Hjärntumör

Skriv ut (ca 19 sidor)

En tumör i hjärnan kallas hjärntumör. Tumören kan antingen vara en godartad tumör eller en cancertumör. Prognosen vid hjärntumör varierar, men det går ofta att få bra behandling.

Skriv ut

Den behandling du får beror på vilken typ av tumör det är och var i hjärnan den sitter.

Sjukdomen är ovanlig och kan uppstå i alla åldrar, men man är oftast över 60 år. Det är till stor del okänt varför man får en hjärntumör.

Läs mer om hjärntumör hos barn.

Vad är en hjärntumör?

Vad är en hjärntumör?

Ordet hjärntumör är ett samlingsnamn för en mängd olika tumörsjukdomar i hjärnan. Om tumören har utvecklats i hjärnan kallas den för primär hjärntumör.

Man kan också få en hjärnmetastas från en cancersjukdom någon annanstans i kroppen. Metastaser kallas också dottertumörer. De är alltid cancertumörer.

De cancerformer som oftare än andra orsakar hjärnmetastaser är lungcancer, malignt melanom och bröstcancer. Det händer att hjärnmetastaser är första symtomet på en cancersjukdom, men det är ovanligt.

Hur vanligt är hjärntumör?

I Sverige får ungefär 1300 personer diagnosen primär hjärntumör varje år.

Primär cancertumör är vanligast hos personer över 60 år, men även barn, ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen.

Godartade hjärntumörer

Primära hjärntumörer brukar delas in i två huvudgrupper som är lika stora: godartade tumörer och cancertumörer.

Den vanligaste typen av godartad hjärntumör kallas meningiom, eller hjärnhinnetumör, och växer i hjärnhinnorna som omger hjärnan. Meningiom är vanligare hos kvinnor än hos män och kan ibland utvecklas under en graviditet.

En annan godartad hjärntumör är akustikusneurinom, eller hörselnervstumör, som uppstår i nervskidan runt hörselnerven.

Hur du påverkas av en godartad hjärntumör är väldigt olika beroende på var i hjärnan tumören sitter.

Cancertumör i hjärnan

Cancertumörer i hjärnan kan vara snabbt eller långsamt växande. Till skillnad från andra cancertumörer brukar primära cancertumörer i hjärnan sällan sprida sig till andra delar av kroppen.

De vanligaste cancertumörerna som kan uppstå i hjärnan är gliom och medulloblastom.

Gliom i olika former

Den vanligaste typen av cancertumör i hjärnan kallas gliom och utvecklas i stödjevävnaden som omger nervcellerna. Det finns olika former av gliom som kräver olika behandlingar. Gliom graderas enligt en skala från ett till fyra efter hur snabbt tumörcellerna växer.

Gliom grad 1 och 2 är så kallade låggradiga gliom, som växer långsamt och kan ibland i det närmaste stå stilla under en längre tid utan behandling. Gliom grad 3 och 4 är så kallade höggradiga gliom, som växer snabbt och kräver snabb behandling. Gliom grad 4 är den vanligaste av gliomen och kallas med ett annat namn för glioblastom. 

Medulloblastom vanligast hos barn

En annan cancertumör är medulloblastom. Den förekommer nästan enbart hos barn och unga. Medulloblastom hör till en typ av cancertumörer som kallas primitiv neuroektodermal tumör, PNET, och växer oftast i anslutning till det vätskefyllda hålrummet vid lillhjärnan som sitter i bakhuvudet.

Olika stor chans att bli av med sjukdomen

Vilka möjligheter du har att bli frisk efter behandlingen beror främst på vilken typ av tumör du har, var den sitter och om den går att operera bort. Förutom operation kan du få behandling med strålning och läkemedel, vanligtvis cytostatika.

Om en godartad tumör går att operera bort blir man oftast helt återställd efter behandlingen. Om tumören är svår att operera bort kan man få gå på kontroller eller få annan behandling. Exempel på sådan behandling kan vara strålbehandling eller cytostatika.

Men även om en tumör i hjärnan är godartad kan den ställa till problem om den växer. Det beror på att utrymmet innanför skallbenet är begränsat. I så fall kan du ändå bli föreslagen en operation och ibland strålbehandling beroende på tumörens placering.

Behandlingen av hjärntumörer förbättras i takt med att den tekniska utvecklingen och forskningen kring nya läkemedel och cancertumörernas biologi går framåt.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Kroppens funktioner styrs från olika delar av hjärnan. De symtom du kan få av en hjärntumör beror därför främst på var tumören finns. Du kan även få symtom som beror på att trycket inne i huvudet ökar.

