Urinblåsecancer

Tecken på urinblåsecancer är att

• du har blod i urinen
• det svider när du kissar
• du känner dig kissnödig fast du precis har kissat
• du får återkommande urinvägsinfektioner.

Att ha blod i urinen kan se olika ut. Du kan märka det genom att urinen är röd eller genom att det finns ihopklumpat blod, så kallade blodlevrar, i urinen. Det är inte ovanligt att du bara ser blodet en gång och att det sedan dröjer innan det kommer tillbaka.

Symtomen kan bero på många sjukdomar

Det finns inga symtom som är unika för urinblåsecancer. Blod i urinen och besvär med att kissa kan också vara symtom på andra sjukdomar och behöver inte betyda att du har urinblåsecancer. Men det är ändå viktigt att du söker vård så att du kan undersökas med cystoskopi och röntgen för att utesluta cancer och, om möjligt, ta reda på orsaken till att du blöder om läkaren inte hittar cancer i urinvägarna. Du bör undersökas med cystoskopi och röntgen, även om du misstänker att blödningen beror på urinvägsinfektion eller att du äter blodförtunnande läkemedel.

Du ska kontakta en vårdcentral eller urologmottagning om

• du har blod i urinen
• du inte kan kissa fast du behöver
• det svider när du kissar
• du har en urinvägsinfektion som inte går över av sig själv efter några dagar eller som kommer tillbaka.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Du får gå igenom en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har urinblåsecancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Här är några vanliga undersökningar om läkaren misstänker att du har cancer i urinblåsan:

Urinprov

Du får lämna ett urinprov hos läkaren. Urinprovet kan visa om du har en infektion eller om det finns cancerceller. En undersökning för att se om urinen innehåller cancerceller kallas för cytologisk undersökning eller cellprov.

Urinprovet skickas till ett laboratorium och läkaren brukar få svar inom några dagar.

Cystoskopi

För att läkaren ska kunna se hur urinblåsan ser ut inuti får du göra en så kallad cystoskopiundersökning. Undersökningen görs av en urolog, det vill säga en kirurg som har specialiserat sig på urinvägarnas sjukdomar.

Datortomografi

Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppen. En datortomografiundersökning tar mellan fem och tjugo minuter.

Urografi

Urografi är ett annat ord för njurröntgen. För att få tydliga röntgenbilder får du kontrastvätska insprutad direkt i blodet innan undersökningen. Själva undersökningen tar ungefär en halvtimme.

Ultraljud

Ibland kan dina urinvägar också behöva undersökas med ultraljud. Läkaren för en liten dosa som kallas ultraljudsgivare fram och tillbaka över huden, och en bildskärm visar hur njurarna ser ut. En ultraljudsundersökning gör inte ont, även om läkaren eller sjuksköterskan ibland trycker ganska hårt med ultraljudsgivaren mot huden. Efteråt mår du som vanligt.

Ställ frågor

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Urinblåsan består av muskler och bindväv. Insidan av blåsan är täckt av en slemhinna som kallas övergångsepitel. Det är i slemhinnan som urinblåsecancer oftast börjar.

Njurarna är viktiga för att rena blodet och för att göra sig av med ämnen som kroppen inte behöver, så kallade restprodukter. Urin och restprodukterna bildas i njurarna, leds genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter till slut ut genom urinröret när du kissar. Slemhinnan i urinblåsan kan inte suga upp ämnen i urinen och föra dem vidare ut i kroppen. Det är därför restprodukterna inte tas upp av kroppen igen utan transporteras ut med urinen.

En cancersjukdom börjar med att en eller flera celler skadas permanent så att nya celler börjar bildas utan att de gamla dör. Cellerna klumpar ihop sig och bildar en tumör. Cancer kan sprida sig genom att bilda dottertumörer, så kallade metastaser, på andra platser i kroppen.

