CANCERFORMER

Gallvägscancer

Gallvägscancer är ovanligt. Ungefär 400 personer om året får sjukdomen. De flesta är över 65 år. Cancer i gallvägarna har oftast hunnit sprida sig i kroppen när sjukdomen upptäcks. Då finns behandling som kan bromsa och lindra sjukdomen en tid men den går inte att bli av med.

Vad är gallvägscancer?

Gallvägscancer innebär att du har fått en cancertumör någonstans i gallvägarna. Gallvägarna börjar i levern och slutar i tolvfingertarmen. Gallblåsan är en del av gallvägarna.

Sjukdomen sprider sig oftast till lymfkörtlar som finns i närheten av gallvägarna och till levern. Det är ovanligt med metastaser i andra delar av kroppen. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

Det är vanligt att gallvägscancer sprider sig i ett tidigt stadium, innan den har börjat ge symtom. Då går det inte att bli av med sjukdomen.

Alla gallvägstumörer är inte cancer. Det kan finnas tumörer som ännu inte har hunnit utvecklas till cancer och även godartade tumörer.

Vad är galla?

Galla är en vätska som behövs för matsmältningen. Den bildas i levern och rinner genom gallvägarna till gallblåsan. Där förvaras den tills mat kommer ut från magsäcken till tolvfingertarmen. Då rinner gallan också ut i tolvfingertarmen. Här kan du läsa mer om matsmältningsorganen.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Symtom vid gallvägscancer

I början ger gallvägscancer oftast inga symtom fast ibland kan man få gulsot. De symtom som kommer senare kan också bero på många andra sjukdomar och besvär.

Gulsot tidigt symtom hos en del

Det första tydliga tecknet på gallvägscancer kan vara de symtom som brukar kallas gulsot eller ikterus:

  • Urinen blir mörkare.
  • Ögonvitorna och huden blir gulaktiga.
  • Det kan börja klia mycket på huden.

Gulsot vid cancer i gallvägarna beror på att cancertumören har blivit så stor att den hindrar gallan från att rinna genom gallvägarna. Då går gallans färgämne bilirubin direkt ut i blodet och gör så att huden och ögonen blir gulaktiga och att det börjar klia på kroppen.

För det mesta har gulsot helt andra orsaker än cancer i gallvägarna, till exempel gallsten eller hepatit. Hepatit är en inflammation i levern som orsakas av virus.

Ont eller obehag i magen eller illamående

Det kan göra ont eller kännas obehagligt högt upp i magen. Du kan också må illa. Det är mycket vanligare att symtomen har andra orsaker än cancer i gallvägarna.

Ofrivillig viktnedgång och nedsatt aptit

Du kan minska i vikt utan att veta varför. Det kan bero på att cancertumören gör att kroppen inte kan ta upp näring som den ska. Du kan också tappa lusten att äta. Det är inte känt vad det beror på.

Trötthet och matthet

Du kan känna dig trött och orkeslös utan att veta varför. Vid gallvägscancer kan det bero på att ämnesomsättningen är påverkad.

Att känna sig trött och matt kan ha många andra orsaker än cancer.

Feber och frossa

Du kan ha feber och frossa. Det kan bero på att cancertumören hindrar gallan från att rinna ut i tarmen. Då kan bakterier växa i gallan. Det kan leda till blodförgiftning, som också kallas sepsis.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har gallvägscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Om du får gula ögonvitor eller gulaktig hud samtidigt som du får feber och frossa, sök vård på en akutmottagning.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren känner också på magen.

Flera av symtomen vid cancer i gallvägarna är samma som vid många andra sjukdomar. Därför kan utredningen av dina besvär till exempel börja med att tjocktarmen röntgas eller att magsäcken undersöks med gastroskopi.

Ultraljudsundersökning vid gulsot

Om du har gulsot kan en ultraljudsundersökning utanpå kroppen visa om det finns något som hindrar gallan från att rinna mellan levern och tolvfingertarmen. Du behöver undersökas mera om läkaren misstänker att det är cancer.

Ämnen i blodet undersöks

Blodprov kan visa hur levern och gallvägarna fungerar eller om det finns tumörmarkörer i blodet. Tumörmarkörer är ämnen som det kan finnas mer av i blodet vid cancer men även vid andra sjukdomar. Mätvärdet är till hjälp när läkaren ska ställa diagnos utifrån de undersökningar som har gjorts.

