamcellstransplantation.

Cytostatika

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt. Det finns cirka 20 olika cytostatika som används vid behandling av lymfom.

Oftast innebär en behandling att två till sex olika sådana läkemedel kombineras.

Du får behandlingen i ett antal kurer. En kur innebär att behandlingen pågår i en eller flera dagar. Kuren upprepas varannan till var tredje vecka.

Du undersöks med röntgen under behandlingsperioden. Det är för se att behandlingen fungerar. Annars kan du få byta behandling.

Cytostatika kan ges på olika sätt

Oftast får du cytostatika direkt i blodet med dropp eller sprutor. Behandlingen tar några timmar. De flesta kan åka hem efteråt.

En del behandling tar några dagar att få. Då behöver du vara inlagd medan behandlingen pågår.

Andra cytostatikabehandlingar är i form av tabletter. Då kan du sköta behandlingen själv.

Biverkningar av cytostatika

Du kan få biverkningar av cytostatika. Hur besvärliga biverkningarna blir beror bland annat på vilka typer av cytostatika du får och hur många behandlingar du behöver.

Det är vanligt att blodvärdet påverkas så att du känner dig trött och blir känsligare för infektioner. Du kan också må illa, tappa håret eller känna stickningar och domningar i fingrar och tår.

De flesta biverkningar går att förebygga och lindra. Ofta går de över när behandlingen är klar. Läs mer i texten om cytostatikabehandling.

Det är viktigt att du säger till om du får till exempel feber, halsont eller hosta, som kan vara symtom på en infektion. Då kan du behöva behandling med antibiotika.

Antikroppar

Det finns olika läkemedel med antikroppar som fäster sig på cancercellerna så att immunförsvaret kan hitta och förstöra dem. Antikropparna kan också hindra cancercellerna från att växa och dela på sig.

Antikroppar får du som dropp i blodet eller som en spruta i underhuden.

Du kan få behandling med bara antikroppar eller tillsammans med cytostatika.

Du kan få antikroppar efter avslutad cytostatikabehandling. Då får du behandling varannan till var tredje månad i sammanlagt två år.

Biverkningar av antikroppar

Första gången du får dropp med antikroppar är det vanligt att du får feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Biverkningarna går att förebygga med läkemedel som du tar före behandlingen. 

Det är ovanligt men ibland kan du få en infektion. Då får du behandling mot den.

Strålbehandling

Strålbehandling förstör cancercellerna. Friska celler påverkas också men de har större förmåga att återhämta sig mellan strålningstillfällena. Det är därför som behandlingen ofta delas upp i flera små doser.

Det är vanligt att du får cirka 10 till 15 behandlingar i två till tre veckor. Ibland kan några få behandlingar vara tillräckligt. Varje behandling brukar ta 15 minuter.

Biverkningar av strålbehandling

Strålbehandlingen kan ibland ge biverkningar som kan komma medan du får behandling eller när behandlingen är klar. Vilka biverkningar du kan få beror på var på kroppen du har fått strålbehandling, och vilken sammanlagd dos du har fått.

Du kan läsa mer i texten Strålbehandling om olika biverkningar och hur de kan lindras och förebyggas.

Operation

Det är ovanligt att behöva bli opererad om du har lymfom.

Mjälten kan behöva tas bort om sjukdomen gör att den växer väldigt mycket så att det trycker och känns obehagligt i magen. Operationen brukar göra att besvären minskar eller försvinner helt.

Andra organ kan ersätta mjälten

Mjälten har betydelse för immunförsvaret, speciellt när du är ung. Senare i livet kan till exempel levern och benmärgen ersätta mjälten. Alla som får mjälten bortopererad behöver vaccineras mot vissa typer av bakterier som kan ge lunginflammation.

Läs mer om mjälten i texten Så fungerar lymfsystemet.

Stamcellstransplantation

Stamcellstransplantation är en metod som används om du behöver intensiv behandling med cytostatika för att få bort alla cancerceller.

Kroppen måste vara tillräckligt stark för du ska kunna få behandlingen. Behandlingen är påfrestande och risken för komplikationer är stor.

Graviditet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.

Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder, eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Prata med din läkare om du vill amma.

Behandlingen behöver följas upp

När behandlingen är klar får du komma på kontroller så att läkaren kan se att sjukdomen är borta. Läkaren vill också veta hur du mår så att du kan få hjälp om du till exempel har någon biverkning av behandlingen.

Det är olika vilka undersökningar som görs. Det beror på vilket lymfom du har haft och vilken behandling du har fått.

Det varierar hur ofta och hur länge som kontrollerna behövs. Det är vanligt med kontroller tre till fyra gånger om året de första två åren eftersom det är vanligast med återfall då. En del kan sluta med kontrollerna efter två år. Andra behöver fortsätta i upp till fem år, men då kan kontrollerna ske med längre mellanrum. 

Återfall betyder att sjukdomen har kommit tillbaka.

Långsamt växande lymfom kontrolleras livet ut

De flesta som får behandling mot ett långsamt växande lymfom brukar må som vanligt efteråt.

Du behöver ändå fortsätta med kontroller livet ut, så att du kan få behandling igen om det behövs.

Det kan räcka med kontroller en eller två gånger om året, men det varierar.

Kontakta vården om du får symtom igen

Det är viktigt att du själv kontaktar vården om du får nya symtom mellan kontrollerna eller efter att kontrollerna har upphört. Kontakta en vårdcentral om du inte länge har kontakt med en särskild läkare.

Vad beror lymfom på?

Orsakerna till lymfom är till stor del okända men det finns saker som kan öka risken att bli sjuk:

  • att vara över 60 år
  • nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av någon immundämpande behandling
  • ledgångsreumatism eller någon annan inflammationssjukdom
  • vissa typer av växtbekämpningsmedel, lösningsmedel eller färgämnen som du kan ha kommit i kontakt med, till exempel i jobbet.

Hur påverkas livet av lymfom?

Livet kan kännas annorlunda, oavsett hur det går med sjukdomen och behandlingen. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig.

Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Så kan du behålla orken

Du mår bättre och orkar mer om du tar hand om dig. Rör på dig. Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av.

Försök att äta bra och att vila lagom mycket. Vila hellre ofta än länge.

Spara orken till saker som du tycker om att göra. Umgås med personer som känns bra för dig.

Olika med sjukskrivning

De flesta som som får intensiv cytostatikabehandling behöver vara sjukskrivna. Det är vanligt att kunna fortsätta arbeta om du får annan behandling. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.

Lindra biverkningar

Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har till exempel biverkningar av behandlingen. Ofta finns bra hjälp att få.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen har börjat och de vet vad som ska hända. 

Du kan få stöd på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Blodcancerförbundet är en patientförening för personer med till exempel lymfom, och för närstående.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Stöd om du är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har andra människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att vara närstående vid cancer.

Till toppen av sidan