Det är vanligt att sjukdomen redan har hunnit sprida sig när den upptäcks. Då går den inte att bli av med. Oftast går det inte heller att bli av med sjukdomen om du får ett återfall. Återfall betyder att sjukdomen kommer tillbaka efter operationen.
Då kan du i stället få behandling som kan bromsa cancern en tid och som lindrar besvär. Det kallas palliativ vård. Syftet med vården är att du ska kunna ha ett så bra och aktivt liv som möjligt på alla sätt med sjukdomen.
Behandling som kan bromsa sjukdomen
Cytostatikabehandling kan bromsa sjukdomen under en begränsad tid hos ungefär två av tre personer. Behandlingen är krävande. Därför beror det på hur du mår om du kan få bromsande behandling med cytostatika. Bromsande cytostatikabehandling får du på sjukhus. Mellan behandlingstillfällena behöver du inte vara på sjukhuset.
Behandlingar som lindrar besvär
När sjukdomen inte längre går att bromsa, får du behandling som lindrar. På sidan Hjälp och stöd kan du läsa mer om vilken hjälp som går att få om du behöver psykiskt, existentiellt eller socialt stöd.
Här är exempel på kroppsliga besvär som man kan få och vilken behandling som finns:
Om du har ont
Det finns många typer av effektiv hjälp om du har ont. Det finns smärtlindrande läkemedel i form av tabletter eller plåster där medicinen tas upp genom huden. Smärtlindring finns också som dropp direkt i blodet.
Strålbehandling kan hjälpa om sjukdomen gör att du får ont i skelettet.
Viktminskning, illamående och förstoppning
Sjukdomen kan göra att du tappar matlusten och går ned i vikt. Du kan må illa och kräkas. Du kan även få besvär med förstoppning.
Hjälp mot viktminskning
En dietist kan ge dig kostråd och se till att du får särskilda näringsdrycker mot viktminskningen. Du kan få näringslösning som dropp direkt i blodet om du behöver det.
Hjälp mot illamående
Det finns läkemedel mot illamående. Illamåendet kan bero på att cancertumören förtränger tolvfingertarmen så att maten inte kan passera. Då kan tolvfingertarmen vidgas med ett litet rör, som också kallas stent. Det sätts in med hjälp av gastroskopi. Det går också att göra en operation för att leda om en del av tarmen förbi cancertumören så att maten kan passera.
Hjälp mot förstoppning
Om du får förstoppning kan det bero på att du behöver mer vätska. Det är bra om du kan dricka mer vatten och har möjlighet att röra på dig. Morfin eller andra morfinliknande läkemedel kan också göra att du blir förstoppad. Du ska ha tillgång till laxermedel mot förstoppning om du får morfin.
Fatigue – trötthet
Du kan känna dig mycket trött och att det inte hjälper att vila. Det är vanligt vid cancer och kallas fatigue. Tröttheten kan ha flera orsaker. Du kan till exempel ha en infektion eller behöva mer näring. Du kan också ha blodbrist. Då kan du få järnmedicin eller en blodtransfusion om det behövs.Trötthet kan också bero på en depression som du behöver behandling för.
Fysisk aktivitet kan mildra tröttheten. Rör på dig på det sätt du kan och orkar. Undvik att vila länge åt gången. Ta hellre flera korta vilor.
Vätska i magen
Vätska kan samlas i magen så att den blir större. Ibland hjälper vätskedrivande läkemedel. Vätskan kan också tappas ut genom en nål som förs in i magen. Då får du lokalbedövning först.
Gulsot och klåda
Gulsot kan bland annat göra att det börjar klia mycket på kroppen. Det beror på att cancertumören blockerar gallgången. Oftast hjälper det att få ett litet rör insatt i gallgången. Röret kallas stent och gör så att gallan kan rinna ut i tolvfingertarmen som den ska. Röret sätts in under en ERCP-undersökning.
Det brukar ta några veckor innan gulsoten försvinner efter att röret har satts in. Ibland blir det stopp i röret. Du märker det genom att du blir mer gul igen, eller får feber och frossa som är tecken på infektion. Då kan du behöva en ny ERCP-undersökning för att byta eller rengöra röret.
Alsolsprit kan lindra om det fortsätter att klia fastän du har fått en stent insatt. Smörj med fuktighetsbevarande kräm om du har torr hud. Det kan också klia mindre om du duschar svalt. Läkemedel med antihistaminer kan lindra klådan om varken kräm eller andra medel hjälper.
Lindrande vård hemma, på sjukhus eller hospice
Lindrande vård kan du få hemma, på sjukhus, eller på ett så kallat hospice. Det beror på vilken vård du behöver och vad du själv vill. Du kan läsa mer i texten om palliativ vård. Den palliativa vården kan vara olika utformad beroende på var du bor i Sverige.