CANCERFORMER

Livmoderhalscancer

Cancer i livmoderhalsen innebär att det har bildats en cancertumör i den nedre delen av livmodern. Det beror ofta på ett virus. De flesta som får livmoderhalscancer är 30-40 år eller över 70 år. Det går oftast att få behandling som tar bort sjukdomen.

Livmoderhalscancer är en annan sjukdom än livmodercancer. Du kan läsa mer om livmodercancer här.

Vad beror livmoderhalscancer på?

Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus.

HPV sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra, till exempel genom olika former av sex.

HPV-virus är vanligt och de flesta infektioner läker av sig själv. Men ibland kan de orsaka cellförändringar som kan leda till cancer. Här kan du läsa mer om HPV.

Symtomen kan variera

I början ger cancer i livmoderhalsen oftast inga symtom, men sjukdomen kan upptäckas vid en cellprovskontroll. I senare stadier av sjukdomen kan du få ett eller flera av följande symtom:

  • blödningar efter att du har ansträngt dig eller efter slidsamlag. 
  • förändrade flytningar, till exempel blodiga eller vattniga.
  • blödningar eller flytningar fast du har slutat att ha mens.

Blödningar kan ha andra orsaker

Du kan ha mellanblödningar eller blodblandade flytningar utan att det är cancer. Det kan till exempel bero på att du använder p-piller, har hormonspiral eller sköra slemhinnor.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har symtom som kan tyda på livmoderhalscancer.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du blir kallad till en gynekologisk undersökning om du har symtom eller om ett cellprov visar att du har cellförändringar.

Vid den gynekologiska undersökningen tittar läkaren in i slidan på livmodertappen med ett speciellt mikroskop som kallas kolposkop. Kolposkopet är hela tiden utanför kroppen.

Läkaren tar också ett vävnadsprov. Det är en liten bit av förändringen som kan analyseras på laboratorium. De flesta tycker att provtagningen känns som ett stick vid ett blodprov. En del tycker att det gör ont en kort stund.

Utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du behöver utredas mer om den gynekologiska undersökningen eller vävnadsprovet visar att det kan vara livmoderhalscancer. Då erbjuds du en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Undersökningar om du har cancer

En ny gynekologisk undersökning görs om det är klart att du har livmoderhalscancer. Då får du ofta först ryggbedövning eller blir sövd en kort stund. Det är för att musklerna ska vara helt avslappnade så att det går lättare att undersöka. Ibland tas fler vävnadsprover.

Syftet med undersökningen är att ta reda på mer om var cancern finns för att kunna planera behandlingen.

De flesta mår som vanligt efter undersökningen och kan åka hem samma dag.

Ibland blir du också undersökt med datortomografi eller magnetkamera.

Behandling

Vilken behandling som blir bäst beror bland annat på hur stor cancertumören är och om cancern har spridit sig.

De flesta blir av med sjukdomen efter behandling.

Livmodern opereras

Det vanligaste är att bli opererad om cancertumören bara finns i livmoderhalsen.

En större cancertumör innebär att gynekologen behöver ta bort hela livmodern, övre delen av slidan och lymfkörtlarna i bäckenet. Ibland opereras även lymfkörtlar högre upp i magen. Äggstockarna kan oftast lämnas kvar om du är yngre för att undvika att du kommer i klimakteriet.

Det som opereras bort skickas till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop.

Operationen görs med titthålsteknik eller genom ett snitt i nedre delen av magen. Först sövs du. Du får ofta även ryggbedövning om du opereras genom ett snitt. Ryggbedövningen lindrar smärta efter operationen.

Så mår du efteråt

De första dygnen efter operationen får du smärtlindring. Dagen efter operationen får du börja vara uppe. Du har en kateter som sattes in i urinröret under operationen. Den tas bort efter ungefär ett dygn.

Du behöver vara kvar på sjukhuset i några dagar upp till en vecka. Det beror på hur du mår och hur du har opererats. Du kan oftast åka hem tidigare om du har opererats med titthålsteknik än om du har blivit opererad genom ett snitt i magen.

Efter operationen

Det är vanligt att blöda lite från slidan i två till tre veckor efter operationen. Undvik att använda tampong under den tiden. Duscha i stället för att bada. Avstå från slidsamlag i fyra till sex veckor.

En tid efter operationen får du veta om du behöver mer behandling. Du får också komma på återbesök så att läkaren kan undersöka dig och du får berätta hur du mår.

En mindre operation kan spara livmodern

En liten cancertumör kan ibland opereras så att livmodern kan vara kvar.

Operationen börjar med att kirurgen tar bort några lymfkörtlar i bäckenet, oftast med titthålsteknik. Lymfkörtlarna undersöks i mikroskop under operationen. Operationen kan fortsätta om lymfkörtlarna är cancerfria.

