Crohns sjukdom

Skriv ut (ca 11 sidor)

Crohns sjukdom är en sjukdom som orsakar inflammation i mag-tarmkanalen, oftast i tunntarmen och första delen av tjocktarmen. Vanliga symtom är diarré, magknip efter maten och att gå ner i vikt. Sjukdomen går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt. Behandlingen består av olika typer av läkemedel.

Skriv ut

Crohns sjukdom är en så kallad inflammatorisk tarmsjukdom. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det är en annan inflammatorisk tarmsjukdom där bara tjocktarmen och ändtarmen blir inflammerade. 

Symtom

Symtom

Du kan få Crohns sjukdom i hela mag-tarmkanalen. Vilka symtom du får varierar mycket beroende på vilken del och hur stor del av mag-tarmkanalen som är inflammerad.

De här är de vanligaste symtomen vid Crohns sjukdom:

  • Att få ont i magen. Det är särskilt vanligt är att få magknip efter en måltid.
  • Att få blod i bajset.
  • Att få diarré, oftast blodblandade diarréer. Det kan också komma rent blod om du har diarré.
  • Att gå ner i vikt. Det kan bero på att du kanske äter mindre mängder, eller för att kroppen inte tar upp näring som den ska.
  • Att känna sig trött och sjuk, på grund av blodbrist eller att själva inflammationen gör dig trött.
  • Att få bölder och fistlar kring ändtarmsöppningen som gör ont. En fistel är en liten kanal som bildats mellan exempelvis ändtarmen och huden runt ändtarmen.
  • Att få besvär i andra delar av kroppen, som i huden, i ögonen och i lederna.

Crohns sjukdom kan i sin tur orsaka komplikationer i tarmarna:

  • Bukhinneinflammation, som gör magen öm när du trycker på den. Det kan då ha samlats var  som en böld inne i magen. Ibland kan varet komma ut genom en fistel. 
  • Stopp i tarmen som kan leda till tarmvred.

Sjukdomen går i perioder

Sjukdomen går i perioder, så kallade skov. Det betyder att du har perioder med besvär. Mellan skoven har du perioder då du mår bättre. Vilka besvär du får och hur länge de varar är olika från person till person.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du har blod i bajset. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har intensiva och blodiga diarréer.
  • Du har feber och ont i magen som inte går över, samt blod i bajset eller fler diarréer än tidigare.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Om du redan har diagnosen Crohns sjukdom

Kontakta din mag-tarmmottagning eller en vårdcentral om du vet att du har Crohns sjukdom och du blir sämre:

  • Du får mer ont i magen eller diarré.
  • Du får feber som du misstänker kan ha att göra med din sjukdom.
  • Du går ner i vikt.
  • Du känner av besvär från lederna, huden eller ögonen.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren känner på magen

Hos läkaren på vårdcentralen får du först berätta om dina besvär. Sedan känner läkaren på magen och om det behövs undersöker hen ändtarmen med ett plaströr, så kallat rektoskop.

Undersökningen tar oftast inte mer än några minuter. Det brukar inte göra ont, men ändtarmsundersökningen kan upplevas som obehaglig.

Du får lämna blodprov och avföringsprov

Ofta får du lämna blodprover och avföringsprover på läkarmottagningen eller på ett laboratorium.

Blodproverna kan inte visa om du har Crohns sjukdom, men däremot om du har en kraftig inflammation i kroppen. De kan också visa om du har blodbrist eller om du får i dig för lite näring.

Med hjälp av avföringsproverna kan läkaren se om besvären beror på något annat, till exempel en tarminfektion. Läkaren kan också se hur hög halt av proteinet kalprotektin du har i bajset.

En person som har Crohns sjukdom brukar ha högre halter av kalprotektin. Men vissa personer som inte har någon inflammatorisk tarmsjukdom kan också ha ett lätt förhöjt värde av kalprotektin.

Remiss till mag-tarmspecialist

Du får oftast en remiss till en mag-tarmspecialist om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har Crohns sjukdom. Mag-tarmspecialisten kallas också för gastroenterolog.

På mag-tarmmottagningen arbetar olika grupper av vårdpersonal i team. Ett team kan bestå av till exempel mag-tarmspecialister, kirurger, sjuksköterskor, stomiterapeuter och dietister. Ofta har du mest kontakt med en specialistsjuksköterska i teamet.

Om ditt barn har tarminflammation ska barnet behandlas av specialister på barnsjukdomar med inriktning på mag-tarmproblem.

Fler undersökningar kan behövas

Du kan få göra fler undersökningar beroende på vad blodproverna och avföringsproverna visar, samt vad du har för symtom. Du får då remiss till den eller de undersökningar du ska göra.