Urinblåsecancer är ett samlingsnamn för tre olika typer av tumörer i urinblåsan. Hur sjukdomen utvecklar sig beror till stor del på vilken typ av celler tumören består av och hur djupt den vuxit in i urinblåsans vägg.

Ytlig urinblåsecancer

Ytlig urinblåsecancer är den vanligaste formen. Tumören växer enbart i urinblåsans slemhinna, övergångsepitelet. Även om dessa tumörer kan komma tillbaka efter behandling blir de nästan aldrig livshotande utan kan behandlas igen.

Djupväxande urinblåsecancer

Ibland växer cancern igenom slemhinnan och in i urinblåsans omgivande muskulatur. Då finns det risk för att cancern sprider sig och bildar metastaser i andra delar av kroppen. Det finns olika behandlingar som kan kombineras för att bli så effektiva som möjligt. Ungefär hälften av alla patienter med djupväxande urinblåsecancer blir friska.

Spridd urinblåsecancer

När urinblåsecancer sprider sig till andra delar av kroppen sker det ofta via lymfsystemet. Lymfsystemet är en del av vårt immunförsvar och genom små lymfkärl kan cancerceller spridas så att metastaser bildas i lymfkörtlar omkring urinblåsan. Via blodet kan urinblåsecancer också sprida sig till andra organ i kroppen, till exempel levern, lungorna eller skelettet.

Har cancern spridit sig minskar chanserna för att bli frisk, men det finns ändå goda möjligheter att bromsa sjukdomen med hjälp av olika behandlingar.

Forskning har visat att både livsstil och miljö påverkar risken att få urinblåsecancer. Sjukdomen bildas förmodligen genom att cancerframkallande restprodukter i urinen skadar urinblåsans slemhinna, så att följden efter många år kan bli cancer.

Rökning ökar risken

Rökning bildar sådana cancerframkallande ämnen. Ungefär hälften av alla fall av urinblåsecancer orsakas av rökning. Om du slutar röka minskar risken för urinblåsecancer med tiden. Tio till femton år efter att du har slutat röka har du samma risk att få cancer som en person som aldrig har rökt.

Kemiska ämnen och förbränningsgaser

Arbete inom till exempel gummi- eller färgindustrin kan också öka risken för urinblåsecancer. Det är de kemiska ämnen eller förbränningsgaser från kol som används inom dessa områden som kan skada urinblåsans slemhinna.

Att få ett besked om cancer sätter ofta igång starka känslor och tankar, och du kan behöva prata flera gånger med din läkare och annan vårdpersonal för att få svar på dina frågor. Det kan vara bra om du har med dig en närstående vid sådana samtal. Hen kan hjälpa till att minnas vad som sagts och kan vara ett bra känslomässigt stöd. Du kan också be om att få informationen nedskriven så att du sedan kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken form av behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning. Tala med din läkare om du vill ha en ny medicinsk bedömning.

Stöd och hjälp

Att komma i kontakt med andra som har, eller har haft, samma form av cancer och som du kan dela erfarenheter med, kan kännas värdefullt. Genom Cancerfonden kan du komma i kontakt med en så kallad samtalsvän som kan ge dig stöd. En samtalsvän är en person som antingen själv varit sjuk i cancer eller haft en närstående som varit sjuk.

På alla sjukhus finns en så kallad kontaktsjuksköterska som du bör få kontakt med i samband med att du får ett cancerbesked. Kontaktsjuksköterskan kan ge dig ytterligare stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också kontakta Cancerrådgivningen eller Cancerfondens informations- och stödlinje för att få råd och stöd.

Om undersökningarna visar att tumören sitter i urinblåsans slemhinna, och alltså räknas som ytlig cancer, opereras du med en metod som kallas TUR-B. Förkortningen står för transuretral resektion av blåsan och innebär att läkaren opererar bort tumörvävnaden med hjälp av ett särskilt operationscystoskop. 