Större delen av livmoderhalsen tas bort. Sedan sätter kirurgen in en tråd som håller ihop den förkortade livmoderhalsen vid en graviditet.

Operationen bevarar din förmåga att bli gravid men ökar risken för sent missfall eller att du föder för tidigt.

Strålbehandling

Du får strålbehandling efter operationen om cancern har vuxit ut utanför livmoderhalsen eller om den har spridit sig till lymfkörtlarna.

Du får strålbehandling och cytostatika i stället för att bli opererad om läkaren vet från början att cancertumören finns utanför livmoderhalsen eller i lymfkörtlarna.

Du kan också få strålbehandling och cytostatika om du till exempel har andra sjukdomar som gör det olämpligt med en operation.

Inre strålbehandling - brachyterapi

Inre strålbehandling innebär att strålningen kan ges direkt mot cancertumören. Därför går det att ge en högre stråldos utan att den friska vävnaden runt omkring cancertumören påverkas så mycket.

Behandlingen börjar med att du sövs eller får ryggbedövning. Sedan placerar läkaren ett smalt instrument i livmoderhalsen. Läkaren för in ett radioaktivt läkemedel genom instrumentet. 

Behandlingen kan utföras på olika sätt som tar olika lång tid, från fem till tio minuter upp till en halvtimme. När det är klart, tar läkaren ut det radioaktiva läkemedlet ur livmodern. Ingen strålning blir kvar i kroppen.

Det är vanligt att behöva behandling vid två till fyra tillfällen.

Inre strålbehandling kallas också brachybehandling.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling får du från en apparat utanför kroppen. Då strålas också vävnaden runt omkring operationsområdet för att få bort cancerceller som kan finnas där.

Du får behandling måndag till fredag i fem till sju veckor. Varje behandlingstillfälle tar några minuter. Du kan lämna sjukhuset direkt efteråt.

Vanligt att olika strålbehandlingar kombineras

Det är vanligt att få både inre strålbehandling och yttre strålbehandling, särskilt om du inte ska opereras.

De flesta kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Här kan du läsa mer om strålbehandling.

Cytostatika och strålbehandling

Cytostatika får du ibland om du också ska få strålbehandling. Cytostatika är läkemedel som gör cancercellerna känsligare för strålning.

Behandlingen får du som dropp i blodet. Det tar fem-sex timmar per tillfälle. Det är vanligast att få behandling en gång i veckan under hela perioden som du får yttre strålbehandling.

Behandling och graviditet

Behandlingen kan påverka din förmåga att bli gravid. Behandlingen anpassas om du redan är gravid.

Förmågan att bli gravid kan påverkas

Du kan inte bli gravid om livmodern har opererats bort eller strålbehandlats.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om vilka möjligheter som finns för dig att få barn senare. Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Behandling om du redan är gravid

Du kan bli opererad om du är gravid, även om det är tidigt i graviditeten. Du kan få behandling med cytostatika efter den första tredjedelen av graviditeten. Då är risken liten att fostret skadas av cytostatikan. Du får föda barnet med kejsarsnitt.

Prata med läkaren om du vill amma.

Behandlingen behöver följas upp

När behandlingen är klar behöver du komma på regelbundna kontroller i fem år. En kontroll innebär oftast en vanlig gynekologisk undersökning. Ibland behövs också andra undersökningar.

Kontrollerna är till för att upptäcka tidigt om cancern skulle komma tillbaka och för att du ska få hjälp om du har fått besvär av behandlingen.

Då två första åren får du komma på kontroll var tredje eller var fjärde månad. Sedan räcker det oftast med kontroll två gånger om året.

Om sjukdomen kommer tillbaka

Det är ovanligt att sjukdomen kommer tillbaka. Risken är störst under de första tre åren efter behandlingen.

Det finns bra möjligheter att bli av med cancern om den kommer tillbaka. Ofta får du en annan behandling än du fick när du hade cancer första gången.

Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka.

Om cancern har spridit sig

Det är ofta svårare att bli av med sjukdomen om den kommer tillbaka i lymfkörtlar eller i andra organ. Då kan du i stället få behandling som bromsar och lindrar sjukdomen. Sådan behandling kallas palliativ vård.

Hur påverkas livet av livmoderhalscancer?

Det varierar från person till person hur livet påverkas av livmoderhalscancer. Det kan också variera från en period till en annan.

De flesta mår bra efter behandlingen och har inga eller bara små besvär. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. 

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för livmoderhalscancer.

En del känner saknad

Livmodern och äggstockarna kan kännas viktiga, oavsett om du redan har fött barn eller inte kan eller tänker göra det. Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot livmoderhalscancer.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Trötthet kan ha olika orsaker

En del kan känna sig mycket trötta fastän de vilar och sover. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta om du är mycket trött. Då kan du få hjälp, och andra omkring dig förstår hur du har det. 