Du kan till exempel få ett eller flera av följande symtom:

  • huvudvärk, yrsel och illamående
  • epileptiska anfall
  • förlamningar
  • påverkan på synen, hörseln eller talet
  • förändrad personlighet
  • ändrad reaktionsförmåga.

Huvudvärk, yrsel och illamående

En hjärntumör kan ge huvudvärk, yrsel och illamående. Huvudvärken beror på att tumören växer och tar plats, vilket ökar trycket inne i huvudet. Huvudvärken kan vara som starkast när du vaknar på morgonen efter att ha legat ner. De minskar när du kommer i upprätt läge. Men huvudvärk är vanligt och beror oftast inte på någon allvarlig sjukdom.

Du kan få yrsel tillsammans med huvudvärken, vilket kan följas av illamående och kräkningar. Yrsel brukar ofta beskrivas som en känsla av att allt gungar eller snurrar.

Epileptiska anfall

Du kan få olika typer av epileptiska anfall på grund av en hjärntumör. Vissa krampanfall kan ge lindriga symtom som bara du upplever medan omgivningen inte märker någonting. Andra anfall kan leda till att det rycker i en arm, ett ben eller ena kroppshalvan. Ibland kan anfallen sprida sig till hjärnan och göra så att du blir medvetslös. Du kan få ryckningar i hela kroppen.

Ett större krampanfall kan komma plötsligt, men du kan också uppleva mindre symtom som blir starkare med tiden. Anfallen är okontrollerade och kan pågå under kort eller lång tid. Vanligen några minuter.

Förlamningar

Det är också vanligt att kraften i någon kroppsdel gradvis försvinner, till exempel i en arm eller ett ben. Det kan exempelvis börja med att en fot inte lyder, och med tiden kan du tappa kraften i hela benet. Förlamningen kan sprida sig vidare till armen och ibland även till ansiktet. Du kan också få svårt att svälja.

Du kan även få symtom bara på ena sidan som liknar de symtom man får vid stroke, men som oftast utvecklas långsammare vid hjärntumör.

Påverkan på synen

Synen kan påverkas så att du till exempel inte ser åt sidorna. Du kan då snubbla eller springa på saker som finns där synfältet har försvunnit. Tumörer som påverkar de nerver som styr ögonmusklerna kan leda till att du skelar eller ser dubbelt. Pupillernas storlek kan påverkas så att de blir olika stora.

Påverkan på hörseln

Det är vanligt att det susar i öronen eller att hörseln blir sämre om du har fått en tumör i hörselnerverna. Tumören finns oftast på ena sidan och du får bara symtom från den sidan.

Även andra hjärntumörer kan påverka hörseln och leda till att du hör sämre än vanligt.

Du kan också komma att uppleva ljud på ett ovanligt sätt.

Påverkan på talet

Du kan få olika problem med att tala. Du kan till exempel sluddra, få svårt att hitta ord, säga fel ord, ha problem med att forma orden, eller att förstå vad som sägs. 

Personlighetsförändring

Ibland sitter en tumör i de delarna av hjärnan som styr personligheten. Då kan det vara människor runt omkring dig som märker att du har förändrats.

Du kan till exempel få svårt att göra saker, glömma lätt eller vara likgiltig för sådant du vanligtvis brukar tycka om. Du kan få svårt att känna igen personer du känner väl.

Ändrad reaktionsförmåga

Om tumören tar alltmer plats ökar trycket i huvudet. Det kan påverka hjärnans funktioner på ett sätt som gör att du känner dig slö och blir allt tröttare. Du kan reagera sämre på ljud, ljus och smärta, och kan till exempel bli svårare att väcka.

Ökat tryck på grund av vätska

En tumör som sitter i vägen för vätskeflödet som cirkulerar runt hjärnan och i hjärnans hålrum kan orsaka att trycket i huvudet ökar. Det kallas hydrocefalus och kan leda till att du lätt glömmer saker, får huvudvärk eller får svårt att hålla balansen.

När det gäller små barn, vars skallben inte har vuxit samman, kan det ökade trycket göra att huvudet sväller och blir oproportionerligt stort.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har symtom som kan bero på en hjärntumör.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har svår huvudvärk som gradvis ökar under några dagar och du blir yr, mår illa, eller kräks. Huvudvärk är vanligt och beror oftast inte på någon allvarlig sjukdom.