Undersökningar för att ställa diagnos och kartlägga sjukdomen

Det finns olika sätt att undersöka hindret i gallvägarna. Om du har cancer, är det också viktigt att kartlägga var den växer och hur den utvecklas. Det har betydelse för vilken behandling du kan få. Ofta behövs kontrastmedel för att bilderna ska bli så tydliga som möjligt. Du kan också behöva lämna cellprov eller vävnadsprov. Du kan behöva bli undersökt på ett eller flera sätt:

Datortomografi eller undersökning med magnetkamera

Undersökning med datortomografi eller magnetkamera kan ge svar på om du har en cancertumör och om den har spridit sig. Det finns också en särskild sorts magnetkameraundersökning som kallas MRCP för att undersöka gallvägarna. Undersökningarna görs med kontrastmedel.

ERCP – undersökning med endoskop

Insidan av gallvägarna kan undersökas med ERCP-teknik. Undersökningen görs med ett endoskop. Det är ett böjligt, ihåligt, slangformat instrument som förs in genom munnen. Före undersökningen sövs du eller får lugnande medel. Du får också lokalbedövning i svalget.

Endoskop med ultraljud –  EUS

Endoskopi med ultraljud går till ungefär som ERCP men gör det möjligt att undersöka både utsidan och insidan av gallvägarna. Läkaren kan också undersöka till exempel näraliggande lymfkörtlar och se om det finns levermetastaser och ta cellprov. Ibland behövs kontrastmedel.

PTC

Undersökning med PTC-teknik innebär att läkaren för in en nål genom huden, levern och in i en gallväg. Där sprutar läkaren in kontrastmedel. Sedan röntgas gallvägen. Du sövs före undersökningen.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha gallvägscancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

En grupp av specialister rådgör efter utredningen

En grupp med olika specialister rådgör om alla personer som har fått diagnosen gallvägscancer. Din läkare kontaktar specialisterna så att de kan föreslå den behandling som de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Din läkare berättar för dig vad specialisterna föreslår.

Behandling om sjukdomen kan tas bort

Kirurgi är den enda behandling som kan ta bort sjukdomen. Du kan bli opererad så att du blir av med cancertumören om den inte har spridit sig och om du mår bra för övrigt. Ibland kompletteras operationen med cytostatikabehandling.

Ungefär en av fem personer kan erbjudas försök till operation. Ibland framgår det först under operationen att cancern har spridit sig. Då avbryts operationen och man får bromsande behandling i stället.

Så går operationen till

Operationen innebär ofta att en ganska stor bit av levern måste tas bort. Cancern kan spridas till lymfkörtlar i närheten och därför tas de också bort. Även en bit av bukspottkörteln kan behöva tas bort. De gallvägar som blir kvar kopplas ihop med tarmen. Operationen görs antingen med titthålsteknik eller genom ett snitt i magen. Du sövs före operationen. Det som opereras bort skickas till laboratorium för analys.

Förberedande undersökningar och behandling

Inför en operation behövs noggranna förberedelser. Till exempel behöver hjärtat och lungorna undersökas så att läkaren kan försäkra sig om att din kropp orkar med operationen.

Ibland kan man behöva få en förberedande behandling som gör att levern växer så att det finns tillräckligt mycket kvar av den även om en stor del ska tas bort vid canceroperationen. Behandlingen kallas portavensembolisering. Den görs tre till sex veckor före canceroperationen.

Först sövs du. Sedan för läkaren in en smal plastslang i ådern som leder blod till den del av levern som ska tas bort. Ett medel sprutas in genom slangen och täpper till ådern. Därefter tas slangen bort. Det är vanligt att kunna åka hem dagen efter behandlingen.

Efter några veckor blir du undersökt med datortomografi eller magnetkamera för att läkaren ska kunna se att behandlingen har fått levern att växa.

Prata med läkaren

Du behöver prata mycket med läkaren före ett beslut om operation så att du känner dig förberedd och motiverad. Både operationen och tiden efter operationen är krävande och det finns risk för olika komplikationer. Det finns också en risk att sjukdomen kommer tillbaka, trots operationen.

Olika hur länge man behöver stanna på sjukhuset

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur du mår och hur stor operationen var. En del kan lämna sjukhuset efter fyra till fem dagar. Andra behöver stanna två till tre veckor. Ibland händer det att det börjar läcka galla där du har blivit opererad. Det slutar oftast av sig själv efter några dagar men du behöver stanna lite längre på sjukhuset. Du behöver också stanna längre om du får feber. Feber kan bero på att det har blivit en infektion. Då får du antibiotika.