Rör på dig på ett sätt som passar dig, det brukar hjälpa mot tröttheten. Ta flera korta vilopauser hellre en än att vila länge åt gången.

Besvär med tarmarna eller urinblåsan

Du kan få besvär med förstoppning, diarréer, inkontinens eller mycket gaser. Det finns en olika hjälp att få, och en del som du kan göra själv. Här kan du läsa mer om urininkontinens eller avföringsinkontinens.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmoderhalscancer, men det kan ta tid. Det kan ha olika orsaker, till exempel hur hur du tänker och känner. Det finns hjälp att få, både enskilt och om du har en partner. Du kan läsa mer i texten om cancer och sexualitet.

Klimakteriebesvär

Du kommer i klimakteriet om äggstockarna också har tagits bort eller bäckenet strålbehandlats och du fortfarande hade mens. Då kan du få vallningar, eller besvär av att slidan blir torr och svider. Det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid klimakteriebesvär.

Hjälp som kan förebygga att slidan blir trång

Slidan kan ha blivit kortare och mindre töjbar efter behandlingen. Det kan göra slidan trång så att det blir svårare att ha slidsamlag eller att bli undersökt.

Du kan förebygga besvär genom att använda en vaginalstav, som också kallas dilatator.  Det är en stav som du för in i slidan. Du får den på kliniken där du har fått behandling. Du kan behöva byta storlek efter ett tag.

Håret kommer tillbaka om du tappar det

Du tappar inte håret om du får cytostatika tillsammans med strålbehandling. Ibland behövs annan cytostatikabehandling före eller efter strålbehandlingen. De läkemedlen kan göra att du tappar håret. Du får hjälp med att skaffa en peruk, om du vill. Håret kommer tillbaka när behandlingen är klar.

Lymfödem kan behandlas

Du kan få svullnader eller en tyngdkänsla i underlivet eller i benen om lymfkörtlar har opererats bort eller strålbehandlats. Det kallas lymfödem. Besvären kan komma direkt efter behandlingen men ibland kommer de senare.

Säg till läkaren eller kontaktsjuksköterskan så att du kan få behandling så snart som möjligt. Det minskar risken för att besvären ska bli svåra.

Sjukskrivning

Du kan behöva vara sjukskriven från någon månad till ungefär ett halvår. Du kan behöva ta det lite lugnt i början om du arbetar. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns och vad de innebär. 

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska.

Du kan få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Gör en vårdplan

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter, hur du kan få hjälp med sexualiteten, annan rehabilitering och att få barn. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på att få ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. 

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Gynsam är en patientorganisation där du kan få kontakt med en eller flera personer som har egna erfarenheter av gynekologisk cancer. Livmoderhalscancer är en gynekologisk cancersjukdom. Här hittar du kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. 

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Här kan du läsa mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Vad är livmoderhalscancer?

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Där är slemhinnan extra känslig för bakterier och virus, som kan skada cellerna. Det kan leda till cellförändringar.

De flesta cellförändringar läker av sig själv, men ibland kan de utvecklas till cancer.

Det är vanligt att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till livmoderhalscancer. Från lätta cellförändringar till fullt utvecklad livmoderhalscancer tar det oftast 10-15 år.

Det är i ett område nere på livmodertappen som livmoderhalscancer utvecklas.

Obehandlad cancer kan växa och sprida sig

Obehandlad cancer kan så småningom växa och sprida sig in i livmoderhalsens muskel och vidare ut i bäckenet.

Cancer som sprider sig till andra delar av kroppen kallas för dottertumörer, eller metastaser. Livmoderhalscancer som sprider sig gör det oftast genom lymfkärlen till lymfkörtlar, främst i bäckenet. Cancern kan också sprida sig genom blodet till andra organ, till exempel lungorna, levern och skelettet.

Hur kan jag minska risken för livmoderhalscancer?

Det finns en del saker du kan göra för att minska risken för livmoderhalscancer:

  • Lämna ett gynekologiskt cellprov varje gång du får en kallelse att göra det. Då kan cellförändringar upptäckas och tas bort i god tid innan de hinner utvecklas till cancer.
  • Ha sex på ett säkert sätt, till exempel genom att använda kondom eller slicklapp. 
  • Du kan vaccinera dig mot några av de vanligaste virustyperna som kan orsaka livmoderhalscancer.
  • Sluta röka, om du röker. Rökning kan bidra till att cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer.

Det är viktigt att du fortsätter att lämna gynekologiska cellprov varje gång du får en kallelse, även om du har vaccinerat dig.

Till toppen av sidan