Förberedelser

Timmarna före operationen kan det vara viktigt att du undviker att äta eller dricka. Risken finns annars att du kräks upp maginnehållet under operationen och att det hamnar i luftstrupen och i lungorna. De flesta operationsavdelningar har rutiner om fasta inför operation, och du kommer att få instruktioner från avdelningen där du ska opereras om hur länge du behöver fasta.

Du får lämna blodprov och urinprov före undersökningen. Du får också duscha och tvätta dig med en bakteriedödande tvål. Du kommer att få information om hur du ska göra från avdelningen där du ska opereras.

Innan operationen får du antingen narkos så att du är sövd under operationen, eller ryggbedövning, som gör att du blir bedövad i nedre kroppshalvan. Du får också ett lugnande medel som gör att du blir dåsig eller slumrar till.

Tumören opereras bort

När du är sövd, eller när bedövningen har börjat verka, för läkaren in operationscystoskopet i urinblåsan, genom urinröret. Med operationscystoskopet hyvlar läkaren bort tumören bit för bit. Under operationen tar läkaren prover från tumören och ibland också från urinblåsan.

Själva operationen tar ungefär 30 minuter. När tumören är bortopererad spolas urinblåsan ren och du får en kateter insatt. Du kan blöda lite efter operationen och därför får katetern sitta kvar till morgonen efter operationen så att blod och urin lätt ska rinna ut. Hur länge du får stanna på sjukhuset varierar. På vissa ställen får du åka hem samma dag som operationen, på andra får du stanna kvar tills katetern har tagits bort och du kan kissa själv igen.

Efter operationen

Det kan svida i urinröret när katetern tagits bort. Du kan läcka lite urin och det kan vara svårt att hinna fram till toaletten när du blir kissnödig. Besvären med att du ofta blir kissnödig och att det svider när du kissar brukar avta och försvinner efter en till två veckor. Förmågan att kunna hålla sig återkommer oftast snabbt.

Även om urinen var klar direkt efter operationen kan den bli lite blodfärgad av och till de första veckorna. Det beror på att det sipprar lite blod från operationssåret inne i urinblåsan. Då är det bra att dricka ordentligt, ungefär två liter om dagen, tills urinen klarnar igen.

De två till tre första veckorna efter operationen är det bra att undvika tung kroppsansträngning. Aktiviteter som löpning, cykling, trädgårdsarbete och tunga lyft kan göra att såret i urinblåsan börjar blöda. Undvik att krysta kraftigt i samband med att du går på toaletten. Du ska också undvika att ha samlag de första veckorna efter operationen.

Oftast behöver du vara hemma några dagar efter operationen. Har du ett fysiskt tungt arbete kan du behöva vara sjukskriven eller få lättare arbetsuppgifter tills såret i urinblåsan har läkt.

De prover som tagits från urinblåsan under operationen skickas för analys i mikroskop. Där undersöks hur skadlig tumören är och hur djupt den växt. Svaret brukar komma inom några veckor till läkaren som opererat dig. När läkaren fått svaret kan hen planera för fortsatt behandling och kontroller.

Komplikationer efter operationen

Du kan få en urinvägsinfektion efter operationen. Det kan visa sig genom att du behöver kissa oftare och får feber. Ring avdelningen där du blivit opererad direkt om:

• du blöder mer
• det kommer klumpar av levrat blod när du kissar
• du får svårt att kissa.

Regelbundna kontroller efter operationen

Vid ytlig urinblåsecancer räcker det oftast med TUR-B-metoden, men ibland finns det risk att tumörerna kommer tillbaka. Därför är det viktigt att ha regelbundna cystoskopikontroller efter operationen.

Den första cystoskopikontrollen är ungefär tre månader efter operationen och därefter får du gå på kontroller med jämna mellanrum. Hur stor risken är att tumören kommer tillbaka beror till stor del på vilken typ av tumör du hade. Visar det sig att du har fått tillbaka mycket små tumörer brukar läkaren kunna ta bort dem i samband med en cystoskopikontroll. Är det en större tumör opereras du igen med TUR-B-metoden.