Om det är natt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. 

Ring genast 112 om du själv, eller en närstående får följande symtom:

  • Du får plötslig svår huvudvärk.
  • Du får förändrad känsel i någon kroppsdel.
  • Du förlorar delar av synfältet.
  • Du blir förlamad i någon kroppsdel.
  • Du får svårt att prata.
  • Du får epileptiska anfall.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Varför får man en hjärntumör?

Varför får man en hjärntumör?

Det är inte klarlagt vad som orsakar en cancertumör i hjärnan.

Kemikalier och tidigare påverkan av radioaktiv strålning är riskfaktorer som visat sig ha betydelse. Men det är oftast inte möjligt att avgöra exakt vad som orsakat sjukdomen. Oftast beror den på en kombination av flera olika saker.

Ärftlighet kan vara en bidragande orsak, med det är ovanligt. Det finns några ovanliga sjukdomar där man har en något ökad risk att få framför allt godartade tumörer, men även cancertumörer.

Du kan läsa mer om hur cancer uppstår i texten Vad är cancer.

 

Hjärnan och centrala nervsystemet Storhjärnan ansvarar för medvetande, tankar, känslor och minne. Härifrån styrs även alla medvetna rörelser. Lillhjärnan är framför allt viktig för balansen och finregleringen av alla rörelser.

Läs mer om hjärnan, ryggmärg och nerver.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

En läkare behöver få en utförlig beskrivning av hur dina symtom har utvecklats över tid för att förstå orsaken till dina besvär. 

Under samtalet med läkaren får du svara på frågor om dina symtom, som till exempel hur länge de har funnits, hur ofta du känner av dem, hur länge de sitter i och om de har förändrats sedan du märkte av dem första gången. Andra frågor kan vara mer allmänna, som hur du upplever ditt arbete och din livssituation, om du känner dig trött eller inte.

Det kan också vara viktigt att berätta om vilka sjukdomar du tidigare har behandlats för, eller om du har eller har haft en tumörsjukdom förut. Läkaren vill också veta vilka behandlingar du har fått tidigare eller om du nu får någon behandling.

Läkaren kan också behöva prata med någon som är närstående till dig och som kan berätta om din personlighet har förändrats.

Neurologisk undersökning

Dina olika nervfunktioner testas, till exempel reflexer, balans, muskelstyrka, ögonrörelser med mera. Det kallas neurologisk undersökning.

Läkaren tittar bland annat efter om kraften är försämrad i någon del av din kropp och om din reaktionsförmåga eller känsel är nedsatt.

Du kan också få göra tester som kan visa hur ditt minne och din förmåga att tänka logiskt fungerar. Läkaren kan ibland även undersöka hur ögonbotten ser ut genom att lysa i ögat med en liten lampa. Du kan få göra fler tester beroende på vilka symtom du har.

Du kan få gå vidare till ytterligare utredningar efter att läkaren har fått svar på sina frågor och är klar med undersökningen. Det innebär oftast att du får göra någon typ av röntgenundersökning av huvudet.

Läs mer om kroppsundersökning.

Datortomografi eller magnetkameraundersökning

Du kan bli undersökt med datortomografi eller magnetkameraundersökning. Ibland kan båda undersökningarna behövas.

En datortomografi kan visa om du har en tumör inne i hjärnan eller hjärnhinnorna. Datortomografi visar också tecken på om trycket i huvudet är förhöjt och andra förändringar som kräver vidare utredning.

En magnetkameraundersökning kan ge läkaren en mer detaljerad bild av tumören och hitta mindre förändringar som är svårare att upptäcka med datortomografi.

Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Du kan ibland få lämna ett prov på vätskan som omger ryggmärgen. Det görs genom så kallad lumbalpunktion, även kallad ryggvätskeprov

Du får ligga ner på sidan, eller sitta upp på en brits. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. En liten mängd av ryggvätskan tappas ut. Du kan få lokalbedövning om du vill, men provtagningen gör inte så ont. Med eller utan bedövning känner du ett lätt tryck.

Du kan ibland få ta ett nytt prov om det finns tumörceller i ryggvätskan. I samband med den nya provtagningen kan du få en spruta med cytostatika som en del av behandlingen.

Vävnadsprov – biopsi

För tumörsjukdomar i hjärnan krävs det nästan alltid ett vävnadsprov för att vara säker på vilken sjukdom det är. Vävnadsprovet görs på en så kallad neurokirurgisk klinik som du remitteras till.