Här är en lista med undersökningar du kan få göra:

  • En koloskopi innebär tjocktarmens och ändtarmens slemhinna undersöks med hjälp av en böjlig slang som kallas koloskop.
  • En magnetkameraundersökning görs för att kunna bedöma din sjukdom och hur utbredd den är.
  • En datortomografi görs för att kunna upptäcka om du till exempel har varansamlingar eller stopp i tarmen.
  • En kapselendoskopi, som innebär att du sväljer en liten minikamera. Den kan ta bilder från tarmens insida.
  • En röntgen med kontrastmedel i tarmen, som kan visa om du har en förträngning i till exempel tunntarmen.

Det kan ta tid att få rätt diagnos

Läkaren ställer diagnosen genom att både symtomen och olika undersökningar tillsammans visar på att du har Crohns sjukdom. Det kan ibland vara svårt att skilja på Crohns sjukdom och ulcerös kolit om inflammationen bara finns i tjocktarmen.

Det finns även en mellanform av Crohns sjukdom och ulcerös kolit, så kallad oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Symtom och behandling är ungefär desamma som vid ulcerös kolit. Oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom förkortas ibland till IBD-U.

Det kan ta tid innan du får en säker diagnos. Ibland ställer läkaren en första diagnos som sedan måste ändras, beroende på hur sjukdomen utvecklar sig.

Kan kännas både bra och jobbigt att få besked

Många kan känna sig lättade när de får en förklaring till sina besvär. Andra kan tycka det är svårt eftersom Crohns sjukdom är en livslång sjukdom. Men att få rätt diagnos kan ändå vara grunden för att få rätt behandling.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De allra flesta som har Crohns sjukdom behöver någon form av behandling. Behandlingen botar inte sjukdomen, men den minskar och lindrar inflammationen i tarmen. Behandlingen minskar också risken för att bli sjuk igen.

Behandlingen kan vara läkemedel, operation eller både och. De flesta behöver inte opereras. För att få i dig tillräckligt med näring kan du också behöva särskilda dieter, näringslösningar och extra tillskott av vitaminer och mineraler. Vilken behandling du får beror på hur din sjukdom ser ut.

Det händer att barn som har Crohns inte växer som de ska, om den medicinska behandlingen inte fungerar. Då kan operation vara ett bra alternativ.

Fäll ihop

Behandling med läkemedel

Behandling med läkemedel

Läkemedelsbehandlingen vid Crohns sjukdom påverkar sjukdomen på flera sätt:

  • Behandlingen lindrar besvären som du får när tarmen är inflammerad.
  • Behandlingen läker tarmens slemhinnan så bra som möjligt.
  • Behandlingen påverkar immunförsvaret och förebygger att tarmen inflammeras igen.

Har du plötsliga och intensiva symtom får du oftast en kortvarig behandling med kortison för att lindra besvären. När de sedan minskat får du använda andra läkemedel som dämpar inflammationen och som minskar risken att tarmen inflammeras igen. Vilka läkemedel och vilken dos du får beror på din sjukdom.

Läkemedel som lindrar besvären

Läkemedel med antibiotika lindrar symtom

Vissa typer av antibiotika kan ha effekt på de symtom som Crohns sjukdom kan ge. Det gäller framför allt om du har så kallade fistlar. Antibiotika läker inte inflammationen i tarmen.

Läkemedel mot diarré och läckage

Du kan också behöva läkemedel för att minska diarré och läckage från ändtarmen. Dessa läkemedel motverkar också att du förlorar vätska genom löst bajs. Även fibertillskott kan hjälpa till att göra avföringen fastare och minska diarrén.

Berätta för din läkare om du tar denna typ av läkemedel. Läkemedlen kan ge dig en felaktig uppfattning att du har färre diarréer per dygn, och därmed en felaktig uppfattning av hur inflammerad tarmen faktiskt är.

Om den sista delen av tunntarmen har opererats bort kan läkemedel som binder galla minska diarrén.

Läkemedel mot hudsprickor

Salvor och stolpiller kan lindra hudsprickor i ändtarmsöppningen som gör ont.

Läkemedel som dämpar inflammationen

Läkemedel med kortison gör att inflammationen i tarmen minskar. Hur stor dos och hur länge du behöver läkemedel med kortison varierar.

Följ anvisningarna du fått av läkaren

Det är viktigt att du följer den ordination och det doseringsschema du fått av din läkare när du tar kortison i tablettform. De allra flesta behandlingarna med kortison avslutas genom att dosen minskas stegvis, ibland under flera månader. Avsluta inte behandlingen utan att tala med din läkare. 

Läkemedel som påverkar immunförsvaret

Ofta behandlas Crohns sjukdom med så kallade immunmodulerande läkemedel eller biologiska läkemedel. Dessa läkemedel påverkar immunförsvaret och används ofta för att dämpa inflammationen i tarmen.

Läkemedlen minskar också risken för att inflammationen ska komma tillbaka. Den här typen av behandling kan du ibland få använda under flera år.

Fäll ihop

Behandling med operation

Behandling med operation

Ibland kan man behöva opereras vid Crohns sjukdom. De vanligaste anledningarna är följande:

  • Om det har blivit trångt i tarmen så att du har fått stopp i tarmen.
  • Om du har fått olika komplikationer som exempelvis fistlar, ärr och varbildningar.
  • Om du har svåra besvär trots att du använder läkemedel.
  • Om du får mycket biverkningar av läkemedlen.
  • Om barn inte växer som de ska på grund av sjukdomen.

Om du behöver operera bort en bit av tarmen

Du kan behöva operera bort en del av tarmen om den är mycket inflammerad. Kirurgen tar då bort en så liten del av tarmen som möjligt, och kopplar ihop tarmändarna. Tarminnehållet kan då passera samma väg som före operationen. Oftast påverkas tarmens funktion påverkas inte alltför mycket.

Om undersökningar har visat på ökad risk för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer kan du behöva operera bort hela tjocktarmen eller ändtarmen.

Du kan behöva stomi

Om du är sjuk i samband med operationen kan tarmändarna ibland inte kopplas ihop. Då kan du behöva få en tillfällig påse på magen där tarminnehållet töms, så kallad stomi. När du mår bättre kan kirurgen koppla ihop tarmändarna vid en ny operation, och stomin kan tas bort.

Har du en kraftig inflammation i tjocktarmen kan kirurgen behöva operera bort tjocktarmen. Du får då en permanent stomi. Det gäller också om du har en kraftig inflammation i ändtarmen och har mycket besvärande fistlar runt ändtarmsöppningen.

Bra att sluta röka före operationen

Om du röker är det viktigt att du försöker att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare.

Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Bild på tunntarm och tjocktarm. Pilar i bilden som visar var det är vanligast att få inflammation.Oftast är det nedre delen av tunntarmen och första
delen av tjocktarmen som inflammeras.
Crohns sjukdom är en inflammation i mag-tarmkanalen. Det vanligaste är att nedre delen av tunntarmen och första delen av tjocktarmen blir inflammerade. Men inflammationen kan uppstå i hela mag-tarmkanalen, från munnen och ner till ändtarmsöppningen. Ibland får man sjukdomen i bara tunntarmen, tjocktarmen eller ändtarmsöppningen.

När tarmen ofta är inflammerad förlorar du både proteiner och blod. Inflammationen gör också att tarmen inte tar upp näring som den ska.

Det är antagligen kroppens eget immunförsvar och bakterierna i tarmen som gör att cellerna angriper tarmslemhinnan. Tarmslemhinnan blir då inflammerad, svullnar och blir sårig och blöder. Det är därför som du kan få blodiga diarréer.

Ibland kan symtomen försvinna helt en tid, men själva sjukdomen finns kvar i kroppen. Det är vanligt att besvären avtar med åldern.

Det vanligaste är att bli sjuk första gången när man är mellan 15 och 35 år, men man kan bli sjuk oavsett ålder.

Fäll ihop

Vad beror Crohns sjukdom på?

Vad beror Crohns sjukdom på?

Crohns sjukdom orsakas av både arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Att någon i din släkt har sjukdomen betyder inte att det är säkert att du får den, men det kan finnas en ökad risk.

Fäll ihop

Crohns sjukdom och graviditet

Crohns sjukdom och graviditet

De allra flesta som har Crohns sjukdom kan bli gravida och få barn. Sjukdomen påverkar inte förmågan att bli gravid. Det bästa är att vara så symtomfri som möjligt när du blir gravid.

Tala med din läkare om du är eller vill bli gravid. Rådgör med hen vilka läkemedel du kan använda under graviditeten och om du vill amma.

Tala också med din barnmorska och läkare hur du vill föda.

Ingen ökad risk för medfödd skada på grund av Crohns sjukdom

Många med inflammatorisk tarmsjukdom oroar sig för att barnet ska ärva sjukdomen, eller att barnet ska få medfödda skador som har uppstått under fosterutvecklingen. Men sannolikheten är hög att barnet föds utan inflammatorisk tarmsjukdom eller medfödda skador. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Om du haft Crohns sjukdom i tjocktarmen under många år kan det finnas en ökad risk för att få tjocktarmscancer eller ändtarmscancer. Därför kan du behöva operera bort delar av tarmen i förebyggande syfte.

Om du har en långvarig inflammation i tjocktarmen kan du få gå på regelbundna kontroller med koloskopi. Det är för att kunna upptäcka förstadier till cancer i tid.

