Hemorrojder

Hemorrojder innebär att ändtarmens slemhinna buktar ut, antingen innanför eller utanför ändtarmsöppningen. Hemorrojder består av bindväv och blodkärl som täcks av en slemhinna.

Inre och yttre hemorrojder uppstår ofta samtidigt.

Det är vanligt att få hemorrojder när man är gravid, har övervikt eller sitter stilla mycket. Besvären kan bli värre av att man krystar hårt, till exempel vid toalettbesök.

Det vanligaste symtomet på hemorrojder är att det blöder från ändtarmen när du går på toaletten. Du kanske märker att det kommer lite blod på toapapperet eller i toalettstolen efter att du har bajsat. Blodet är oftast ljusrött i färgen, och inte blandat med avföring.

Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• Det kan klia och svida runt ändtarmsöppningen.
• Det kan läcka gaser, avföring eller slem utan att du kan hindra det.
• Det kan göra ont när du bajsar.
• Du kan känna att något buktar ut vid ändtarmsöppningen.

När ändtarmsöppningen inte sluter tätt kan det läcka ut slem från hemorrojderna. Hemorrojderna kan komma fram när du krystar. De går då att känna med fingertopparna.

Ibland går det att trycka in hemorrojderna igen. Stora hemorrojder kan vara svåra eller omöjliga att trycka tillbaka samtidigt som de kan göra ont om de blir inflammerade. Små hemorrojder kan finnas utan att du har symptom.

Kan ibland bero på annat

Det finns andra sjukdomar som också ger symtom i form av blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral om det kommer blod när du bajsar utan att du vet vad orsaken är.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hemorrojder. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Det finns andra sjukdomar som också ger symtom i form av blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral om det kommer blod när du bajsar även om du har haft hemorrojder förut.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt eller har mycket ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Här kommer några råd om hur du kan förebygga och lindra besvären, om du vet att du har hemorrojder. Du kan också följa dessa råd i väntan på ditt vårdbesök.

Drick vatten, ät fiberrik mat

Förstoppning ökar besvären om du har hemorrojder. Därför ska du undvika mat som ger hård avföring, som pasta, ris och vitt bröd. I stället är det viktigt att du dricker tillräckligt med vatten, och äter frukt, grönsaker och mat som innehåller mycket fibrer. Här kan du läsa mer om vad du kan göra för att undvika och förebygga förstoppning.

Följ råden för att motverka förstoppning under minst sex veckor. Då brukar besvären av hemorrojderna försvinna, men kan komma tillbaka om du blir förstoppad igen.

Rör på kroppen

Det går att förebygga besvär av hemorrojder genom att du regelbundet rör på kroppen. Här finns råd om hur du kan komma igång med fysisk aktivitet.

Sitt inte stilla för långa stunder i taget, och försök att ta en paus minst en gång per timme. Gärna två. I pausen är det viktigt att du rör på kroppen. Är det svårt att komma ihåg att ta en paus kan du ställa ett alarm eller en timer som påminnelse.

Undvik påfrestningar

Att röra på sig är bra, men för att underlätta läkningen kan du behöva undvika aktiviteter som innebär att trycket mot ändtarmen ökar. Exempel på sådana aktiviteter är cykling, ridning och anala samlag.

Tvätta bara med vatten                      

Du kan tvätta huden runt ändtarmsöppningen med ljummet vatten efter toalettbesök. Tvätta också morgon och kväll.

Tvätta bara med vatten. Tvål kan irritera huden ytterligare. Torka försiktigt genom att klappa torrt med papper eller handduk. Gnid inte, eftersom det kan irritera huden eller slemhinnorna.

Tryck försiktigt

Du kan också pröva att försiktigt trycka tillbaka hemorrojderna, men det ska inte göra ont.

Lindra besvären

Du kan lindra besvären med läkemedel. Det finns flera receptfria salvor som du kan köpa på apoteket. Salvorna innehåller medel som gör huden mjuk, som drar samman blodkärlen eller lindrar inflammationen.

Fråga på ett apotek om du är osäker på vilken salva som skulle passa bäst, beroende på vilka symtom du har.

Hemorrojder beror på att vävnaden innanför ändtarmsöppningen förstoras och glider ner. Orsaken till att man får hemorrojder beror på en kombination av gener och levnadsvanor.

Besvär med hemorrojder hänger ihop med ett högre tryck i blodkärlen i ändtarmen. Besvären kan förvärras vid ansträngning av ringmuskeln i ändtarmsöppningen, som när man till exempel krystar vid toalettbesök.

Det är också vanligare med hemorrojder om man har åderbråck i benen.

Vanligt i samband med graviditet

När man är gravid ökar mängden blod i kroppen. Dessutom trycker den växande livmodern på de stora blodkärlen i buken, vilket gör det lite svårare för blodet att cirkulera.

Det leder till att trycket i ändtarmens blodkärl blir högre och att hemorrojder lättare bildas. Vanligtvis minskar sådana besvär ungefär en månad efter förlossningen.

Vissa läkemedel kan påverka

Vissa läkemedel kan bidra till förstoppning och därmed ge större problem med hemorrojder. Det gäller till exempel följande läkemedel:

• Järnpreparat.
• Vissa smärtstillande läkemedel.
• Vissa läkemedel mot psykiska sjukdomar.
• Vissa läkemedel mot högt blodtryck.
• Vissa läkemedel mot sur mage.

Kontakta den läkare som skrev ut receptet om du misstänker att det är läkemedel som orsakar förstoppningen. Ibland kan du få en ändrad dos eller pröva ett annat läkemedel, som kanske kan ge mindre besvär.

Innan undersökningen börjar får du berätta för läkaren om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Du får också svara på om du har några sjukdomar och om du använder några läkemedel.

Först tittar läkaren på hur det ser ut runt ändtarmsöppningen. Sedan känner hen med ett finger i och innanför ändtarmsöppningen.

Undersökning med proktoskop

Därefter undersöker läkaren ändtarmen och nedersta delen av tjocktarmen genom att föra in ett rörformat instrument som kallas proktoskop. Det är ett tunt rör som är gjort av plast, och är åtta till tio centimeter långt. För att instrumentet ska glida in lättare används en glidgelé. 

Medan röret långsamt förs ut, kan läkaren titta på tarmens slemhinna genom proktoskopet. Samtidigt uppmanas du att krysta. Om det finns hemorrojder buktar dessa in i proktoskopet och kan då lätt undersökas.

Undersökning med rektoskop

Ibland behöver hela ändtarmen undersökas. Det kan till exempel gälla om läkaren misstänker en blödning längre upp i tarmen. Då används ett så kallat rektoskop. Läs mer här om hur en rektoskopi går till.

Läkaren kan då också ta prover från slemhinnan, som sedan undersöks med hjälp av mikroskop.

Undersökning med koloskop

Om det är osäkert varifrån blödningen kommer kan läkaren titta ännu längre upp i tjocktarmen med hjälp av ett koloskop. 

Här kan du läsa mer om hur en koloskopi går till.

Du får då en remiss till undersökningen, som görs vid ett senare tillfälle. Du behöver göra en del förberedelser inför den undersökningen.

Andra besvär som kan ge liknande symtom

Om läkaren inte upptäcker några hemorrojder kan besvären bero på följande orsaker:

• Sprickor i huden i ändtarmsöppningen, så kallad analfissur.
• En ömmande knöl som orsakats av en bakterieinfektion.
• En liten öppning eller så kallad fistel som bland annat kan uppstå efter bakterieinfektioner eller vid en inflammatorisk tarmsjukdom som till exempel IBS – känslig tarm.
• Klåda kring ändtarmsöppningen som kan orsakas av hudinfektioner eller mask i tarmen, till exempel springmask.

Du kan blöda från ändtarmsöppningen utan att läkaren hittar någon särskild orsak. Det kan då bero på att slemhinnan har skadats, till exempel att den blivit skör på grund av en inflammation eller att du har torkat dig för kraftigt.

Det kan också komma om du har haft analt samlag eller fört upp ett föremål i ändtarmen.

Vilken behandling du behöver beror på hur mycket besvär du har av hemorrojderna. Är de små och inte ger alltför mycket besvär brukar läkaren rekommendera något receptfritt läkemedel som finns att köpa på apotek. Läkaren kan också skriva ut läkemedlet på recept.

Salvor och stolpiller

Läkemedlen lindrar smärtan och gör att det kliar mindre. En del innehåller ämnen som kan dämpa inflammation eller dra samman blodkärlen.

Läkemedlen finns i två olika former. Dels som salva som du smörjer på hemorrojderna och runt ändtarmsöppningen, dels som stolpiller som du för in i ändtarmen.

Här är några exempel på receptfria läkemedel som du kan köpa på apotek:

• Läkemedel som innehåller en blandning av hydrokortison och lidocain, som verkar mot smärta, klåda, inflammation och blödningar. Finns både som stolpiller som man för in i ändtarmen, och som salva.
• Natriumoleat gör att det kliar mindre. Finns som salva.
• Lidocain verkar bedövande och kan användas tillfälligt om det gör ont att bajsa. Finns som salva.

• Kortison finns som både som salva och kräm och hjälper mot klåda och om huden är irriterad.

Läkemedlen brukar användas under två till tre veckor. Hur du använder dem står beskrivet i den så kallade bipacksedeln som följer med förpackningen.

Rådgör med din läkare om de receptfria läkemedlen inte hjälper. Det finns receptbelagda läkemedel som läkaren kan skriva ut.

Olika ingrepp vid större besvär

Du kan behöva bli undersökt av en kirurg om det visar sig att hemorrojderna är stora eller att de orsakar kraftiga blödningar.

Det finns flera olika operationsmetoder för att behandla hemorrojderna. Här följer en beskrivning av några av dem:

Behandling med injektion

Läkemedel sprutas in med en spruta vid hemorrojderna. Medlet gör så att blodkärlen som leder till hemorrojderna drar ihop sig. Då hindras blodet från att komma fram. Det gör att hemorrojderna så småningom krymper ihop.

Ligering med gummiband

Med hjälp av en speciell apparat dras ett gummiband runt hemorrojden. Bandet gör att blodet inte längre kan komma fram, vilket gör att den krymper ihop och lossnar efter en till två veckor.

Operation

Vid en operation skärs hemorrojderna bort. Du får ryggbedövning eller blir sövd under operationen. Såret sys antingen ihop efter ingreppet, eller lämnas öppet och får läka av sig själv.

En annan variant är att klippa av hemorrojderna med en speciell apparat som också skarvar ihop slemhinnan med små häftklamrar. Eller så sätts ett stygn runt hemorrojdernas blodkärl.

Risk att de kommer tillbaka

Det finns fördelar och nackdelar med alla behandlingsmetoder mot hemorrojder. Att operera bort dem anses vara mer effektivt och innebära mindre risk för återfall än de andra behandlingarna. Men det finns en viss risk att hemorrojderna kommer tillbaka även efter en operation.

Det gör ofta ont under själva läkningen men smärtan brukar försvinna efter en till två veckor. Tiden direkt efter operationen kan vara besvärlig, och då är det viktigt att avföringen hålls mjuk för att underlätta toalettbesök.

Följ råden om att undvika förstoppning. Undvik också sådana aktiviteter som innebär tryck eller påfrestningar mot ändtarmen under tiden som det tar för såren att läka.

Det kan finnas kvar rester av hudflikar intill ändtarmsöppningen när hemorrojderna har gått tillbaka. Om du inte har några direkta besvär behöver de inte tas bort.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det en remiss till specialiserad vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.