Du kan behöva få komma till en neurokirurgisk avdelning dagen innan för förberedelser. Det är viktigt att vävnadsprovet tas på exakt rätt ställe. Därför sätts oftast en sorts metallram fast på huvudet. Ramen kan se olika ut, men brukar oftast fästas i skallbenet och hörselgångarna med hjälp av skruvar.

Du får först lokalbedövning för att minska besvären när skruvarna ska sättas fast. Det kan upplevas som obehagligt och även göra ont innan ramen är fastsatt. Man brukar inte känna av den så mycket när den väl är på plats, men det kan vara obehagligt att inte kunna röra sig som vanligt. När ramen väl är på plats tas bilder med datortomografi.

Du behöver inte vara sövd när undersökningen görs men du kan få lugnande och avslappnande läkemedel. Du kan också bli sövd om du önskar.

Huden ovanför det ställe där provet ska tas bedövas med lokalbedövning och kirurgen gör därefter ett litet snitt. Därefter borrar kirurgen ett litet hål i skallbenet. Det gör inte ont, men det kan surra i huvudet. Sedan tas ett eller flera prov. Att ta prover från själva hjärnan gör inte ont.

Undersökningen tar oftast mindre än en timme. I de flesta fall får man gå hem några timmar efter provtagningen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, om du har fått diagnosen hjärntumör och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig.

Bedömningen bör göras vid en annan specialistvårdsmottagning där du får träffa en annan läkare. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Standardiserat vårdförlopp

Utredningen av dina besvär kan göras enligt ett standardiserat vårdförlopp, SVF, om läkaren misstänker att du kan ha en hjärntumör.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Den behandling du får beror på var i hjärnan tumören sitter, hur stor den är, vilka symtom du har och hur din hälsa är i övrigt. Läkaren föreslår den lämpligaste behandlingen för dig beroende på vilken tumör du har.

Följande metoder kan vara aktuella vid behandlingen:

  • en operation
  • strålbehandling
  • behandling med läkemedel, oftast cytostatika.

Du blir ofta behandlad med både operation, strålning och cytostatika eller andra tumörläkemedel när du har en cancertumör i hjärnan.

Många hjärntumörer orsakar en svullnad i hjärnan, så kallad ödem. Svullnaden kan ge huvudvärk och illamående. Då kan man få behandling med speciella kortisonläkemedel.

Man kan få behandling mot epileptiska anfall vid hjärntumörer med samma läkemedel som brukar användas mot epilepsi.

Fäll ihop

Operation

Operation

Cancertumörer i hjärnan opereras, liksom de flesta godartade tumörer. Godartade tumörer går oftast att operera bort helt och hållet. En operation kan ta bort tumören eller lindra symtomen, beroende på vilken typ av tumör du har. 

Ibland används så kallad mikrokirurgi, där läkaren opererar med hjälp av ett mikroskop. Vävnadsprov kan också tas i samband med operationen för att läkaren ska kunna få reda på exakt vilken sjukdom det rör sig om och för att den fortsatta behandlingen ska bli så effektiv som möjligt.

Hur går operationen går till?

När du ska opereras får du komma till en neurokirurgisk klinik dagen innan för förberedelser. Du får till exempel lämna blodprov, kontrollera blodtrycket och ibland även hjärtat.  Du får också duscha dig med ett bakteriedödande medel både kvällen före och dagen för operationen. Du får inte äta eller dricka något från midnatt.

Innan operationen blir du sövd med narkos. Därefter rakas en liten bit av håret bort där operationen ska göras. En öppning görs i skalbenet för att nå tumören. När kirurgen sedan har nått tumören tas så mycket som möjligt av den bort, utan att skada omkringliggande vävnad. Tumörer kan ibland sugas bort för att den friska vävnaden inte ska komma till skada. När operationen är klar sätts skallbenet igen.

En tumör kan ibland opereras bort medan du är vaken, även om det är ovanligt. Det görs för att patienten ska kunna svara på frågor som till exempel visar hur talförmågan och känseln påverkas under operationen. På det viset undviker kirurgen att känsliga områden skadas.

Första dygnet efter operationen får du extra övervakning tills du har återhämtat dig. Du behöver vanligtvis vara kvar på sjukhuset i ytterligare några dagar till någon vecka, beroende på hur du mår efter operationen.