Om tumörerna i urinblåsan kommer tillbaka flera gånger finns andra behandlingar än operation. Instillationsbehandling är en metod där du får två olika läkemedel insprutat i urinblåsan vid olika tillfällen. Läkemedlen är cytostatika, som också kallas cellhämmande läkemedel eller cellgift, och BCG, även kallat calmettevaccin. Behandlingen börjar cirka fyra veckor efter operation och ges i form av en serie sköljningar, så kallade instillationer. Du kan även få cytostatika som en engångsbehandling i samband med en TUR-B-operation. Instillationsbehandlingen går ut på att minska risken för återfall.

Cytostatika i urinblåsan

Det är vanligast att behandlas med cytostatika på sjukhus en gång i veckan under sex till åtta veckor. Läkemedlet sprutas in i urinblåsan via en tunn kateter som tas ut direkt efter att läkemedlet sprutats in. Oftast får du gå hem direkt efter att katetern dragits ut. Inom en till två timmar kissar du ut lösningen, tillsammans med den urin som samlats i urinblåsan under tiden.

Det är vanligt att det svider när du kissar och att du blir kissnödig av behandlingen. Det brukar gå över av sig själv efter att du avslutat hela behandlingen, men om du har mycket besvär kan du få läkemedel som lindrar.

Du kommer inte att bli illamående, trött eller tappa håret när du får cytostatika i urinblåsan. Det är annars vanliga biverkningar som man kan få när cytostatikan ges i blodet eller i tablettform. Det beror på att urinblåsans slemhinna inte kan suga upp ämnen i urinen och föra dem vidare ut i kroppen. På så sätt kommer andra celler i kroppen inte att påverkas av behandlingen.

BCG i urinblåsan

Den andra typen av läkemedel är BCG som också sprutas in i urinblåsan via en tunn kateter. BCG är ett vaccin som sätter igång en försvarsreaktion i urinblåsan. Försvarsreaktionen är effektiv mot vissa typer av tumörceller. BCG är en förkortning för Bacillus Calmette Guerin och använd även som vaccin mot tuberkulos.

Behandlingen börjar cirka fyra veckor efter operationen så att såret i urinblåsan har hunnit läka. Oftast behandlas du på sjukhuset en gång i veckan i sex veckor. Du ska inte dricka något på fyra timmar innan behandlingen eftersom det är viktigt att urinblåsan är tom när medlet sprutas in.

Katetern tas bort efter att vaccinet sprutats in i urinblåsan. Under den tiden är det bra att du är uppe och går så att läkemedlet kommer i kontakt med hela blåsan. Det är meningen att vaccinet ska vara kvar i urinblåsan i två timmar, men blir du väldigt kissnödig kan du behöva tömma blåsan tidigare. När du sedan kissar ut medlet igen är det bra att se till att blåsan blir helt tom. Du gör det genom att krysta extra mycket när du kissar.

Behandlingen med BCG kan göra att du behöver kissa oftare och att det svider när du kissar. Du kan även få feber, ont i kroppen och känna dig illamående under behandlingen. För det mesta går besvären över ganska snabbt, men ibland kan de vara kvar under flera veckor. Har du mycket besvär under behandlingen kan du få läkemedel som lindrar.

Om cancern har vuxit igenom urinblåsans slemhinna och in i den djupa muskulaturen är den vanligaste behandlingen att operera bort urinblåsan och de lymfkörtlar som sitter i närheten av urinblåsan, och ibland även urinröret. Operationen kallas för cystektomi. Under operationen får du en ny konstgjord urinkanal, så att urinen ska kunna komma ut även i fortsättningen. Vanligast är att urinen leds ut genom ett litet hål i bukväggen, en så kallad stomi, och samlas upp i en påse på magen, en urostomi. Hos män opereras även prostatakörteln bort, och hos kvinnor tas livmodern och ibland en eller båda äggstockarna bort i samband med operationen. Cystektomi är en stor och omfattande operation som kräver lång återhämtning efteråt.

