Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller barnet har ljumskbråck. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också kontakta en barnavårdscentral om du tror att barnet har ljumskbråck.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du eller barnet har inklämt ljumskbråck. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns en del du kan göra för att lindra besvären.

Pröva att trycka tillbaka bråcket

Ibland går det att trycka tillbaka bråcket tillfälligt. För handen över bråcket underifrån, i riktning mot naveln. Bråcket kan tryckas tillbaka lättare om du eller barnet ligger på rygg med böjda ben. Knäna ska vara uppåt.

Använd smärtstillande läkemedel om du har ont

Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta. Några exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla.

Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.

Undvik viss fysisk aktivitet

Bråcket kan bli större av fysisk aktivitet som ökar trycket i buken. Undvik därför tunga lyft, särskilt om det känns obehagligt i bråcket.

Du får berätta om dina eller barnets symtom hos läkaren. Sedan undersöker läkaren ljumskarna för att se om det finns en svullnad eller knöl. Det räcker oftast för att läkaren ska kunna ställa en diagnos.

Det kan hända att bråcket inte syns när det är dags för undersökningen. Det kan då räcka med att du berättar att det ibland kan komma en knöl i området där bråcket brukar synas.

Fler undersökningar kan behövas

Bråcket kan behöva undersökas mer om läkaren är osäker. Bråck hos barn kan också behöva undersökas mer, även om det är mycket ovanligt.

Du eller barnet undersöks då med något av följande:

• ultraljud
• datortomografi
• magnetkamera
• herniografi.

Herniografi är en särskild röntgenundersökning som görs för att upptäcka bråck. Vid undersökningen får du kontrastmedel med en tunn spruta i magen. Du får bedövning innan det sprutas in. När röntgenbilderna tas får du krysta. Kontrastmedlet gör att bråcket syns tydligare på röntgenbilderna.

Ibland kan läkaren vilja undersöka bråcket med titthålsteknik, även kallad laparoskopi. Du är sövd då. Vid en sådan undersökning kan bråcket behandlas vid samma tillfälle.

Det enda sättet att få bort ljumskbråck är genom operation. Men ljumskbråck behöver inte opereras hos vuxna om det ger få eller lindriga symtom.

Bråckband kan lindra symtomen

Vuxna kan använda ett så kallat bråckband om det är lång tid till operationen eller om bråcket inte går att operera. Bråckbandet håller tillbaka bråcket. Det kan lindra symtomen och hindra att ljumskbråcket växer.

Du kan få ett bråckband som hjälpmedel. Du får det utskrivet på vårdcentralen eller av den som behandlar.

Ljumskbråck opereras alltid hos barn

Hos barn opereras ljumskbråck nästan alltid, oavsett om det ger besvär eller inte. Det är för att ljumskbråck kan utvecklas till ett inklämt ljumskbråck när barnet växer. Hur länge ett barn får vänta på operationen beror på barnets ålder och på vilka symtom barnet har.

Inklämt ljumskbråck kan behöva opereras direkt

Ett inklämt bråck behöver nästan alltid opereras genast, både hos vuxna och hos barn.

Ibland kan en läkare trycka tillbaka ett inklämt bråck hos ett barn. Då behöver barnet inte opereras genast, utan operationen kan planeras och göras vid ett senare tillfälle. Barnet får smärtlindrande läkemedel innan det inklämda bråcket trycks tillbaka, om hen behöver.

Operationen går till på ungefär samma sätt, oavsett om det är ett ljumskbråck eller ett inklämt ljumskbråck.

Barn sövs alltid inför operationen. Före sövningen får barnet en venkateter i armen eller på handen. Genom venkatetern får barnet vätska och läkemedel direkt i blodet. I texten När barn ska opereras kan du läsa mer om hur sövningen går till och hur du kan förbereda barnet inför operationen.

Vuxna kan antingen sövas, få ryggbedövning eller få lokalbedövning. Vilken metod det blir beror bland annat på hur bråcket ser ut, hur du mår och vad du önskar.

Titthålsteknik eller öppen operation

Du kan opereras med titthålsteknik eller så kan kirurgen välja att öppna upp buken, en så kallad öppen operation. Det är vanligast att kirurgen opererar med titthålsteknik, som också kallas laparoskopi.

Kirurgen kan välja öppen operation om det är ett inklämt ljumskbråck och tarmarna riskerar att skadas.

Hos vuxna gör kirurgen bukväggen starkare

Under operationen för kirurgen tillbaka innehållet från bråcksäcken till buken. Därefter tar kirurgen bort bråcksäcken.

Hos vuxna görs bukväggen starkare för att bråcket inte ska komma tillbaka. Det finns olika sätt att göra det:

• Med hjälp av kroppens egna vävnader. Kirurgen syr ihop dem på ett speciellt sätt. Det kallas för bråckplastik.
• Med hjälp av ett nät som består av ett plastmaterial. Nätet placeras vid försvagningen. Denna typ av förstärkning görs ofta vid titthålskirurgi.
• Med hjälp av ett nät som lindas till en plugg. Kirurgen för in pluggen i försvagningen i bukväggen. Pluggen vecklas ut till ett nät när den är på plats.

Hos barn förstärks inte bukväggen, eftersom bråcket oftast beror på att en öppning i buken inte har växt ihop som den ska. Kirurgen syr ihop öppningen, oftast med stygn som försvinner av sig själv.

Ta reda på väntetider genom Svenskt Bråckregister

Hos Svenskt Bråckregister finns mer information om ljumskbråck, de olika operationsmetoderna och hur länge du behöver vänta på en operation vid olika sjukhus och kliniker.

Svenskt Bråckregister är ett kvalitetsregister där alla svenska sjukhus och många privata kliniker registrerar bråckoperationer. Syftet med registreringen är att förbättra kvaliteten på behandlingarna. Varje år analyseras de data som har samlats in.

Läs mer om nationella kvalitetsregister här.

Sluta röka och drick inte alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen blir bättre så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt. Men om du inte klarar det så är det bra om du inte röker i helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvika att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter eftersom det också ökar risken för infektioner och andra komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Vid planerade operationer får barn och vuxna oftast lämna sjukhuset samma dag som de har opererats. Har det varit bråttom att operera kan både vuxna och barn få vara kvar på sjukhuset några dagar.

En del barn mår illa och kräks när de vaknar. Därför brukar barn få ha kvar venkatetern några timmar efter operationen. Genom venkatetern kan barnet få vätska direkt i blodet om det behövs, för att undvika att få vätskebrist.

Det kan göra ont i operationssåret

Det kan göra ont i operationssåret det första dygnet efter operationen. Då kan det hjälpa att använda smärtstillande läkemedel som du kan få på recept. Efter några dagar kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel om du fortfarande har ont.

Vuxna kan få en liten valk som är öm under operationssåret. Valken blir mindre efter några veckor och så småningom försvinner den. Ibland kan det kännas lite hårt vid operationssåret om kirurgen har använt ett nät för att göra bukväggen starkare.

Det kan göra ont att krysta en tid efter operationen, till exempel när du ska bajsa. För att undvika att få förstoppning kan du dricka mer vätska och äta mer fiberrik mat. I texterna Förstoppning och Förstoppning hos barn finns fler tips om hur du eller barnet kan undvika att få förstoppning.

Ta det lugnt efter operationen

Undvik att lyfta tunga saker de första dagarna efter operationen. Det gäller både för barn och vuxna.

Barn behöver ingen speciell vila efter operationen, men det kan vara bra att vara något mer stilla. Därför kan barnet behöva stanna hemma en eller två dagar från förskola eller skola.

Barnet bör undvika att vara med på skolidrott i ungefär en vecka. Det är för att undvika att få stötar mot stället där barnet opererades, eftersom det kan göra ont. Det är även bra att barnet är lite försiktig i lekar och undviker att hoppa i en studsmatta de närmaste veckorna efter operationen.

Vuxna som arbetar kan behöva bli sjukskrivna i ett par dagar, ibland längre. Även vuxna kan behöva vara mindre fysiskt aktiva de närmaste veckorna efter operationen.

Annars är det bra att försöka leva som vanligt efter operationen. Ofta går det till exempel bra att promenera och cykla dagen efter operationen.

Såret läker efter lite mer än en vecka

Operationssåret kommer att vara täckt av ett förband. Det är bra om förbandet kan vara kvar tills såret har läkt. Såret brukar läka efter åtta till tio dagar.

Läs mer om hur du tar hand om såret.

Återbesök behövs sällan

Oftast behövs inget återbesök efter operationen. Men kontakta en vårdcentral om du eller barnet skulle få besvär från operationssåret.

Ovanligt att få bråck igen

Det är mycket ovanligt att bråcket kommer tillbaka hos barn. Om det händer behöver barnet opereras igen.

Det är också ovanligt att vuxna får tillbaka bråcket på samma ställe som tidigare. Däremot kan ett nytt bråck uppstå, men då på ett annat ställe.

Träna magmusklerna

Du kan minska risken att få ett nytt bråck genom att träna musklerna i magen och ljumskarna. Börja träna försiktigt ungefär sex veckor efter operationen.

Prata med din läkare om vilka övningar du ska göra.

De komplikationer som beskrivs nedan gäller för både vuxna och barn. Innan du eller barnet lämnar sjukhuset kommer ni att få information om vad ni ska göra om någon av er får en komplikation.

Blödning från operationssåret

Det kan börja blöda på insidan av operationssåret, innanför huden. Området runt såret blir då blåaktigt och väldigt svullet.

Det slutar ofta blöda av sig själv, men ibland kan blödningen bli så stor att en kirurg behöver öppna såret för att stoppa blödningen.

Såret kan bli infekterat

Ett infekterat sår brukar märkas två till fyra dagar efter operationen. Då blir såret rött, svullet och gör ont. Huden runt såret kan även kännas varm. Ibland kan det komma var från såret. Du eller barnet kan också få feber.

Infektionen beror på att det har kommit in bakterier i såret.

Ett infekterat sår behöver öppnas, tvättas rent och få ett nytt förband. Du eller barnet kan också behöva få antibiotika efteråt.

Testikelinflammation är ovanligt

Det finns en liten risk för testikelinflammation efter operationen. De första symtomen är då att ljumsken och testikeln på den opererade sidan blir röda, svullnar upp och gör ont. Det händer ungefär en dag efter operationen.

Inflammationen beror på att blodcirkulationen till testikeln har störts på grund av operationen.

Känseln i operationsområdet kan förändras

Ibland kan känseln bli sämre i området runt operationssåret. Det kan bero på att någon av de nerver som finns i operationsområdet har skurits av vid operationen.

Känseln brukar bli bättre inom ett år, men för en del kommer den inte tillbaka. Det brukar inte upplevas som något problem.

Ibland kan du få ont i området där du opererades, så kallade nervsmärtor. Du kan ha ont en längre tid, ibland i flera månader. Det är mycket ovanligt att barn får nervsmärtor efter operationen.

Orsaken till bråck hos barn och hos vuxna skiljer sig åt.

Bråck hos barn är medfött

Bråck hos pojkar uppstår under fosterutvecklingen, när testiklarna vandrar till pungen genom ljumskkanalen.

Testiklarna bildas i magen under fostertiden. I slutet av fostertiden rör de sig ner till pungen genom ljumskkanalen. Då följer en bit av bukhinnan med ner och det blir en säck i bukhinnan. Säcken ska sedan sluta sig.

Men om den inte sluter sig är det kvar en kanal från bukhålan ner till pungen och där kan innehåll vandra ner. Då uppstår ett bråck.

Även flickor har en ljumskkanal och kan få bråck, men det är mer ovanligt. Hos flickor kan äggstocken lägga sig i bråcket.

Vanligast hos barn under två år

Bråck är vanligast hos barn som är yngre än två år, men kan även uppstå när barnet är äldre. Det är också vanligare hos barn som föds för tidigt.

Bråck hos vuxna beror på att bukväggen blir svagare

Hos vuxna kan bukväggen i ljumsken bli svagare. Då bildas bråck lättare.

Det finns flera saker som påverkar bukväggen och om det bildas bråck, bland annat dessa:

• Rökning, som gör den så kallade stödjande vävnaden sämre. Exempel på sådan vävnad är bindväv och senvävnad.
• Tunga lyft under en längre tid. Tunga lyft ökar trycket i buken, som i sin tur kan pressa ut bråcket.
• Vissa sjukdomar eller skador, till exempel nervskador i bukväggen.
• Svagare vävnader. Det beror bland annat på ärftlighet. Med ärftlighet menas att man ärver gener.

Det finns också öppningar i bukväggen vid ljumskarna, där sädesledaren med blodkärl går till testiklarna. Där kan det bildas bråck.

Det är inte helt klarlagt vad ljumskbråck beror på. Ibland kan det uppstå utan att man har något av det som har nämnts här.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.