Stroke

Symtomen på stroke kommer plötsligt. Vilka symtom du får beror på vilken del av hjärnan som är skadad. Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• Du får domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.
• Du får svårt att prata och förstå.
• Du blir förvirrad.
• Du får synstörningar på ena ögat eller båda ögonen.
• Du blir yr och få svindel.
• Du får försämrad balans och få svårt att gå.
• Du får kraftig huvudvärk utan tydlig orsak.

AKUT-testet

AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har fått stroke. Bokstäverna i ordet AKUT står för det här:

• A står för ansikte. Det syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Ring 112 om mungipan hänger.
• K står för kroppsdel. Det syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
• U står för uttal. Det syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
• T står för tid. Det anger att ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.

TIA – en varningssignal

Transitorisk ischemisk attack som förkortas TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Det finns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen om du har fått en TIA. 

Blödning i blodkärl på hjärnans yta

Svår och plötslig huvudvärk kan bero på en blödning i blodkärl på hjärnans yta, under den innersta hjärnhinnan. Det brukar kallas subaraknoidalblödning. Ofta mår du också illa och kräks. Du kan förlora medvetandet om du får en stor blödning.

Blodpropp eller blödning inne i hjärnan

Symtomen vid en blodpropp i hjärnan och en blödning inne i hjärnan är ofta likadana. Vid en större blödning i hjärnan får du ofta även huvudvärk, mår illa och kräks. Du kan ibland ha svårt att hålla dig vaken eller till och med förlora medvetandet.

Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke eller TIA. 

Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt när du får symtom på en stroke eftersom du kanske behöver få blodproppslösande läkemedel direkt i blodet med ett dropp. Det är en behandling som du måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. En stor blodpropp i något av hjärnans stora kärl kan ibland opereras bort. Även den behandlingen måste du få inom sex timmar efter att du har blivit sjuk. I vissa fall kan det gå att operera bort proppen upp till 24 timmar efter insjuknandet.

Ring 112 även om symtomen har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Det här är några saker du kan göra för att minska risken för en stroke:

• Få blodtrycket uppmätt om du över 50 år för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas. Kontrollera även blodsockerhalten och halten av blodfetter.
• Sluta röka.
• Låt bli att dricka mycket alkohol.
• Motionera regelbundet, ät hälsosamt och gå ner i vikt om du är överviktig.
• Kontakta en vårdcentral om du märker att du har oregelbunden hjärtrytm eftersom det kan vara tecken på förmaksflimmer.

De ovanstående punkterna är särskilt viktiga om du har genetiska släktingar som har fått stroke eller haft någon hjärt-kärlsjukdom.

Läkaren undersöker om du har fått en blodpropp eller en blödning när du kommer in till sjukhuset och har symtom på stroke. Hen tar också reda på exakt var skadan sitter och vilka funktioner som är påverkade.

Du undersöks även för att ta reda på om det kan handla om en annan sjukdom som ger liknande symtom. Det gäller till exempel epilepsi, hjärnhinneinflammation eller migrän. Sedan bedömer läkaren om det är möjligt att påbörja en behandling med blodproppslösande läkemedel på en gång.

Du får genomgå olika undersökningar

Du får berätta vad som har hänt och om du har några andra sjukdomar. Läkaren brukar även göra en kroppsundersökning och undersöker då särskilt hjärtat, blodtrycket och nervsystemet.

Du brukar få lämna blodprov för att kontrollera blodvärde, blodplättar, blodsocker och blodfetter.

Du kan dessutom få genomgå följande vanliga undersökningar:

• EKG för att kontrollera om det kan vara en rubbning av hjärtrytmen, hjärtinfarkt eller någon blodsjukdom som kan ligga bakom.
• Datortomografi av hjärnan för att se om orsaken är en blodpropp eller en blödning.
• Ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Ibland kan det behövas fler undersökningar som till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, kranskärlsröntgen, ryggvätskeprov eller särskilda blodprover.

Undersökning vid misstänkt hjärnhinneblödning

Du behöver så fort som möjligt bli undersökt med datortomografi vid misstanke om att det finns en blödning på hjärnans yta. Då går det oftast att se blödningen, men inte alltid. Du får lämna ett ryggvätskeprov om det inte syns någon blödning men det ändå finns misstanke om en hjärnhinneblödning.