Tre metoder att ersätta urinblåsan

Eftersom urinblåsan opereras bort måste du få en ny konstgjord kanal för att urinen ska kunna komma ut även i fortsättningen. Det kallas för urinavledning och det finns treNär urinblåsan opereras bort måste en ny kanal konstrueras för att urinen ska kunna komma ut även i fortsättningen. Vanligast är att urinen leds ut genom ett litet hål i bukväggen och samlas upp i en ”påse på magen”. Det kallas urostomi. olika metoder att göra det på.

Brickerblåsa och påse på magen, urostomi

Den vanligaste metoden för att skapa en ny urinkanal kallas för Brickerblåsan och är uppkallad efter läkaren som uppfann den. Brickerblåsan är egentligen ingen blåsa utan består av en bit tarm som läkaren syr fast som ett rör på urinledarna. Tarmbiten tas oftast från tunntarmen. I den ena änden kopplas tarmbiten till urinledaren, den andra änden leds ut genom stomihålet i bukväggen till höger nedanför naveln.

Med en Brickerblåsa kan du inte kontrollera när du ska kissa. Tarmbiten fungerar endast som en urinledare och urinen rinner okontrollerat ut genom hålet i bukväggen. Därför måste du bära en stomipåse som samlar upp urinen. Stomipåsen kallas också för uppsamlingsförband. Du måste byta påsen med jämna mellanrum, men risken för att det ska läcka eller lukta urin är liten.

Konstgjord blåsa inuti buken

Även vid den andra metoden får du en konstgjord urinkanal av en bit tarm. Men istället för att låta urinen rinna ut i en påse på magen gör läkaren en behållare av tarmen på insidan av buken där urinen samlas. Läkaren gör ett slags lås på bukväggen, låset gör att urinen inte kan rinna ut.

Det innebär att du själv måste lära dig att tömma behållaren på urin var fjärde till femte timme. Du gör det genom att föra in en tunn plastslang, en kateter, genom låshålet och in i behållaren. Mellan tömningarna räcker det att hålet i buken är täckt av en tunn plastad kompress eller ett litet plåsterförband.

Det kan hända att låset börjar läcka. Du kan då eventuellt opereras igen för att rätta till låset.

Tarmblåsa på gamla urinblåsans plats – urinröret finns kvar

Med den tredje metoden kan du kissa som vanligt. Metoden kan användas om läkaren inte opererat bort urinröret under cystektomioperationen. Läkaren gör då en ny urinblåsa av en bit tarm och fäster den mellan urinledaren och urinröret.

Du kan läcka lite urin med den här metoden, men oftast räcker det med ett droppskydd för att suga upp läckaget. Det kan läcka mer urin under natten än på dagen. Ibland kan det vara svårt att tömma den nya blåsan helt bara genom att kissa. Du får då lära dig att själv tömma blåsan med en kateter, det brukar inte vara svårt att lära sig.

Flera faktorer påverkar

Du väljer metod tillsammans med din läkare, oftast efter att ha diskuterat med en så kallad stomiterapeut, en sjuksköterska med specialisering inom stomivård. Det som påverkar vad du kan välja mellan är din ålder, hur du mår i allmänhet, tumörens egenskaper och hur bra njurarna fungerar. Du kan få träffa en person som redan har en ny urinkanal av samma typ som du själv ska få. Din läkare eller en patientförening kan hjälpa dig med att ta kontakt med andra patienter.

Även om ditt sjukhus inte kan genomföra alla metoder har du rätt att välja mellan de metoder du och din läkare kommit överens om. Din läkare skickar då en remiss till ett annat sjukhus.

Komplikationer vid cystektomi

En cystektomi är en stor operation och en belastning för kroppen och hjärtat. Men det är ändå ganska ovanligt med komplikationer.