Operation av godartade hjärntumörer

När det gäller godartade tumörer kan du bli opererad om det är möjligt. Det gäller till exempel meningiom och akustikusneurinom. Allt beror på var i hjärnan tumören sitter. Vissa godartade tumörer är tydligt avgränsade och kan därför opereras bort om de sitter lätt tillgängliga. En godartad tumör kan vara svår att ta bort helt om den sitter på ett känsligt ställe, till exempel längre in i hjärnan, eller i ett område som styr livsviktiga funktioner.

En godartad tumör kan ibland komma tillbaka och behöva opereras igen. Risken för att operationen ska behöva göras om är störst om tumören inte har kunnat opereras bort helt. Läkaren försöker få bort så mycket som möjligt av tumören utan att skada frisk hjärnvävnad.

Men alla godartade tumörer behöver inte opereras. Om de inte växer eller ger besvärande symtom kan du istället bli kallad till regelbundna röntgenundersökningar. Då hålls tumören under uppsikt och en operation kan undvikas så länge tumören inte växer eller ger symtom.

Fäll ihop

Strålbehandling

Strålbehandling

Strålbehandling är en tilläggsbehandling som du kan få efter en canceroperation eller mot en godartad tumör som inte kan opereras bort helt och hållet.

Strålbehandlingar riktas in mot det ställe där cancertumören sitter eller där den satt före operationen. Du kan till exempel få fem strålbehandlingar per vecka i sammanlagt sex veckor. Men ibland görs färre behandlingar.

Du behöver göra vissa förberedelser inför denna strålbehandling. Anledningen är att behandlingen måste anpassas efter den typ av cancertumör du har och var den sitter eller satt före operationen. Det innebär att du får en specialtillverkad ställning för att du ska kunna ligga exakt likadant vid varje behandlingstillfälle. Du får också göra en extra röntgenundersökning med datortomografi innan strålbehandlingen.

Det kan ta upp till tio dagar innan du får en behandlingsplan som har anpassats för dig. Strålningen ges i små doser och upprepas på samma sätt vid varje behandlingstillfälle. Den ges alltid mot samma område i hjärnan, men från olika håll för att minska strålningen till den friska delen av hjärnan.

Varje strålning tar någon minut från varje håll och känns inte alls.

Olika strålningsmetoder

Vissa små tumörer kan behandlas med hjälp av en så kallad strålkniv. Strålningen är av samma typ som vid annan strålbehandling, men skillnaden är att hela stråldosen ges vid ett tillfälle. Vid sådan typ av strålning placeras ditt huvud i en särskild hjälm som har många små hål. Strålningen ges genom hålen på sådant sätt att alla strålar möts i tumören.

Det finns också utrustning som kan koncentrera strålningen från en strålapparat till tumören. Det ger samma effekt som strålkniven.

Ytterligare ett sätt att få strålningen koncentrerad till tumören är strålbehandling med så kallade protoner. Då är det vanligt att behöva behandling flera gånger.

Biverkningar av strålbehandling

I början av strålbehandlingen kan det uppkomma en svullnad i hjärnan som leder till huvudvärk och illamående. Risken för detta är störst om tumören inte har kunnat opereras bort. Svullnaden kan minskas med hjälp av kortison och du kan må bättre.

En tid efter att strålbehandlingen har påbörjats är det vanligt att tappa håret i det behandlade området. Huden kan rodna och bli irriterad. Håret brukar växa ut igen, men det kan ta lång tid.

Mot slutet av behandlingen kan den friska hjärnan börja bli påverkad. Du kan då få liknande symtom som du hade när du blev sjuk. Du kan också ha svårt att koncentrera dig och bli lättirriterad och trött. De här biverkningarna kan också lindras med kortison. Symtomen kan sitta i under fyra till sex månader tills du har återhämtat dig från strålbehandlingen.

Strålbehandlingen kan också leda till att du efteråt lätt glömmer saker. Det brukar i så fall märkas först några år efter strålbehandlingen.

Gräns för strålbehandling

Det finns en gräns för hur mycket strålning du kan få. Orsaken är att behandlingen påverkar både cancercellerna och andra celler i hjärnan och centrala nervsystemet.

Barn med hjärntumörer får sällan strålbehandling. Det gäller särskilt de allra minsta barnen. Deras hjärna är fortfarande under utveckling och är därmed extra känslig för strålning.