Återbesök efter en månad

De flesta får komma på ett första återbesök ungefär en månad efter vistelsen på sjukhuset. Läkaren undersöker dig. Ibland kan en röntgenundersökning behövas. Du får veta vad analysen visar av det som opererades bort. Det är viktigt för den fortsatta behandlingen.

Behandling med cytostatika

Du kan behöva behandling med cytostatika efter operationen. Cytostatika är cellhämmande läkemedel som minskar risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. Behandlingen får du på sjukhuset med jämna mellanrum under ett halvår. Mellan behandlingstillfällena kan du vara hemma. Det varierar från person till person hur många behandlingstillfällen som behövs.

Vad kan jag göra själv?

Behandlingarna kan vara påfrestande. Du orkar bättre och återhämtar dig snabbare om du tar hand om dig så att du mår så bra som det går. Här är några saker som du kan göra som har stor betydelse:

Undvik alkohol och rökning

Om du röker eller dricker alkohol, försök att avstå. Det minskar risken för komplikationer när du får behandling. Det finns hjälp att få om du behöver det. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska. Här kan du läsa mer om hjälp och stöd för att sluta röka inför en operation. Här kan du läsa mer om att ändra alkoholvanor.

Ät så bra du kan

Försök att få i dig tillräckligt med näring. Du kan behöva äta ofta och även innan du lägger dig för att sova. Det kan vara svårt om du mår illa eller snabbt får mättnadskänslor. Du kan få kostråd av en dietist. Det finns också läkemedel som kan öka aptiten och minska illamåendet. Här kan du läsa mer om mat vid cancer.

Fysisk aktivitet

Rör på dig så mycket du kan. Det kan också hjälpa om du känner dig mycket trött. Det är vanligt vid cancer. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast som kan föreslå övningar som är anpassade för dig.

Efterkontroller och risk för återfall

Du kan få återfall. Det betyder att gallvägscancern kommer tillbaka. Därför får du gå på återbesök under några år. Det är olika hur länge man behöver gå på återbesök. Det är vanligt att gå oftare i början.

Vid återbesöken lämnar du blodprov och blir undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Du ska också få information om det är något särskilt du behöver tänka på och om det finns besvär som kan komma när du är färdigbehandlad. Fråga gärna om det är något du själv undrar över.

Livet efter gallvägscancer

Ungefär en månad efter behandlingen kan de flesta fortsätta med tillvaron nästan som före cancern. Du kan fortfarande vara extra trött. Vissa kroppsrörelser kan vara besvärliga.

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Ibland kan kontakt med andra i samma situation kännas stärkande. Ideella föreningen Palema är till för dig som har eller har haft gallvägscancer eller som är närstående.

Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Behandling om sjukdomen inte kan tas bort

Det är vanligt att sjukdomen redan har hunnit sprida sig när den upptäcks. Då går den inte att bli av med. Oftast går det inte heller att bli av med sjukdomen om du får ett återfall. Återfall betyder att sjukdomen kommer tillbaka efter operationen.

Då kan du i stället få behandling som kan bromsa cancern en tid och som lindrar besvär. Det kallas palliativ vård. Syftet med vården är att du ska kunna ha ett så bra och aktivt liv som möjligt på alla sätt, trots sjukdomen.

Behandling som kan bromsa sjukdomen

Cytostatikabehandling kan bromsa sjukdomen under en begränsad tid hos ungefär två av tre personer. Behandlingen är krävande. Därför beror det på hur du mår om du kan få bromsande behandling med cytostatika. Bromsande cytostatikabehandling får du på sjukhus. Mellan behandlingstillfällena behöver du inte vara på sjukhuset.

Behandling som kan lindra besvär

När sjukdomen inte längre går att bromsa, får du behandling som lindrar. På sidan Hjälp och stöd kan du läsa mer om vilken hjälp som går att få om du behöver psykiskt, existentiellt eller socialt stöd.

Här är exempel på kroppsliga besvär som man kan få och vilken behandling som finns:

Gulsot och klåda

Gulsot kan bland annat göra att det börjar klia mycket på kroppen. Det beror på att cancertumören blockerar gallgången. Oftast hjälper det att få ett litet rör insatt i gallgången. Röret kallas stent och gör så att gallan kan rinna ut i tolvfingertarmen som den ska. Röret sätts in under en ERCP-undersökning. Ett annat sätt att leda bort gallan är genom ett yttre dränage. Det innebär att en tunn plastslang sätts in så att gallan antingen kan rinna förbi cancertumören och ner i tolvfingertarmen eller till en påse kopplad till slangen utanpå magen. Yttre dränage sätts in under en PTC-undersökning. Du kan läsa mer om PTC-undersökning i kapitlet Undersökningar och utredningar.