Före operationen får du göra flera olika undersökningar. Syftet är att förebygga komplikationer och att upptäcka eventuella risker. Av samma skäl blir du också noga övervakad under och efter operationen, till exempel genom att narkossköterskan eller narkosläkaren sitter nära dig under hela narkosen för att se till att du sover gott, inte har ont och andas utan besvär.

Den vanligaste komplikationen är att det blir problem med operationssåren. Om de blir röda, svullna, varma och kanske lite kladdiga kan det vara tecken på en infektion. Då bör du kontakta sjukhuset där du opererades eller närmaste vårdcentral.

Efter operationen kan du lättare få infektioner i de övre urinvägarna. Det beror på att det kan bildas ärr i urinledarna efter operationen. Då blir urinledarna trängre och urinen kan få svårt att passera. Kontakta den avdelning om du får feber eller smärta, det kan vara tecken på infektion.

Komplettering med cytostatikabehandling

Förutom operation kan du också behöva behandling med cytostatika. Det finns många olika typer av cytostatikabehandling, och vilken som passar dig bäst beror på tumören och vilka symtom du har.

Vid djupväxande urinblåsecancer får du oftast läkemedlet insprutat i blodet via en tunn nål, en venkateter. Ibland får du behandlingen före och ibland efter operationen. Behandlingen sker på sjukhuset en gång per vecka. Ofta behandlas du med cytostatika i flera månader.

Även om nyare former av cytostatika ofta har färre biverkningar än äldre varianter kan behandlingen vara ansträngande. Du kan må illa, känna dig trött och tappa håret. Dessutom blir du mer känslig för infektioner. Om du får stora besvär av behandlingen kan du få läkemedel som lindrar. 

Uppföljning efter operation

Om du har fått urinblåsan bortopererad får du gå på kontroller för att se att tumören inte kommer tillbaka och att den nya urinkanalen fungerar som den ska. Vid dessa kontroller gör läkaren en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov och genomgå en röntgenundersökning.

Under det första året efter operationen är kontrollerna var tredje eller fjärde månad. Därefter får du gå på kontroller en gång i halvåret upp till fem år och efter det en gång om året. Det är mycket ovanligt att tumörer återkommer efter fem år, men du bör ändå fortsätta att få urinkanalen och dess funktion undersökt en gång om året hela livet.

Du får lära dig sköta stomin

Efter att du fått en urostomi är det viktigt att du lär dig sköta stomin. Innan du skrivs ut från sjukhuset kommer en stomiterapeut lära dig hur du gör när du byter påse och hur du för in en kateter för att tömma den nya urinblåsan. Du får också lära dig att sköta om huden runt stomin, det finns till exempel flera salvor du kan använda för att skydda huden.

Du får de artiklar du behöver genom ett så kallat hjälpmedelskort. Det är ett slags recept för hjälpmedel. Kostnaderna för hjälpmedel ingår i högkostnadsskyddet.

Om cystektomioperation inte är möjlig

Om du inte kan opereras, till exempel om du är äldre eller har andra svårare sjukdomar, kan strålbehandling vara ett alternativ. Oftast får du då behandling varje dag måndag till fredag i sju veckor.

Strålbehandlingen kan göra att du känner dig trött. Du kan även behöva gå på toaletten oftare och få lättare blåskramper som kan vara obehagliga. Det kan också göra ont när du kissar och du kan få diarré. Oftast går besvären över när strålbehandlingen är avslutad, men inte alltid. Får du mycket biverkningar av behandlingen finns det läkemedel som lindrar.

Om du inte kan cystektomiopereras eller strålbehandlas för att tumören har spridits, antingen till lymfkörtlarna eller till andra organ, är det inte säkert att du blir helt frisk. Men med olika kombinationer av behandling går det att bromsa sjukdomen eller lindra symtomen så att du ändå kan leva ditt som vanligt så långt det är möjligt. Oftast får du då hjälp av flera olika specialistläkare som samarbetar, i första hand urologer, smärtspecialister och onkologer, det vill säga läkare som har specialiserat sig cancersjukdomar.