Fäll ihop

Läkemedel mot hjärntumör

Läkemedel mot hjärntumör

Vid behandling av tumörer i hjärnan ges olika tumörläkemedel oftast i tablettform, till exempel cytostatika, som är ett cellhämmande läkemedel. Du kan också få behandling i form av en spruta under huden eller i en ven. Du får antingen enbart läkemedel, eller läkemedel i kombination med strålbehandling.

Biverkningar från tumörläkemedel

Du kan få biverkningar som illamående och trötthet, eftersom tumörläkemedel även påverkar friska celler. Dina blodvärden kan påverkas, framför allt de vita blodkropparna. Du kan få tumörläkemedel i flera omgångar med några veckors mellanrum, eftersom blodvärdena behöver återhämta sig däremellan.

Du kan bli känsligare för infektioner under behandlingen när antalet vita blodkroppar minskar. Det är viktigt att du tar kontakt med din läkare eller sköterska om du får symtom som kan tyda på en infektion, till exempel feber eller ont i halsen. De bedömer om antibiotika eller andra läkemedel behövs.

Behandling med tumörläkemedel kan också öka risken att råka ut för blödningar. Du bör också ta kontakt med din läkare eller sköterska om du får blåmärken eller lättare börjar blöda näsblod. Vissa läkemedel kan öka blodtrycket och risken för blodproppar.

Det finns också en risk att du tappar håret under behandlingen med cytostatika, men det händer troligtvis inte om du får den vanligaste behandlingen mot cancertumören gliom.

Fäll ihop

Behandling av cancertumören gliom

Behandling av cancertumören gliom

Den vanligaste cancertumören i hjärnan kallas gliom. Gliom grad 1 växer långsamt och utvecklas vanligtvis hos barn. Det går ofta att operera bort.

Vid operation av låggradiga gliom hos vuxna försöker kirurgen få bort hela cancertumören för att så långt som möjligt fördröja att tumören kommer tillbaka. Man kan ofta behöva få uppföljande behandling, men det kan ibland dröja flera år innan det blir aktuellt.

När det gäller snabbväxande höggradiga gliom är målet att få bort så mycket som möjligt av cancertumören för att minska de symtom som tumören ger och för att bromsa tumörens återväxt. Efter operationen kan du få strålbehandling under en period på mellan två och sex veckor. Det är vanligt att man får cytostatika eller annan läkemedelsbehandling tillsammans med strålbehandling och som komplement. Du kan också få det istället för strålbehandling.

Du kan behöva bli opererad en gång till om cancertumören börjar växa igen. Ofta följs den andra operationen av en behandling med tumörläkemedel. Du kan även få behandling med tumörläkemedel om du inte blir opererad på nytt. Det är ovanligt att strålbehandlas mer än en omgång.

Fäll ihop

Behandling av cancertumören medulloblastom

Behandling av cancertumören medulloblastom

Medulloblastom uppstår oftast hos barn och växer ofta i lillhjärnan som sitter i bakhuvudet. Vid operationen är målet att få bort hela cancertumören. Men om den sitter på ett känsligt ställe tar läkaren bort så mycket som möjligt, utan att skada den friska vävnaden.

Cancertumören kan göra att vätsketrycket ökar i hjärnan och det kan i så fall vara nödvändigt att sätta in en shunt. En shunt är en tunn slang som opereras in under huden och leds från hjärnans hålrum ned till magen. Då rinner överskottsvätskan bort och kan tas om hand av bukhinnan i magen.

För barn över tre år ges ibland strålbehandling i upp till sex veckor, till hela hjärnan och ryggmärgen. Oftast kombineras detta med flera omgångar med cytostatika som ges både före och efter strålbehandlingen.

Barn med hjärntumörer får sällan strålbehandling. Det gäller särskilt de allra minsta barnen, eftersom deras hjärna fortfarande håller på att utvecklas och är extra känslig för strålning.

Fäll ihop

Behandling av hjärnmetastaser

Behandling av hjärnmetastaser

Metastaser är dottertumörer till en cancersjukdom som har börjat i en annan del av kroppen och sedan spridit sig. Hela sjukdomsbilden brukar vägas in innan läkaren beslutar vilken behandling som kan vara aktuell. Ofta brukar man få strålbehandling mot hela hjärnan. Det vanligaste är att man strålas måndag till fredag i två veckor. Syftet med behandlingen är att bromsa och lindra sjukdomen, men ska även bidra till att du blir fri från cancern.

Ibland kan du bli opererad innan du får strålbehandling. Det kan bli aktuellt om din ursprungliga cancer är under kontroll och det bara finns en till tre hjärnmetastaser som går att operera bort. Du kan också ibland få strålbehandling i en eller flera höga doser istället för att opereras.

Om du har fått metastaser i hjärnhinnorna eller vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen kan du behöva både strålbehandling och cytostatika. Du kan ibland få cytostatika genom en spruta i ryggen, på samma sätt som när du lämnar ett ryggvätskeprov.

Fäll ihop

Palliativ vård

Palliativ vård

Om det inte går att bli av med sjukdomen får du i stället behandling som kan fördröja cancertumörens återväxt och göra så att du mår så bra som möjligt. Det kallas palliativ behandling. För att minska symtomen kan du få kortison som minskar den svullnad som bildas i hjärnan på grund av tumören.

Läs mer om palliativ vård på 1177 Vårdguiden.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett besked om att man har en hjärntumör. För många kan det komma som en chock och innebära att man hamnar i en kris. Ofta behöver man ha gott om tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. De kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen om du har fått ett cancerbesked.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

Ofta kan det vara positivt att prata med någon som har egen erfarenhet av sjukdomen. Då kan du kontakta Svenska hjärntumörföreningen, som är en patientförening för hjärntumörpatienter och deras närstående.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en nära vuxen har en sjukdom. Det är vårdens ansvar. Om du vill berätta själv för barnet kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Du vill ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt.

Finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Om du vågar berätta för dem blir det ofta lättare för dem att hjälpa dig. Om du är närstående och behöver stödjande samtal kan du också prata med kontaksjuksköterskan.

Mer läsning om du har fått ett cancerbesked

Du kan läsa mer om att få ett cancerbesked i texterna Att få ett cancerbesked, Första tiden efter beskedet och Närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Graviditet, amning och hjärntumör

Graviditet, amning och hjärntumör

Om du får en hjärntumör när du är gravid behöver du diskutera med din läkare om vad som är bäst att göra. Det beror på vilken typ av sjukdom du har fått och hur långt graviditeten har gått.

Du kan bli opererad under pågående graviditet och även strålbehandlas utan att det innebär stora risker för barnet, framför allt under den senare delen av graviditeten. Oftast brukar du ändå bli rekommenderad att välja kejsarsnitt, eller igångsättande av förlossningen, om det inte innebär risker för barnet eller dig själv.

Störst risk med cytostatika

Du bör först ha fått diskutera eventuella risker för fostret ordentligt med din behandlade läkare om du ska få cytostatikabehandling under graviditeten.

Amning är möjlig under strålbehandlingen, men ska avslutas innan eventuell behandling med cytostatika. Cytostatikan kan föras över till barnet med modersmjölken och skada barnet.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av en tumör i hjärnan?

Hur påverkas livet av en tumör i hjärnan?

Det kan få stora konsekvenser för vardagslivet att ha en tumör i hjärnan. Du kan lära dig att leva med olika besvär och begränsningar beroende av vilken sjukdom och vilka symtom du har fått och vilken behandling du går igenom.

Livet kan te sig på olika sätt om du har behandlats för en cancertumör i hjärnan med operation och ytterligare behandling. En del som opereras för cancertumör i hjärnan blir återställda. Då kan strålningen eller behandlingen med cytostatika ofta ge övergående besvär. Du kan då gå tillbaka till jobbet och leva som vanligt om du arbetar.

Om du blir opererad för en godartad tumör kan symtomen försvinna och du kan bli helt återställd.

Det kan bli svårt att leva som vanligt

De flesta som behandlas för cancertumörer i hjärnan har symtom av tumören och biverkningar av behandlingen. Det kan ofta göra det svårt att leva som vanligt. För många är det då inte möjligt att gå tillbaka till arbetet.

Det är till exempel vanligt att ha förlamningssymtom, svårt att prata, eller ha problem med minnet och koncentrationen. Du kan också ha mer specifika problem som att läsa och räkna. Du kan bli tröttare och lättare bli irriterad är vanligt. Orken och koncentrationsförmågan kan påverkas ännu mer om du behöver ta läkemedel mot epilepsi.

Du får en ökad känslighet för infektioner om du behöver fortsätta med cytostatika.

Avstå från bilkörning

Om du har behandlats för höggradigt gliom bör du avstå från att köra. Du kan vara olämplig som bilförare på grund av sjukdomen och behandlingen.

Om du haft epileptiska anfall i samband med en tumörsjukdom i hjärnan ska du ha varit anfallsfri i två år innan du kan diskutera bilkörning med din läkare.