Du blir vanligtvis utredd vidare på en neurokirurgisk klinik om du har en hjärnhinneblödning.

Undersökning av olika funktioner

De första undersökningarna görs för att utreda orsaken till en stroke och för att kunna påbörja behandling. Därefter undersöks hur skadan påverkar olika kroppsliga funktioner. Då testas till exempel hur du går samt balans, förmåga att svälja och prata. Din intellektuella förmåga kan också behöva testas ibland.

Undersökningarna görs av personal från stroketeamet, till exempel arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut och logoped. Personalen testar vilka förmågor du har och om några funktioner har blivit skadade.

Vilken behandling du får beror på vad som är orsaken till att du har fått en stroke. Du får läkemedel som förebygger nya blodproppar om utredningen visar att orsaken är en blodpropp. Du får också läkemedel som förebygger förmaksflimmer om du har det eftersom förmaksflimmer ökar risken för att få en blodpropp.

För att begränsa skadorna i hjärnan behöver tillförseln av näring och syre vara så bra som möjligt. Därför kontrollerar läkaren blodtrycket, hjärnfunktionerna, andningen och eventuell diabetes noggrant. 

Behandlingen med propplösande läkemedel kan öka risken för hjärnblödning. Riskerna med behandlingen brukar vara för stora om du till exempel har haft en hjärnblödning tidigare, om du har mycket lindriga symtom eller om skadan är mycket svår.

Behandling vid blödning i hjärnan

En blödning under den innersta hjärnhinnan beror ofta på ett litet pulsåderbråck på hjärnans yta. Läkaren kan då gå in i med en tunn slang i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning.

Ibland kan du behöva opereras även om blödningen har skett inne i hjärnvävnaden. Men det gäller bara om du snabbt försämras och blödningen ligger ytligt.

Operation av förträngning på halspulsådern

Det är vanligt med operation vid en kraftigare förträngning på halspulsådern. Förträngningen tas bort och det förhindrar att det bildas nya blodproppar. En sådan operation behöver du oftast få genomgå inom två veckor efter blodproppen.

Operationen tar ungefär en halvtimme och du är antingen sövd eller får lokalbedövning. Genom huden på halsen öppnar kirurgen halspulsådern och rensar ut förträngningen från kärlet. Det är vanligt att du får bli kvar på sjukhuset några dagar efter operationen.

Läkemedel kan minska risken för ny stroke

Det är vanligt med läkemedelsbehandling för att undvika en ny stroke. Du kan till exempel få använda följande läkemedel:    

• läkemedel vid högt blodtryck
• blodförtunnande läkemedel 
• läkemedel vid höga halter av blodfetter

Långsiktig uppföljning efter en stroke

Efter att du har haft en stroke får du gå på regelbundna återbesök hos en läkare, oftast på en vårdcentral. Samtidigt får du vanligtvis rehabilitering hos en sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut och ibland logoped.

Vid återbesöken hos läkaren kontrolleras bland annat om du har haft nya symtom eller om du har fått några komplikationer. Ditt blodtryck tas och du får berätta om hur läkemedlen fungerar och om du har några biverkningar. Du får också berätta om några nya tillstånd som medför risker har tillkommit, till exempel diabetes.

Det är också vanligt att läkaren vill veta hur träningen går och hur du klarar dagliga sysslor som att äta, klä dig, tvätta dig och förflytta dig. Hen brukar också fråga om det stöd du får av kommunen och regionen fungerar bra eller om det är något som behöver åtgärdas.

Dina närstående får vara med vid läkarbesöken och ta del av information om din vård om du vill det. Minderåriga barn till dig har också rätt att få information och stöd om du vill det.

Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt.

En blodpropp kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.

En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från hjärtat kan vara till exempel en hjärtinfarkt eller en inopererad klaffprotes i hjärtat. Ibland går det inte att hitta varifrån en blodpropp till hjärnan har kommit.

Risken för stroke är något ökad om du har nära genetiska släktingar som har haft en stroke. Ibland är orsaken till en stroke att blodtrycket har varit för högt, och det finns en viss ärftlighet för att få högt blodtryck. En annan orsak till stroke är diabetes typ 2, som har en hög grad av ärftlighet. 

Här är några vanliga skador som du kan få vid stroke:

Skador i höger hjärnhalva

En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av känseln i den vänstra kroppshalvan. Det beror på att den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänstra kroppshalvan. Det är också den högra hjärnhalvan som styr förmågan att analysera och att bedöma avstånd, storlek och hastighet.

