En grupp med olika specialister rådgör om alla personer som har fått diagnosen muskelinvasiv urinblåsecancer. Din läkare berättar för dig vilken behandling specialisterna bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts.
Den vanligaste behandlingen är en operation som kallas cystektomi om du har muskelinvasiv cancer. Då tas bland annat urinblåsan bort. Du kan få strålbehandling i stället, om en operation är olämplig för dig.
Du kan få cytostatika före operationen eller samtidigt som strålbehandlingen.
Cytostatikabehandling inför operationen
Före operationen eller strålbehandlingen får du behandling med cytostatika. Det finns många olika cytostatikaläkemedel som kan kombineras på olika sätt. Vad som passar dig bäst beror på cancertumören och vilka symtom du har. Syftet med behandlingen är att krympa cancertumören i urinblåsan och ta bort cancerceller som kan ha spridit sig.
Cytostatika ges som dropp i blodet. Behandlingen sker på sjukhuset en gång per vecka. Ofta behandlas du med cytostatika i några månader före operationen.
Behandlingen kan göra att du mår illa och känner dig trött. Det finns läkemedel som lindrar.
Du kan tappa hår men det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar.
Du blir också mer känslig för infektioner.
Cystektomi – urinblåsan opereras bort
Cystektomi innebär att läkaren opererar bort urinblåsan, lymfkörtlar nära urinblåsan, urinröret, delar av slidan, hela livmodern och den ena äggstocken eller båda äggstockarna om du har sådana. Prostatakörteln tas bort om du har en sådan.
Under operationen får du en ny konstgjord urinkanal, så att urinen ska kunna komma ut även i fortsättningen. Slidan återskapas också.
Du sövs före operationen.
Det varierar hur länge man behöver stanna på sjukhuset efter operationen. En del kan åka hem efter tio dagar, andra kan behöva stanna längre tid. Du kan lämna sjukhuset när du klarar att hantera den nya urinkanalen själv och när du mår tillräckligt bra.
Ibland kan det bli infektion i operationssåren. Kontakta kliniken där du opererades om operationssåren blir svullna, varma och kanske lite kladdiga.
Du kan också lättare få infektioner i de övre urinvägarna efter operationen. Det kan bero på att det har blivit ärr i urinledarna så att de blir trängre och urinen får svårare att passera. Kontakta avdelningen där du opererades om du får feber eller ont eftersom det kan vara tecken på en infektion.
Uppföljning efter operationen
Efter en cystektomi behöver du gå på kontroller för att bli undersökt på olika sätt. Kontrollerna behöver ske oftare i början men sedan kan det gå längre mellan besöken.
Kontrollerna innebär att läkaren gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov och blir undersökt med datortomografi eller magnetröntgen. Syftet är att se om cancern har kommit tillbaka och att den nya urinkanalen fungerar som den ska.
Det är mycket ovanligt att cancern kommer tillbaka efter fem år. Du bör ändå fortsätta att gå på kontroller en gång om året hela livet för att få urinkanalen undersökt.
Strålbehandling i stället för operation
Du kan få strålbehandling i stället för att bli opererad om du till exempel har andra sjukdomar förutom urinblåsecancer. Oftast får du strålbehandling varje dag måndag till fredag i sju veckor.
Det är vanligt att strålbehandlingen ges tillsammans med cytostatika. Det kallas kemoradioterapi.
Strålbehandlingen kan göra att du känner dig trött. Du kan även behöva gå på toaletten oftare och få kramp i urinblåsan. Det kan kännas obehagligt. Det kan också göra ont när du kissar och du kan få diarré. Oftast går besvären över när strålbehandlingen är avslutad, men inte alltid. Det finns läkemedel som lindrar om du får mycket besvär.
Uppföljning efter strålbehandling
Du behöver gå på regelbundna kontroller efter att strålbehandlingen är avslutad. Då undersöks du med cystoskopi. De första åren behöver du gå några gånger per år. Därefter räcker det med färre kontroller, men du behöver fortsätta gå regelbundet livet ut. Risken för att cancern kommer tillbaka finns kvar under lång tid.