Livmoderhalsen
Livmoderhalsen består av slemproducerande körtlar som bildar det som kallas flytning och som håller slidan fuktig, syrlig och ren.
En del av livmoderhalsen, livmodertappen kan du känna längst in i slidan. Livmodertappen, är ingången till livmodern. Mitt i den finns ett litet hål och det är genom livmodertappen som mensblodet rinner ut i slidan. Det är också genom livmodertappen och vidare genom livmoderhalsen som spermier tar sig upp för att kunna befrukta ett ägg.
Det är inte farligt att röra vid livmodertappen. En del upplever att det är skönt att röra vid eller stöta mot livmodertappen när de onanerar eller har sex på något annat sätt, men ibland kan det även kännas obehagligt.
Det är från livmodertappen som en gynekolog eller barnmorska tar cellprover när du är på en gynekologisk cellprovtagning.
Livmodern
Livmoderkroppen är en muskel med ett hålrum inuti. Där växer fostret under en graviditet. Livmodern hos en vuxen person är stor som ett hönsägg, men vid en graviditet tänjs den ut successivt för att så småningom rymma ett fullt utvecklat barn.
Varje månad förbereder sig livmoderns slemhinna för att ta emot ett befruktat ägg. Blir det ingen befruktning stöts slemhinnan ut två veckor efter ägglossningen. Det är det vi kallar menstruation.
Äggledarna
Äggledarna är två tunna rör som går från övre delen av livmodern. Längst ut är äggledarna flikiga för att kunna fånga upp ägg från äggstockarna vid ägglossning. Befruktning kan ske när spermier och ägg möts i äggledaren. Det eventuellt befruktade ägget förs sedan vidare till livmodern. Det tar tre till fyra dagar.
Infektioner som leder till äggledarinfektion kan ibland leda till sammanväxningar i äggledarna och göra det svårare att bli graviditet. Klamydia är en sådan infektion.
Äggstockarna
Längst ut vid äggledarnas mynning sitter äggstockarna, en på varje sida om livmodern. Äggstockarna är ungefär två till tre centimeter stora och innehåller ungefär 400 000 äggceller. De är färdiga redan från födseln.
Ungefär 400 av alla dessa kommer sedan att bli färdiga ägg. Ett eller i sällsynta fall två ägg släpps en gång varje månad från någon av äggstockarna så länge du har regelbunden mens. Det kallas ägglossning.
I äggstockarna bildas också könshormonen östrogen och gulkroppshormon. Äggstockarna bildar också testosteron men i mycket mindre mängd än i mannens testiklar.
Spermien bestämmer könet
Ägget och spermien har varsin så kallad könskromosom. Ägget innehåller alltid en X-kromosom medan spermien har antingen en X- eller Y-kromosom. Det som avgör barnets biologiska kön är om det är en X eller Y kromosombärande spermie som befruktar ägget.