Du kan också få problem med sinnesintrycken och att orientera dig. Det kan leda till att du till exempel får svårt att plocka upp föremål, knäppa knappar eller knyta skorna. Det kan bli problem att kommunicera på grund av att du får svårt att tolka känslor och attityder i tonfall och mimik. Det är också vanligt med personlighetsförändringar. Till exempel kan ditt humör och ditt tempo förändras.

Neglekt

Det är vanligt att du får något som kallas neglekt om du får en stroke. Det innebär att du har svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen. Du kan också ha svårt att uppfatta den egna kroppshalvan eller ena delen av synfältet. Neglekt kan till exempel göra att du bara äter maten på ena sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet. Ordet neglekt kommer från engelskans neglect, som betyder negligera, strunta i.

Oftast är det information från vänster sida du inte uppfattar eftersom det är vanligast med neglekt vid skador i höger hjärnhalva.

Skador i vänster hjärnhalva

Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att du till exempel får svårt att tala, förstå talat språk, läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra hjärnhalvan kan du bli förlamad och få försämrad känsel i den motsatta kroppshalvan.

Afasi – språksvårigheter

Du kan få svårt att prata och uttrycka dig när du har fått en stroke. Det kallas afasi. Vilka språkliga svårigheter du får, och hur stora de är, beror på vilken del av hjärnan som är skadad.

Svårigheterna med att prata och hantera språket minskar ofta redan efter några dagar eller veckor efter en stroke. Men det är vanligt att ha fortsatta problem med språket under en lång tid.

Skada i lillhjärnan

Du få symtom som yrsel, svårigheter med att samordna rörelser, balansproblem eller ofrivilliga ögonrörelser om du får en propp eller blödning i lillhjärnan.

Skada i hjärnstammen

Skador i hjärnstammen kan påverka medvetandet. Du kan även bli förlamad i ena kroppshalvan, ansiktet eller få sämre känsel. Andra besvär kan vara att det blir svårt att svälja på grund av förlamning i svalget eller svårt att prata på grund av förlamning i tungan.

Stroke kan leda till att du får demens om känsliga eller stora delar av hjärnan skadas. Det gäller särskilt om du har haft stroke flera gånger.

Förutom direkta följder av hjärnskadan som förlamningar och talsvårigheter kan du även få nedanstående komplikationer efter en stroke på kortare eller längre sikt.

Hjärnödem

Hjärnödem innebär att vätska har samlats i hjärnan så att hjärnan sväller. Trycket kan då öka inne i skallen och blodcirkulationen till hjärnan kan minska. Hjärnödem är allvarligt och det finns inget läkemedel som effektivt kan förhindra att du får hjärnödem vid stroke, men ibland kan du bli opererad. Störst risk för att få hjärnödem är två till fyra dagar efter en stroke.

Blodpropp i benen

Stroke och andra sjukdomar som leder till att du ligger stilla länge ökar risken för att du ska få blodproppar i benen. En propp i benet kan lossna och ge sig iväg till lungorna, vilket är livshotande. Risken kan minskas genom att du tidigt tränar på att gå och stå och undviker att ligga till sängs. Blodförtunnande läkemedel används främst om du har så allvarlig stroke att du inte kan gå eller stå på grund av förlamning i benet.

Lunginflammation

Lunginflammation kan bero på att du har svalt fel och fått ner mat och dryck i luftrören, eller att du inte kan hosta som vanligt. Du får behandling med antibiotika och febernedsättande läkemedel, eftersom feber kan förvärra hjärnskadan du får vid en stroke. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan hjälpa till med andningsgymnastik.

Epileptiska anfall

En del kan få epileptiska anfall i samband med en stroke, men risken för att du ska få bestående epilepsi är liten. Epileptiska anfall kan ibland komma lång tid efter en stroke, ibland efter flera år.

Depression

En del blir deprimerade efter en stroke. Behandling med läkemedel och psykologiskt stöd från vårdpersonal och närstående kan då hjälpa.

Det är vanligt att du får en ökad psykisk känslighet efter en stroke. Du har då svårt att kontrollera dina känslor och gråter lätt. Läkemedel mot depression kan hjälpa.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid stroke.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för stroke.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.