Det brukar ta några veckor innan gulsoten försvinner helt efter att röret eller det yttre dränaget har satts in. Ibland blir det stopp i röret eller det yttre dränaget. Du märker det genom att du blir mer gul igen, eller får feber och frossa som är tecken på infektion. Då kan du behöva en ny undersökning med ERCP eller PTC för att byta eller rengöra röret eller det yttre dränaget.

Alsolsprit eller kylbalsam eller en sval dusch kan lindra om det fortsätter att klia fastän du har fått en stent eller ett yttre dränage. Smörj med fuktighetsbevarande kräm om du har torr hud. Läkemedel med antihistaminer kan lindra klådan om varken kräm eller andra medel hjälper.

Om du har ont

Det finns många typer av effektiv hjälp om du har ont. Det finns smärtlindrande läkemedel i form av tabletter eller plåster där medicinen tas upp genom huden. Smärtlindring finns också som dropp direkt i blodet.

Strålbehandling kan hjälpa mot smärta.

Viktminskning, illamående och förstoppning

Sjukdomen kan göra att du tappar matlusten och går ned i vikt. Du kan må illa och kräkas. Du kan även få besvär med förstoppning.

Hjälp mot viktminskning

En dietist kan ge dig kostråd och se till att du får särskilda näringsdrycker mot viktminskningen. Du kan få näringslösning som dropp direkt i blodet om du behöver det.

Hjälp mot illamående

Det finns läkemedel mot illamående. Illamåendet kan bero på att cancertumören trycker ihop tolvfingertarmen så att maten inte kan passera. Då kan tolvfingertarmen vidgas med ett litet rör, som också kallas stent. Det sätts in med hjälp av gastroskopi. Det går också att göra en operation för att leda om en del av tarmen förbi cancertumören så att maten kan passera.

Hjälp mot förstoppning

Om du får förstoppning kan det bero på att du behöver mer vätska. Det är bra om du kan dricka mer vatten och har möjlighet att röra på dig. Morfin eller andra morfinliknande läkemedel kan också göra att du blir förstoppad. Du ska ha tillgång till laxermedel mot förstoppning om du får morfin.

Fatigue – trötthet

Du kan känna dig mycket trött och att det inte hjälper att vila. Det är vanligt vid cancer och kallas fatigue. Tröttheten kan ha flera orsaker. Du kan till exempel ha en infektion eller behöva mer näring. Du kan också ha blodbrist. Då kan du få järnmedicin eller en blodtransfusion om det behövs. Trötthet kan också bero på en depression som du behöver behandling för.

Fysisk aktivitet kan mildra tröttheten. Rör på dig på det sätt du kan och orkar. Undvik att vila länge åt gången. Vila hellre flera korta stunder.

Var får jag lindrande vård?

Lindrande vård kan du få hemma eller på till exempel ett sjukhus. Det beror på vilken vård du behöver och vad du själv vill. Du kan läsa mer i texten om palliativ vård. Den palliativa vården kan vara olika utformad beroende på var du bor i Sverige.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta om din behandling.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska.

Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskor.

Du kan få hjälp på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Palema är en patientförening för personer med cancer i bukspottkörteln, levern eller matstrupen. Där kan du få kontakt med en eller flera personer som har egna erfarenheter av gallvägscancer. Här hittar du kontaktuppgifter till Palema och andra som också kan ge råd och stöd vid cancer.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Ett barn under 18 år har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en nära vuxen blir sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet om sjukdomen, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Vad beror gallvägscancer på?

Det finns ingen tydlig orsak till gallvägscancer även om det finns saker som kan öka risken. Här är några exempel:

  • inflammation i gallvägarna, till exempel vid sjukdomen skleroserande kolangit
  • kemikalier och miljögifter, till exempel dioxin
  • vätskefyllda blåsor i gallgångarna som kallas cystor och som man kan ha från födseln.

Gallsten kan öka risken för gallvägscancer men det är väldigt ovanligt att få gallvägscancer på grund av gallsten.

Hepatit B, hepatit C, diabetes, fetma, rökning och alkohol kanske ökar risken att få gallvägscancer men det är inte klarlagt.

Vård som kan minska risken för gallvägscancer

Skleroserande kolangit och cystor i gallvägarna kan ge liknande symtom som vid gallvägscancer. Du kan få gå på regelbundna kontroller om undersökningarna av dina symtom visar att du har skleroserande kolangit.

Cystor som orsakar symtom kan behöva opereras bort för att minska risken för cancer.

Till toppen av sidan