För yrkesförare gäller ännu strängare regler.

Vad kan jag få för hjälp och stöd?

Du kan ofta få hjälp i vardagen genom individuellt utprovade hjälpmedel, såsom till exempel rullstol eller en rullator. Ibland kan du få hjälp av en arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped.

Du kan ofta få hjälp och stöd från kuratorn på sjukhuset. Kuratorn kan hjälpa till på olika sätt, både i samband med den akuta krisen när du blir sjuk och när du går igenom en behandling. Men du kan också få hjälp under tiden efter behandlingen. Du kan till exempel få hjälp med att söka bidrag ur olika fonder för att täcka extra utgifter som du har haft till följd av sjukdomen.

Du kan vara i behov av hemtjänst från kommunen för att få vardagen att fungera. Du kan till exempel få hjälp med att göra inköp och städa om du har funktionshinder på grund av sjukdomen.

Läs mer om hjälp och stöd vid cancer.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

För de flesta innebär det stora påfrestningar att vara närstående till någon som får en hjärntumör. Särskilt svårt kan det vara om det handlar om en cancertumör.

Det ställer stora krav på den som är närstående om den som är sjuk får symtom som förändrar personligheten, eller får funktionsnedsättningar som till exempel förlamningssymtom, talsvårigheter, eller risk för epilepsianfall. Det kan till exempel innebära att den som är sjuk inte kan lämnas ensam eller behöver mycket hjälp i vardagen.

Vilket stöd kan jag få som närstående?

Det är bra om ni kan hjälpas åt om det finns flera närstående. Du kan ibland även be nära vänner till familjen om hjälp. Det är också viktigt att vara tydlig med vilka behov ni har i kontakten med sjukvården och även kommunen, så att ni får så bra stöttning och hjälp som möjligt.

Du kan till exempel få samtalsstöd hos en kurator, praktisk hjälp i form av hemtjänst, och hjälpmedel för att underlätta vården hemma. Du kan också få ekonomisk hjälp i form av närståendepenning, och andra medel för att täcka upp för extra utgifter som sjukdomen har fört med sig.

Du kan även få hjälp med avlastning genom att den som är sjuk emellanåt får vistas på ett korttidsboende. Det kan också handla om avlastning genom ett permanent boende på ett sjukhem om situationen i hemmet kräver det.

Extra stöd för småbarnsfamiljer

Det är viktigt att uppmärksamma barnens situation och tidigt koppla in stödjande insatser om det finns små barn i familjen. Sådana insatser finns ofta på den behandlande kliniken, eller ibland på en barnpsykiatrisk klinik. Den behandlande kliniken eller sjukhusets ansvariga klinik kan hjälpa till med rätt kontakt.

Vården har skyldighet att se till att barn eller tonåringar som är närstående till någon som har cancer får stöd och råd och den information som behövs.

Du kan också söka råd och stöd hos Svenska hjärntumörföreningen där du kan få prata med andra som har varit i samma situation.

Vad kan jag göra som närstående?

Du kan som närstående vara till hjälp och stöd för den som är sjuk. Hen kan ibland ha svårt att själv berätta om och inse sina behov eller funktionsnedsättningar. Det är därför bra om du kan hjälpa till att föra den närståendes talan gentemot sjukvården och kommunen. Det kan handla om att tydligt förklara vilka behov av hjälp personen har och berätta om de svårigheter som uppstår i vardagslivet.

Framför allt om den som är sjuk är en yngre person kan man ha möjlighet att få en personlig assistent beviljad via kommunen. Eller så kan du som närstående få tillfällig anställning som vårdare åt den som är sjuk.

Mer på 1177.se

Bild på Barbro Eliason, närstående som berättar om när hennes man fick cancerbesked

Barbro Eliason berättar om hur det var när hennes man fick cancer i reportaget När någon man står nära får cancer. Även andra, vårdpersonal som närstående, delar med sig av sina personliga erfarenheter:

Reportage: När någon man står nära får cancer

Närstående till någon som får cancer, vårdpersonal ger råd 

Film: Råd till dig som närstående, med Sanna Wärn, sjuksköterska

Film: Våga fråga den som har cancer! med Stefan Einhorn, cancerläkare

Fäll ihop
Skriv ut (ca 19 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-07-05
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Henriksson, professor, cancerläkare, Karolinska universitessjukhuset, Stockholm

Helena Brändström, samordnare nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp vid Regionala cancercentrum i samverkan

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge