Ljumskbråck

Du kan ha ljumskbråck utan att känna av det, men du kan också ha stora besvär.

Ofta känns bråcket av när du gör rörelser som ökar trycket i buken. Det kan till exempel vara besvärligt att lyfta, resa på sig, springa och cykla. Ofta ger ljumskbråck mer besvär när det är litet, och förvånansvärt lite symtom när det är större.

Symtom på ljumskbråck är

• kortvarig ofta stickande smärta
• molande värk
• tyngdkänsla eller obehagskänsla.

Typiskt för smärtan är att den kommer när du anstränger dig, men minskar när du ligger ner.

Du kan också ha ont i magen.

En utbuktning eller en knöl i ljumsken brukar kännas först när ljumskbråcket har orsakat smärta eller obehag. I vissa fall märks endast en svullnad som tecken på bråcket.

Bråcksäckens innehåll kan åka in och ut genom öppningen i bukväggen. Det är vanligt att inte märka ljumskbråcket på morgonen, men under dagen kan bråcket bli större när du står eller sitter. Med tiden ökar de flesta ljumskbråcken i storlek.

Inklämt ljumskbråck

Om du har ett inklämt ljumskbråck kan du känna

• en intensiv smärta i ljumsken
• en ömmande utbuktning eller knöl i ljumsken som inte går att trycka tillbaka.

Du kan få akuta symtom, till exempel tarmvred. Tarmen har då klämts till, inget tarminnehåll kan passera och blodet till tarmen upphör att cirkulera. Vid tarmvred kan du

• känna en intensiv buksmärta som kommer i intervaller
• må illa och kräkas
• inte få ut avföring eller gaser från tarmen
• känna att buken är spänd och att den ömmar.

Tarmvred kan vara det första symtomet på ljumskbråck eftersom bråcket inte alltid märkts tidigare.

Det kan också vara så att du har ett ljumskbråck utan några besvär alls. Ljumskbråcket kanske upptäcks när du undersöks för något annat.

Om du tror att du har ljumskbråck eller pungbråck kan du kontakta en vårdcentral.

Om du misstänker att du har ett inklämt ljumskbråck ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Eftersom det enda sättet att bli av med ett ljumskbråck är operation, kan du inte själv bota det. Däremot kan du lindra besvären genom att:

• Ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på läkemedel som innehåller paracetamol, och ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare.
• Föra tillbaka bråcksäckens innehåll med ett lätt tryck med ena handen över bråcket underifrån i riktning mot naveln. Ofta slinker bråcket in om du lägger dig på rygg med benen i högläge.
• Om du har pungbråck kan en suspensoar ge stöd åt pungen och lindra besvären. Du kan köpa en suspensoar på ett apotek eller i en sportaffär.

Hos läkaren får du berätta om dina besvär. Sedan undersöker läkaren ljumskarna för att se om du har en svullnad eller knöl. Detta tillsammans är oftast tillräckligt för att läkaren ska kunna ställa diagnos.

Ibland kan det behövas undersökning med ultraljud, datortomografi eller magnetkameraundersökning. Om det behövs får du en remiss till sjukhus.

Herniografi är en röntgenundersökning där kontrastmedel sprutas in genom främre bukväggen och får sjunka ner mot bukhålans nedre del. Sedan tas bilder i olika vridningar och vinklar samtidigt som du krystar. Undersökningen görs bara på röntgenavdelningar där det finns vana och erfarenhet av metoden och kan då på ett säkert sätt visa på bråck.

I vissa fall kan läkaren undersöka buken genom en laparoskopi, titthålsoperation. Fördelen med laparoskopin är att du kan behandlas vid samma tillfälle. Nackdelar är att vissa bråck kan vara svåra att hitta och att du måste sövas. Metoden är inte heller tillräckligt utvärderad. Därför rekommenderas inte laparoskopi för undersökning av oklara ljumskbesvär. Däremot används den ibland för operation av ljumskbråck.

Bråck opereras bort om du har besvär av det. Ett inklämt bråck måste opereras så fort som möjligt.

Om en operation inte är lämplig kan du få ett så kallat bråckband som håller tillbaka bråcket.

När ska jag behandlas?

Vid vilken tidpunkt du ska opereras beror hur stor risken är att du får ett inklämt ljumskbråck och på hur stora besvär du har. Risken för att ett helt symtomfritt ljumskbråck ska ge några problem är väldigt liten, och då brukar läkarna avvakta med operation.

Ett inklämt bråck opereras omedelbart.

Operation oftast på dagtid

För det mesta görs operationen på dagen och du får åka hem efter några timmars observation.

En akut operation av ett inklämt bråck kan ske när som helst på dygnet. Då får du ligga kvar på sjukhuset några dagar.

När du ska opereras kan du få narkos, ryggbedövning eller lokalbedövning. Vilken metod det blir beror på kirurgens och narkosläkarens bedömning som bland annat grundas på hur bråcket ser ut och på hur du mår i övrigt, samt vad du själv har för önskemål.

Bråcksäcken opereras bort

Vid operationen för kirurgen tillbaka det som funnits i bråcksäcken till bukhålan och tar bort själva bråcksäcken. För att bråcket inte ska komma tillbaka förstärks bukväggen. Det finns många olika sätt att genomföra operationen, till exempel:

• Metoder där bukväggen förstärks med hjälp av kroppens egna vävnader, som sys på ett speciellt sätt. Det kallas bråckplastik.
• Metoder där ett nät av ett plastmaterial förstärker bukväggen. Nätet kan läggas mellan muskelskikten i bukväggen. Ett nät kan också läggas in mellan bukhinnan och bukväggen. Den senare metoden används oftast vid dubbelsidiga bråck, återfall och vid laparoskopi, så kallad titthålskirurgi.
• En metod med så kallad pluggteknik där ett nät lindats till en plugg. Denna förs in genom försvagningen i bukväggen, vecklas ut och förstärker bukväggen.

Vid akuta operationer för inklämt bråck kan det behövas en bukoperation som kräver ett större snitt i bukväggen. Under operationen kontrollerar kirurgen blodcirkulationen till den del av tarmen som är inklämd. Om blodet inte cirkulerar kan inte vävnaderna överleva och kirurgen måste operera bort den delen av tarmen.

Ibland används titthålskirurgi

Ibland görs operationen med laparoskopi, så kallad titthålsteknik. Då använder kirurgen ett smalt instrument som överför bilder till en bildskärm. Instrument förs in genom små hål i bukväggen. Själva bråcksäcken dras tillbaks in i bukhålan. Sedan förstärks bukväggen på samma sätt som vid öppna operationer. Om ljumskbråcket opereras med laparoskopi blir du sövd.

Bra att sluta röka

Om du röker är det många fördelar med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Du bör helst sluta röka helt, men om du inte lyckas med det så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Efter operationen

Efter operationen kan det göra ont i såret under några dagar. Då kan du ta receptfria smärtstillande medel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. Alvedon och Panodil är exempel på läkemedel som innehåller paracetamol, och ibuprofen finns bland annat i Ibumetin och Ipren. Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare.

Under det första dygnet kan du ha mycket ont. Då kan du behöva ta receptbelagda värktabletter.

Medan såret läker kan du få en valk under operationssåret, som kan vara lite öm. Valken minskar när det har gått några veckor och försvinner så småningom helt. Om nät har använts som förstärkning vid operationen får du ofta kvar ett något förhårdnat område i ljumsken.

Efter operationen kan det göra ont att krysta. Om du brukar ha trög mage kan det vara bra att förebygga förstoppning med något laxerande medel.

Sårläkning och förband

Såret är antingen sytt med stygn som kan tas bort efter 8-10 dagar eller med stygn som går bort av sig själv. Såret är täckt av någon form av förband. Det är bra om det får sitta kvar tills stygnen ska tas bort. Om såret är sytt med stygn som försvinner räcker det med att förbandet sitter kvar drygt en vecka. Du kan duscha som vanligt dagen efter operationen, men du bör inte bada. Om förbandet blivit blött bör du byta det.

Bra att leva som vanligt

Det är bra om du så fort som möjligt efter operationen blir lika aktiv som du brukar vara. Det brukar till exempel gå bra att promenera omedelbart efter operationen.

Du som jobbar kan behöva bli sjukskriven och stanna hemma från arbetet några dagar.