Inflammation i andra kroppsdelar

Vid Crohns sjukdom kan du få inflammationer i andra delar av kroppen. Vanligast är inflammation i lederna, i ögonen eller hudförändringar. Det är ovanligt, men du kan också få sjukdomar i levern och dess gallgångar eller i njurarna. Risken för att få blodproppar ökar också något.

Fäll ihop

Att leva med Crohns sjukdom

Att leva med Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en sjukdom du har hela livet, men med behandling går det ofta att bli symtomfri. Du kan också göra annat för att må så bra som möjligt.

Lär dig om sjukdomen och om läkemedlen

Ta reda på vilka läkemedel som finns, hur de fungerar och vilka biverkningar som finns. Fråga din läkare eller den specialiserade sjuksköterskan i teamet hur behandlingen ser ut, när du ska ta de olika läkemedlen och varför.

När du lär dig om hur de olika läkemedlen fungerar och om behandlingen kan du vara mer engagerad i behandlingen. Det kan vara stärkande och motiverande när du vet varför du till exempel använder ett visst läkemedel.

Försök också att lära dig vad du reagerar på och hur din sjukdom fungerar. Ett tips kan vara att skriva dagbok. I den kan du anteckna hur du mår, vad du ätit och vad du har gjort. Då blir det lättare att se om det är något särskilt som gör att du får mer eller mindre symtom.  

På patientföreningen Mag- och tarmförbundets webbplats kan du läsa mer om Crohns sjukdom och andra inflammatoriska tarmsjukdomar.

Ökad trygghet

Att ha en bra kontakt med vårdpersonalen gör dig tryggare. Prata med din sjuksköterska och berätta hur du skulle vilja bli bemött. Ta reda på vem du ska kontakta när du blir sämre.

Berätta om din sjukdom för närstående och vänner

Berätta för närstående och vänner att du har Crohns sjukdom och vad det innebär. Många som har en inflammatorisk tarmsjukdom tycker att det är jobbigt att ha en sjukdom som inte alltid syns. Det kan till exempel vara svårt för personer i omgivningen att förstå hur sjukdomen påverkar dig, och att du i perioder inte orkar så mycket som annars.

Testa dig fram vad du kan äta

Har du förträngningar i tarmen bör du undvika att äta mat som är svår att smälta. Det kan annars öka risken för tarmvred. Exempel på sådan mat är:

  • Svamp.
  • Citrusfrukter.
  • Sparris.

Annars finns det inga särskilda rekommendationer om vad du ska äta och dricka, eller vad du ska undvika. Vad du kan äta är individuellt och beror på hur du mår. En del blir sämre av att äta kryddstark, friterad och fiberrik mat, och av mjölkprodukter. Alkohol kan också göra att du får mer symtom.

Pröva dig fram och undersök vad du får symtom av. Kontakta gärna en dietist om du behöver kostråd.

Försök att stressa mindre

Vissa kan också lindra sina besvär genom att ändra sin livsstil. Märker du att du blir sämre av stress kan du försöka att stressa mindre. Om du behöver hjälpa att hantera din stress kan du prata med läkaren eller sjuksköterskan i teamet.

Det är också bra att försöka sova lagom mycket.

Prata med din arbetsgivare eller studenthälsan

Prata med din arbetsgivare eller med studenthälsan om ditt arbete eller studier påverkas mycket. Du kanske kan jobba hemifrån, få en individuell studieplan eller studera på distans.

Sköt om tänderna

Eftersom Crohns sjukdom kan innebära att tarmen inte kan ta upp all näring från maten är det vanligt att äta flera mellanmål om dagen. Om du äter flera mellanmål eller mycket socker ökar risken för att få hål i tänderna. Var därför noga med att sköta dina tänder och att gå regelbundet till en tandläkare.

Du kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det innebär att du betalar mindre när du besöker tandläkaren.

Drick mycket om du har kraftiga diarréer

Tänk på att dricka mycket och få i dig extra salt och socker om du har kraftiga diarréer. Ett tecken på att du har fått i dig tillräckligt med vätska är att du kissar lika mycket som vanligt, trots diarréerna.

Träffa andra personer genom patientorganisationer

Ibland kan det vara skönt att prata med andra som också har inflammatorisk tarmsjukdom. De förstår ofta hur du har det utan att du behöver berätta alltför mycket. När du träffar andra kan du också får råd och tips om vad du kan göra i olika situationer.

Mag- och Tarmförbundet har lokala föreningar där du kan komma i kontakt med andra som har inflammatoriska tarmsjukdomar.

De har också ungdomsföreningen Unga magar för personer upp till 30 år som har en inflammatorisk tarmsjukdom. På webbplatsen finns också personliga berättelser som du kan läsa.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet, är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-13
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas Halfvarsson läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge