Testikelcancer

Här är de vanligaste symtomen på testikelcancer. Du kan ha ett eller flera av dem:

• Det finns en knöl i testikeln.
• Testikeln har fått en annan storlek och kan kännas annorlunda.
• Testikeln känns tyngre.
• Det gör ont i testikeln.

En del får inga symtom förrän cancern har spridit sig. Då kan du få ont där det finns metastaser. Du kan till exempel få ont i magen och ryggen.

Symtomen kan ha andra orsaker, till exempel att testikeln har vridit sig eller att bitestikeln har blivit inflammerad. Bitestikeln är ett litet organ som finns bakpå testikeln. Där lagras och mognar spermierna.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har testikelcancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Förändringar i testiklarna är ofta godartade men det kan ändå vara viktigt att bli undersökt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läkaren brukar börja med att känna igenom pungen och kan ibland utesluta cancer på det sättet. Ofta behövs fler undersökningar.

Det flesta blir undersökta med ultraljud

Det är vanligt att bli undersökt med ultraljud. Ofta kan läkaren se direkt om förändringen är en tumör eller om den beror på något annat., till exempel en inflammation i en bitestikel.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren tror att du kan ha testikelcancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva.

Läkaren som skriver remissen till det standardiserade vårdförloppet berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Du behöver opereras om ultraljudet visar att det finns en tumör

Läkaren behöver undersöka testikeln mer noggrant om det finns en tumör. Då opereras du.

Du blir sövd eller får ryggbedövning. Testikeln lyfts ur pungen genom ett snitt ovanför ljumsken. Läkaren undersöker testikeln men lägger tillbaka den i pungen om det inte finns cancer.

Testikeln opereras bort om det finns tecken på cancer. Sedan undersöks den i mikroskop så att läkaren får veta om det är cancer, vilken sorts testikelcancer det är och om den har spridit sig.

Du får en protes om du vill

Du kan få en silikonprotes inopererad vid samma tillfälle som testikeln opereras bort, om du vill. Protesen finns i tre storlekar. En protes blir alltid rundare och känns fastare än en vanlig testikel.

Vid operationen brukar läkaren för säkerhets undersöka om det finns cancer i den andra testikeln också. Läkaren tar då ett vävnadsprov från testikeln genom ett snitt i pungen. Vävnadsprovet undersöks i mikroskop.

Det är ovanligt att ha cancer i båda testiklarna.

De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen. Du kan behöva vara sjukskriven i en till två veckor.

Lämna spermier före operationen

Behandlingen kan påverka din förmåga att få barn. Därför erbjuds du att frysa in spermier före operationen. Läs mer i kapitlet Hur påverkas livet av testikelcancer?

Blodprov kan ge mer information

Före och efter operationen får du lämna blodprov som kan visa om det finns tumörmarkörer. Det är proteiner som vissa testikelcancertumörer ger ifrån sig.

Provsvaret kan vara till hjälp när läkaren ska ställa diagnos eller se hur behandlingen påverkar sjukdomen.

Undersökningar som kan visa om cancern har spridit sig.

Du behöver undersökas mer om läkaren tror att du kan ha testikelcancer. Bröstkorgen och magen undersöks med datortomografi för att se om det finns metastaser där.

Testikelcancer opereras alltid. Du kan läsa mer om operationen i kapitlet Undersökningar och utredningar.

Efter operationen kan du behöva mer behandling. En grupp specialister på vård vid testikelcancer föreslår den behandling de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Sedan pratar du och din läkare om det.

Du kan läsa mer i följande kapitel om andra behandlingar som också kan behövas.

Behandlingen varierar beroende på om sjukdomen har spridit sig eller inte.

Seminom som inte har spridit sig

Oftast räcker det att operera bort testikeln om du har seminom som inte har spridit sig och om cancertumören var liten. Efter operationen får du komma till regelbundna kontroller som kan visa om cancern har kommit tillbaka.

Ibland rekommenderar läkaren behandling med cytostatika. Det beror bland annat på hur stor cancertumören var. Syftet med behandlingen är att minska risken för att cancern ska komma tillbaka.

Du behöver bara få cytostatika vid ett behandlingstillfälle. Det ges som dropp i blodet.

Seminom som har spridit sig

Metastaser kan bildas på andra platser i kroppen om cancern sprider sig. Metastaser behandlas oftast med en blandning av olika cytostatika. Du får cytostatikan som dropp i blodet.

Det är vanligt att behandlingen ges i kurer. Oftast innebär en kur att du får behandling varje dag i fem dagar. Kuren upprepas var tredje vecka. Tio dagar efter en kur får du lite mer cytostatika.

Oftast behövs tre till fyra kurer. Då är du färdigbehandlad efter nio till tolv veckor. Ibland behövs fler kurer med delvis andra cytostatika.

Strålbehandling ibland

Ibland rekommenderas strålbehandling mot lymfkörtlarna längs ryggraden i magen. Du får behandling varje vardag i två till tre veckor.

Behandlingen varierar beroende på om sjukdomen har spridit sig eller inte.

Non-seminom som inte har spridit sig

Ibland föreslår läkaren att du får cytostatika för säkerhets skull. Det beror på att det kan finnas metastaser som är för små för att de ska kunna upptäckas trots olika undersökningar och provtagningar.

Det vanligaste är att få cytostatikabehandling som dropp i blodet varje dag i fem dagar. Efter tio dagar får du en spruta eller dropp med mer cytostatika.

Non-seminom som har spridit sig

Du får behandling med en blandning av olika cytostatika. Behandlingen ges som dropp i blodet. Det är vanligt att behandlingen ges i kurer. Oftast innebär en kur att du får behandling varje dag i fem dagar. Kuren upprepas var tredje vecka. Tio dagar efter en kur får du lite mer cytostatika.

Oftast behövs tre till fyra kurer. Då är du färdigbehandlad efter nio till tolv veckor. Ibland behövs fler kurer med delvis andra cytostatika.

Det händer att det finns rester av spridd cancer kvar efter cytostatikabehandlingen. Då kan man ibland bli opererad igen.

Strålbehandling används inte så ofta

Det är ovanligt men ibland behandlas metastaser med strålning. Hur många stråldoser du får beror bland annat på var i kroppen som metastaserna finns.

Den andra testikeln strålbehandlas om provtagningen visar att det finns förstadium till cancer där. Det brukar räcka att få behandling i två veckor vid nio tillfällen.

Behandling med cytostatika eller strålbehandling kan ge olika biverkningar. Du kan till exempel bli trött, må illa eller bli extra känslig för infektioner.

Många biverkningar kan lindras och ofta går de över när behandlingen är klar. Prata med din läkare.

De flesta kan lämna sjukhuset efter varje behandlingstillfälle. Du kan behöva vara sjukskriven under hela behandlingsperioden och även några veckor efteråt

Du kan behöva bli opererad igen om du har fått behandling mot spridd cancer och det finns rester av cancern kvar, till exempel i magen. Då får du komma till någon av de sjukhuskliniker i Sverige som är specialiserade på sådana operationer.

De flesta behöver komma på kontrollbesök för att bli undersökt flera gånger när behandlingen är klar. Det är för att läkaren ska se att all cancer är borta eller om den har kommit tillbaka. Du kan till exempel bli undersökt med röntgen och få lämna blodprov.

Det är vanligt att behöva gå på kontroll tre till fyra gånger de första två åren eftersom risken är störst då att cancern kommer tillbaka. Sedan räcker det oftast med färre kontrollbesök.

Efter fem till tio år brukar det inte behövas fler kontrollbesök.

Hur ofta och hur länge du behöver kontrollbesök beror bland annat på vilken typ av cancer det är och hur mycket den hade utvecklats innan du fick behandling.

Vid kontrollbesöken kan du också få hjälp om du har besvär som beror på behandlingen.

Om cancern kommer tillbaka

Återfall är när cancern kommer tillbaka. Oftast kan du få behandling som gör att du blir av med cancern igen om du får återfall.

De allra flesta blir av med sjukdomen efter behandling. Men testikelcancer och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt.

Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Vad du känner och hur du mår kan också variera från en period till en annan.

Cytostatika och strålbehandling ger ibland bestående besvär

Cytostatika eller strålbehandling kan ge besvär. Ofta går de över, men ibland kan besvären bli bestående. Det beror bland annat på hur mycket behandling du har fått, eller vilken sorts cytostatika du har behandlats med.

Besvären kan ibland komma långt efter att behandlingen är färdig.

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för testikelcancer.

Förmågan att få barn kan påverkas

Det går inte att säga i förväg hur produktionen av spermier kommer att påverkas av behandlingen med cytostatika eller strålning. Hos många minskar produktionen ett tag men återhämtar sig när behandlingen är klar. Hos andra minskar produktionen utan att återhämta sig.

Ibland gör behandlingen att spermierna leds bakåt när du får utlösning. Då kan du fortfarande vara fertil men behöver hjälp om du vill använda dina spermier i en graviditet.

Undvik graviditet en tid

Det kan ta tid innan de spermier som bildas är friska om spermieproduktionen återhämtar sig efter behandlingen. Vänta i sex månader efter behandlingen innan du försöker få till en graviditet med dina spermier. Använd kondom eller andra preventivmedel för att undvika graviditet.

Infrysning av spermier

Du erbjuds att frysa in spermier före operationen. Då kan du få hjälp att använda dem efter cancerbehandlingen om du behöver det för att försöka få barn. Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött när man har en cancersjukdom. Tröttheten finns kvar fastän du har sovit. Du kan bli mer lättirriterad och kanske inte orkar med saker och relationer som du brukar.
Tröttheten kan ha en eller flera orsaker, till exempel:

• Sjukdomen kan påverka kroppen på olika sätt så att du blir trött.
• Du får i dig för litet energi.
• Behandlingen kan vara tröttande på olika sätt.
• Du känner stor oro eller har en depression.

Berätta för vårdpersonalen om du är väldigt trött. Se till att du och eventuella närstående får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Det kan hjälpa och ökar också förståelsen från omgivningen.

Frisk luft och lättare fysiska aktiviteter kan göra att du känner dig mindre trött.
Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Sexualitet och närhet

De flesta har ett bra sexliv och samliv efter testikelcancer. Men ibland tar det tid.
Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda eller på grund av testosteronbrist.

Det kan vara svårt att prata om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog. Du kan få hjälp oavsett om du har partner eller inte. Har du partner kan ni till exempel få samtalsstöd eller hjälp att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på. Du kan läsa mer i texten om cancer och sexualitet.

Du kan få torra utlösningar om du har opererats i magen och lymfkörtlar behövde tas bort. Då leds utlösningen bakåt in i urinblåsan i stället för ut genom penisen. Det brukar inte påverka den sexuella njutningen eller förmågan till orgasm.

Du kan behöva behandling med testosteron

Testosteron är ett hormon som bildas i testiklarna. Det gör att du kan känna sexuell lust och få stånd men behövs också för att du ska må bra på flera andra sätt. Sjukdomen och behandlingen kan göra att du får otillräckligt med testosteron. Ibland räcker det inte med testosteronet från den testikel du har kvar. Du kan få testosteronsprutor med några månaders mellanrum, eller så får du en gel som du själv smörjer huden med varje dag.

Hörseln och känseln kan påverkas

Behandling med cytostatika kan ibland påverka hörseln eller orsaka tinnitus. En del får nedsatt känsel i händer och fötter. Händerna och fötterna kan också bli mer känsliga för kyla. Besvären brukar avta med tiden.

En del känner saknad

Testiklarna är en del av könsorganen. De kan vara en viktig del av vem du är – oavsett om du redan har använt dina spermier för att få till en graviditet eller inte kan eller vill göra det.

Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot testikelcancer. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Livskvalitet

Det kan kännas svårt och en del av livet kan bli annorlunda efter behandlad testikelcancer. De flesta tycker ändå att de har en god livskvalitet.

Testikelcancer uppstår i den del av testikeln där spermierna bildas. Det finns främst två typer av testikelcancer: seminom och non-seminom. De är ungefär lika vanliga men behandlas lite olika, bland annat beroende på om cancern har spridit sig eller inte.

Ibland har cancern hunnit sprida sig när sjukdomen upptäcks. Då bildas metastaser på andra håll i kroppen. Metastaser är samma sak som dottertumörer. Tidiga metastaser brukar finnas i magen, nära ryggraden. Det beror på att det var där testiklarna bildades under fostertiden. Testiklarna har fortfarande förbindelse dit genom sina blodkärl och lymfkärl. Cancerceller sprids genom blodkärl och lymfkärl.

Du kan läsa mer om testiklarna i texten Könsorgan och fortplantning.

Cancern kan även sprida sig till lungorna och bilda metastaser där.

De flesta blir av med cancern även om den har spridit sig

De allra flesta som får testikelcancer blir av med sjukdomen efter behandling. Det gäller även om du har metastaser redan när sjukdomen upptäcks.

Testikelcancer är ovanligt

I Sverige får ungefär 340 personer om året diagnosen testikelcancer. De flesta som får sjukdomen är 28-43 år.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Det går inte att säga exakt varför någon får testikelcancer men det finns saker som kan ha betydelse, till exempel:

• Du har genetiska släktingar som har haft sjukdomen.
• En av testiklarna kom inte ner av sig själv till pungen när du var barn. 

Det finns inget sätt att förebygga testikelcancer, men det är bra om du själv undersöker din pung någon gång i månaden. Då lär du dig hur dina testiklar brukar kännas så att du lättare kan upptäcka någon förändring.

Här kan du läsa om hur du gör när du undersöker pungen.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och kan hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd från flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också prata med sjukhusets kurator.

Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du själv vill berätta för barnet.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt. Du kan läsa mer i texten Att få ett cancerbesked.

Du har rätt att vara delaktig i din vård så mycket som möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig, till exempel om du vill bevara möjligheten att kunna använda dina spermier i en graviditet efter behandlingen.

Frågor som är viktiga för dig

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel hur du får den rehabilitering som du kan behöva. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja ge stöd samtidigt som man själv har en stark oro och mår dåligt.

Pröva att låta människor i din närhet stötta dig, om det är möjligt. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för andra personer att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texten Närstående till någon som får cancer. Fler texter och filmer hittar du på sidan Att vara den som står bredvid.

Film: Våga fråga den som har cancer!