Livsstil och hälsa under graviditeten

Läkemedel vid graviditet och amning

Ibland kan du behöva läkemedel när du är gravid eller ammar. Det är då viktigt att ta reda på om läkemedlet kan påverka fostret eller barnet som ammas. En del läkemedel går bra att använda, men inte alla. Detsamma gäller receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

En gravid person som läser på en läkemedelsförpackning. Fotografi.
Fråga din barnmorska, läkare eller på ett apotek om du känner dig osäker. Ibland kan ett läkemedel användas trots att det inte står så i bipacksedeln.

Ta reda på vad som gäller

Prata med din läkare om du tar något läkemedel regelbundet och planerar att bli gravid, är gravid eller ammar. Behandlingen med läkemedel kan behöva ändras, men du ska aldrig ändra något på egen hand.

Receptfria läkemedel

Fråga din barnmorska eller på ett apotek om du behöver ta receptfria läkemedel. Du kan behöva undvika vissa receptfria läkemedel. Det gäller också naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Läkemedelsbehandling och graviditet

Det är viktigt att nyttan med att använda ett läkemedel är större än risken med att använda det. Läkaren bedömer vilket läkemedel som passar bäst för dig utifrån dina behov och förutsättningar.

Olika faktorer kan påverka

Ett läkemedel kan ibland påverka fostret. Hur det påverkar kan bero på många olika saker.

Här är några av de vanligaste:

  • Hur läkemedlet fungerar.
  • Om läkemedlet kan passera över moderkakan till fostret.
  • Om du tar läkemedlet någon gång eller varje dag under längre tid.
  • Vilken dos du tar.
  • Vilken graviditetsmånad du är i.
  • Läkemedlets form, till exempel tabletter, sprutor, stolpiller, nässprej och plåster. Kroppen tar upp det verksamma ämnet i olika hög grad beroende på läkemedelsform.

Du kan till exempel få en högre halt av det verksamma ämnet i blodet om du sväljer en tablett, än om du smörjer samma ämne i form av en kräm på en liten hudyta.

Tidigt, sent eller i slutet av graviditeten

Det spelar stor roll vid vilken tidpunkt under graviditeten du tar ett läkemedel. En del läkemedel går bra att använda en viss period av graviditeten.

Fostret utvecklas på olika sätt i olika perioder av graviditeten. Risken för skador på fostret är störst under de tre första månaderna. En del läkemedel ska inte användas under den senare delen av graviditeten. De kan påverka till exempel hur fostret växer och utvecklas.

Behandling med läkemedel i slutet av graviditeten kan påverka själva förlossningen men även det nyfödda barnet.

Läs mer om graviditeten vecka för vecka.

Om du behandlas för en sjukdom och blir gravid

Vissa sjukdomar gör att du måste ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det gäller till exempel vid depression, epilepsi eller diabetes.

Det är viktigt att du inte avslutar din behandling eller ändrar dosen på egen hand om du blir gravid. Prata med en läkare. Hen väger då nyttan av behandlingen mot den eventuella risken. Ibland kan du få byta till ett annat läkemedel.

Ibland kan det vara en större risk att inte använda läkemedlet. Till exempel kan läkemedel vid epilepsi påverka fostret, men ett epileptiskt anfall innebär en större risk både för dig själv och fostret.

Under graviditeten sker stora förändringar i din kropp. Det kan påverka vilken dos av ett läkemedel du kan behöva. Det beror på att halten av läkemedlet i blodet förändras. För vissa läkemedel kan dosen behöva ökas eller minskas för att få samma effekt som tidigare.

Risk efter avslutad behandling 

Några få läkemedel stannar kvar i kroppen under lång tid och kan påverka ett foster även efter att behandlingen har avslutats. Det är då viktigt att inte planera en graviditet förrän det har gått en viss tid efter avslutad läkemedelsbehandling.

Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller isotretinoin som används vid akne och acitretin som används vid psoriasis. Det gäller också metotrexat som används vid bland annat ledgångsreumatism. Metotrexat påverkar även spermierna en tid efter avslutad behandling.

Kunskapen är begränsad                        

Effekt och säkerhet för ett läkemedel bedöms i många olika steg innan det blir godkänt. Trots det är kunskapen ofta otillräcklig när det gäller påverkan på fostret. För läkemedel som har funnits på marknaden en längre tid har en erfarenhet av användning under graviditet hunnit byggas upp jämfört med nyare läkemedel. Detta är en av de faktorer läkaren tar hänsyn till vid läkemedelsbehandling under en graviditet.

Ibland kan ett läkemedel användas vid graviditet trots att det inte står så i bipacksedeln. Bipacksedeln är den information som följer med förpackningen. Det kan bero på att läkemedelsföretagen är försiktiga med att ändra sin information alltför snabbt, trots att ny kunskap om läkemedlet har kommit. Det kan också vara så att din läkare gör bedömningen att det är bättre för dig att ta läkemedlet än att vara obehandlad.

Det är väldigt ovanligt att nyfödda barn föds med fosterskador utan att någon känd orsak kan hittas. Det kan vara svårt att veta om en skada beror på ett läkemedel.

Behandling av vanliga besvär när du är gravid

Vissa besvär är vanliga vid graviditet. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären. Men ibland kan du behöva ta läkemedel. Här får du råd om receptfria läkemedel som du kan använda. Fråga din barnmorska, läkare eller på ett apotek om du om du känner dig osäker.

Illamående

I början av graviditeten är det vanligt att må illa. Det finns några saker som du kan göra själv för att lindra illamående.

En del mår till exempel bättre av läkemedel mot åksjuka. Ett exempel är meklozin som finns i Postafen.

Här kan du läsa mer om graviditetsillamående och vad du kan göra själv.

Halsbränna

Många som är gravida har besvär med halsbränna. Halsbränna orsakas av att sur magsaft från magsäcken kommer upp i matstrupen.

För att neutralisera den sura magsaften kan du i första hand prova så kallade antacida. Det går också bra att använda läkemedel som innehåller alginsyra. Alginsyra bildar en skummande gel, som lägger sig som ett lock ovanpå innehållet i magsäcken.

Här kan du läsa mer om halsbränna och vad du kan göra själv.

Förstoppning

Förstoppning kan vara ett besvär som förekommer under graviditeten. Vissa läkemedel som du tar som kan ge förstoppning som biverkan, till exempel järntillskott. Prata med din läkare eller barnmorska om du tror att det är något läkemedel som gör att du blir förstoppad.

Det finns flera olika läkemedel mot förstoppning. 

Här kan du läsa mer om förstoppning och vad du kan göra själv.

Hemorrojder

Det är vanligt att få hemorrojder under graviditeten. Förstoppning kan göra besvären värre.

Här kan du läsa mer om hemorrojder och vad du kan göra själv.

Svampinfektion i underlivet

Svamp i underlivet kan vara lindrig och försvinna av sig själv. Om du får mycket besvär kan du behöva läkemedel. Prata med din läkare eller barnmorska.

Här kan du läsa mer om svamp i underlivet och vad du kan göra själv.

Värk och feber

Det är bra att undvika smärtstillande läkemedel om du kan. Men ibland kan det behövas. Det kan till exempel vara vid huvudvärk eller feber i samband med en förkylning.

Då kan du ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel som endast innehåller paracetamol. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.

Använd inte NSAID om du är gravid

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som även kallas NSAID är inte lämpliga att använda under graviditet. Under de första sex månaderna av graviditeten bör du inte använda läkemedlen utan att först ha pratat med en läkare. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Exempel på sådana läkemedel är Ipren, Treo och Naproxen.

Under de tre sista månaderna ska du inte använda NSAID alls. Läkemedlen kan allvarligt påverka barnet, göra att du får mer värkar, göra att förlossningen tar längre tid och göra att du blöder mer.

Har du tagit en enstaka dos under graviditeten behöver du inte vara orolig. Man ska framför allt inte använda NSAID ofta eller flera gånger.

Om du försöker bli gravid

Använd inte NSAID om du vill bli gravid. Dessa läkemedel kan göra det svårare att bli gravid.

Nästäppa

Det är vanligt att bli täppt i näsan under graviditet. Vid besvärande nästäppa kan du använda avsvällande nässprej, till exempel Nezeril eller Nasin. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i rad. Annars kan du få besvär med nästäppa efter att du har slutat med sprejen.

Pollenallergi

Det finns flera receptfria läkemedel du kan använda om du har pollenallergi.

Nässprejer mot allergi

Du som är gravid kan använda receptfri nässprej som innehåller levokabastin.

Ögondroppar mot allergi

Du som har besvär från ögonen kan använda receptfria ögondroppar som innehåller de verksamma ämnena natriumkromoglikat eller levokabastin.

Tabletter mot allergi

Erfarenheten visar att du kan använda antihistamintabletter som innehåller loratadin eller cetirizin när du är gravid.

I bipacksedlarna rekommenderas inte användning under graviditet på grund av begränsad kunskap. Men numera har loratadin och cetirizin använts av ett stort antal gravida kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada barnet. Prata med din barnmorska eller läkare om du känner dig osäker.

Läkemedelsbehandling och amning

Det är viktigt att nyttan med att använda ett läkemedel är större än risken med att använda det. Läkaren bedömer vilket läkemedel som passar bäst för dig utifrån dina behov och förutsättningar.

Olika faktorer kan påverka

Berätta alltid för läkaren att du ammar. En del läkemedel kan vara skadliga för barnet, och du kan då behöva sluta amma.

De flesta läkemedel passerar över till bröstmjölken. Risken för att ett läkemedel ska påverka ett barn som ammas beror på flera saker.

Här är några exempel:

  • Hur läkemedlet fungerar.
  • Vilken dos du tar.
  • Om du tar läkemedlet någon gång eller varje dag under längre tid.
  • Hur mycket av läkemedelet som finns i bröstmjölken.
  • Hur mycket av läkemedlet som förs över till barnet.
  • Hur gammal barnet är och hur barnet mår. För tidigt födda barn och sjuka barn är känsligare för läkemedelspåverkan.

Hur ett läkemedel som du tar påverkar barnet kan ibland vara svårt att se. Därför är det viktigt att vara uppmärksam vid läkemedelsbehandling i samband med amning.

Om du behandlas för en sjukdom och vill amma

Vid vissa sjukdomar måste du ta läkemedel regelbundet under en längre tid. Det kan till exempel vara vid depression, epilepsi eller diabetes.

Du ska aldrig avsluta din behandling eller ändrar dosen på egen hand om du ammar, utan att prata med en läkare. Läkaren väger då nyttan av behandlingen mot den eventuella risken. Du kanske kan behöva byta till ett annat läkemedel.

Behandling av vanliga besvär när du ammar

Här får du råd om några receptfria läkemedel som du kan använda när du ammar. Fråga en barnmorska eller på ett apotek om du känner dig osäker.

Amning och symtom från brösten  

Du kan få besvär från brösten i samband med amning, till exempel såriga bröstvårtor, mjölkstockning, bröstinflammation eller svampinfektion. Det finns en del du kan göra själv för att lindra besvären.

Vid svampinfektion som behöver behandlas kan du behöva smörja bröstvårtorna med en kräm efter amningen. Mikonazol är ett svampmedel som finns i till exempel Daktar. Torka noggrant av krämen innan du ammar för att undvika att barnet får i sig läkemedlet. En svampinfektion på bröstvårtorna innebär ofta att barnet också har svampinfektion i munnen, så kallad torsk.

Värk och feber 

Ibland kan du behöva ta smärtstillande läkemedel under den tid när du ammar. Det kan till exempel vara vid huvudvärk eller feber i samband med en förkylning. Då kan du ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel som endast innehåller paracetamol. Exempel på sådana läkemedel är Alvedon och Panodil.

Du kan ta läkemedel som innehåller ibuprofen om du har ont och inflammation. Exempel på läkemedel är Ipren och Ibumetin.

Pollenallergi

Det finns flera receptfria läkemedel du kan använda om du har pollenallergi.

Nässprejer mot allergi

Du som ammar kan använda receptfri nässprej som innehåller levokabastin.

Ögondroppar mot allergi

Du som har besvär från ögonen kan använda receptfria ögondroppar mot allergi som innehåller de verksamma ämnena natriumkromoglikat eller levokabastin.

Tabletter mot allergi

Erfarenheten visar att du kan använda antihistamintabletter som innehåller loratadin eller cetirizin när du ammar. I bipacksedlarna rekommenderas inte amning på grund av begränsad kunskap. Men numera har loratadin och cetirizin använts av ett stort antal ammande kvinnor och inget tyder på att läkemedlet skulle skada barnet. Prata med din barnmorska eller läkare om du känner dig osäker.

Mer information på andra webbplatser

Det finns olika källor när det gäller information om läkemedel i samband med graviditet och amning. I bipacksedeln som följer med läkemedelsförpackningen finns information från läkemedelsföretaget om användning vid graviditet och amning.

janusinfo.se finns kommersiellt obunden läkemedelsinformation om läkemedel i samband med graviditet och amning.

fass.se klassificeras läkemedel i olika grupper utifrån den risk tillverkaren bedömer att de har vid användning i samband med graviditet och amning.

Mer på 1177.se

Förvaring av läkemedel

Information om hur ditt läkemedel ska förvaras finns på förpackningen eller i bipacksedeln. En bipacksedel är det informationsblad som följer med förpackningen. Det är viktigt att läkemedel förvaras oåtkomligt för barn.

Husapotek

Det kan vara praktiskt och bra att ha ett husapotek hemma. Då kan du direkt ta hand om olika besvär eller sköta om sår.

Vad är läkemedel?

Läkemedel är ämnen som kan användas för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att ett läkemedel ska få säljas i Sverige måste det vara godkänt av det svenska eller det europeiska läkemedelsverket.

Till toppen av sidan