Oftast behövs inte återbesök

Efter operationen brukar inte något återbesök behövas hos kirurgen eller läkaren på vårdcentralen. Men om du skulle få besvär kan du kontakta vårdcentralen. Ibland kan ett uppföljande läkarbesök behövas.

Det är ovanligt att ett ljumskbråck kommer tillbaka på samma ställe där du blivit opererad.

Risker med behandlingen

Efter operationen kan du få en blödning från operationssåret. Oftast slutar blödningen av sig själv men ibland kan den bli så stor att kirurgen måste öppna såret, stoppa blödningen och ta bort det levrade blodet. Även en mindre blödning kan ge en kraftig svullnad och blåaktig missfärgning vid operationsärret eller vid könsorganen men det brukar försvinna inom en till några veckor.

Såret kan bli infekterat

Ett infekterat sår brukar märkas två till fyra dagar efter operationen. Då blir såret rött, svullet och ömt. Ibland kan det också vara sig. Du kan känna dig febrig och hängig. Om såret blir infekterat måste det öppnas och läggas om. Ofta behandlas infektionen också med antibiotika.

Ovanligt med testikelinflammation

Att få testikelinflammation efter operationen är sällsynt. Men om du får det så händer det någon dag efter operationen. Det märks genom att ljumsken och testikeln på den opererade sidan blir svullna. Inflammationen beror på att blodcirkulationen till testikeln störts under operationen.

Smärta och tappad känsel

Om någon av de nerver som passerar operationsområdet har skurits av vid operationen kan du tappa känseln i huden runt snittet. Känseln kan komma tillbaka, men har den inte gjort det inom ett år har den försvunnit för alltid. Att tappa känseln brukar inte innebära några problem.

Ibland kan det uppstå nervsmärtor efter operationen. Dessa smärtor kan finnas under lång tid, flera månader eller i sällsynta fall ännu längre.

Bukväggen består av vävnader i flera lager. Längst in finns bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Därefter ligger ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett. Ytterst ligger huden. Vid ljumskbråck pressas bukhinnan och bukinnehåll, oftast fett och tarm, ut genom en försvagning i bukväggen. En så kallad bråcksäck med bukinnehåll bildas under huden.

Ett av de vanligaste ställena på kroppen där bråck kan uppstå är i ljumskarna. Med ljumskbråck menas även bråck som sitter ner mot låret, så kallade lårbråck. Så kallade pungbråck är oftast ett ljumskbråck som trängt ner i pungen.

Både arv och miljö kan ligga bakom

Det är inte helt klarlagt vad ljumskbråck beror på.

Ett bråck kan vara medfött. Det uppstår i så fall under fosterutvecklingen. Den typen av bråck kan upptäckas redan i spädbarnsåldern, men också senare. Medfödda bråck är vanligare i vissa familjer och släkter, men de behöver inte vara ärftliga.

Ett bråck kan också uppstå senare i livet, som en följd av att bukväggen i ljumsken gradvis blir svagare. Det som kan påverka utvecklingen av bråcket är

• yttre påverkan, till exempel rökning som försämrar stödjande vävnad som bindväv och senvävnad
• ökad och långvarig belastning som ger ökat buktryck, till exempel tunga lyft
• sjukdomar, exempelvis vissa nervskador i bukväggen eller att det samlas vätska i buken
• svagare vävnader, som bland annat beror på ärftliga faktorer.

Var fjärde man får ljumskbråck

Både män och kvinnor kan få ljumskbråck men det är betydligt vanligare hos män. Det beror på skillnader i kroppsbyggnad mellan kvinnor och män. Hos män löper sädesledaren med blodkärl till testiklarna genom öppningar i bukväggen i ljumskarna. 

Undersökningar har visat att nästan en fjärdedel av den manliga befolkningen har ljumskbråck eller har opererats för ljumskbråck.

Bråckoperationer vid alla svenska sjukhus och många privata kliniker ingår i en nationell registrering. Syftet med registreringen är att höja kvaliteten på behandlingarna. Varje år analyseras de data som samlats in från olika sjukhus i landet.

På Svenskt Bråckregisters webbplats för allmänheten finns information om bland annat väntetider, operationsmetoder, andelen akuta respektive planerade operationer och andelen omoperationer.