Behandling med läkemedel och operation

Cytostatika kan ibland lindra symtomen från tumören. Du får cytostatikan i blodet genom en nål som sätts i ett blodkärl. Behandlingen kan minska tumörens storlek och också bromsa sjukdomen.

Om du får besvär från urinblåsan, till exempel att det blöder, kan du få strålbehandling mot urinblåsan. Du kan också opereras med TUR-B för att ta bort den lättblödande tumörvävnaden. Du kan behöva ytterligare en operation om besvären återkommer.

När du har ont

Smärtlindring är en viktig del i behandlingen av spridd cancer. Under lång tid kan det räcka med relativt svaga värkmediciner om du tar dem regelbundet. Även strålbehandling kan lindra smärtan om du till exempel har smärtor från metastaser i andra delar av kroppen. Om du får väldigt ont är det bra att veta att det nästan alltid finns effektiv smärtlindring, även vid mycket svår sjukdom.

Att gå igenom en cancerbehandling är jobbigt. Men om du försöker leva någorlunda hälsosamt orkar du bättre med de fysiska och psykiska påfrestningar som behandlingarna innebär. Det kan du göra genom att:

• äta bra mat
• vara måttlig med alkohol
• undvika att röka
• sova tillräckligt
• motionera på något sätt du trivs med och klarar av.

Hålla kontakten med vänner

Det är också viktigt att försöka återhämta sig psykiskt efter en påfrestande behandling. Ett sätt kan vara att göra saker du tycker om och känner att du mår bra av. Ett annat kan vara att träffa och ha kontakt med familj och vänner. För många innebär sjukdomen och tiden av behandling att man stannar upp, omvärderar och förändrar många saker i sitt liv. Det är viktigt att du får återhämta dig på det sätt som passar dig.

Om du arbetar kan sjukdomen innebära att du blir sjukskriven en längre tid. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta återgången till arbetet och många gånger behöver det ske stegvis.

Att få stomi är en stor förändring

Att göra en cystektomioperation och få en urostomi är en stor förändring, och det kan ta tid både att acceptera och anpassa sig till den nya livssituationen. Men att leva med stomi fungerar i regel bra och du kan oftast leva samma liv som tidigare med bad, motion, bastubad eller resor. Det behöver alltså inte innebära att du måste avstå från att göra saker som du tycker om.

Genom patientföreningen ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, kan du få mer information om hur det är att leva med urostomi. 

Följderna för samlivet

Samlivet kan förändras av ett cancerbesked och efter en cystektomioperation. Efter en operation förändras oftast både den sexuella förmågan och känslan hos både män och kvinnor. Både mannen och kvinnan blir sterila av operationen. Hos mannen kan förmågan till erektion och utlösning minska, och kvinnor kan få besvär med flytningar och smärta vid samlag på grund av att slidan blivit trängre eller kortare. För vissa innebär operationen också en förändrad kroppsuppfattning, vilket också kan påverka samlivet.

Råd och stöd

Om du känner dig nedstämd, orolig eller har frågor kring följderna av operationen eller urostomin ska du inte dra dig för att prata med din läkare eller sjuksköterska. De är vana att prata om de här frågorna och ibland kan du också få hjälp i form av läkemedel eller olika typer av hjälpmedel

Kontakta vården vid nya besvär

När behandlingarna är avslutade är det vanligt att känna oro för framtiden och för att sjukdomen ska komma tillbaka. Om du känner dig orolig eller får besvär som du misstänker kan ha med cancern eller behandlingen att göra är det viktigt att du söker upp din kontaktsjuksköterska eller läkare. Är det långt efter operationen, och du inte längre har kvar den kontakten, bör du ta kontakt med en vårdcentral.