Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna och som har många olika effekter i kroppen. Kortisol är viktigt för att kroppen ska kunna hantera påfrestningar som skador, infektioner och allergier. Hormonet behövs även för ämnesomsättningen.

Kortison är läkemedel som liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt. De minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Läkemedlen minskar inflammationer och hämmar immunförsvaret. Kortison är mycket effektiva läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom.

Om binjurarna inte bildar tillräckligt med kortisol behöver du ta kortisonläkemedel för att ersätta det hormon som saknas. Här kan du läsa mer om det. 

Du kan ta kortison på olika sätt beroende på vilket besvär du har. Kortison finns i många olika former, till exempel följande:

• Tabletter och kapslar som du sväljer.
• Sprutor som du får direkt i blodet, i en muskel eller i en led eller muskelfäste.
• Salva, kräm, gel, lösning och emulsion som du smörjer på huden.
• Sprej, pulver och vätska som du andas in.
• Nässprej och näspulver.
• Vätska som du sprutar in i ändtarmen.

Du kan få biverkningar av kortison, men hur mycket och vilka beror på olika saker.

Risken för biverkningar är störst om du får sprutor direkt i blodet eller tar tabletter. Det beror på att då kommer kortisonet ut i blodet och kan påverka hela kroppen. Det är mindre vanligt med biverkningar om du använder kortison i någon av de andra formerna. Biverkningarna kommer då ofta från det ställe på kroppen där du har använt läkemedlet, till exempel svalget eller huden.

Olika reaktioner

Det har också betydelse hur länge du använder kortison, i vilka doser och hur känslig just du är för läkemedlet. En engångsbehandling eller korta kurer på upp till två veckor innebär ofta en liten risk för biverkningar. Vid långtidsbehandling är risken för biverkningar mindre ju lägre dosen är. Biverkningar förekommer framför allt om du behandlas med höga doser under lång tid.

Det är viktigt att du tillsammans med läkaren väger risken för biverkningar mot fördelarna med behandlingen. Vid många sjukdomar har kortison en mycket bra effekt, ibland är det till och med livräddande.

Tabletter, kapslar, sprutor direkt i blodet eller i en muskel är läkemedelsformer som används vid många olika sjukdomar. Doseringen varierar från person till person och från sjukdom till sjukdom. Vid längre tids behandling kan du ibland få börja med en högre dos, som sedan minskas när läkemedlet börjar ge effekt.

Du kan få kortison som en enstaka behandling eller en kortare kur.

Det finns vissa sjukdomar som behandlas med kortison i flera månader eller år.

Biverkningar

Du kan märka vissa biverkningar ganska snabbt. Du kan få hjärtklappning, bli överaktiv och få svårt att sova, speciellt om du tar höga doser. Du kan känna dig mer hungrig än vanligt.

Annars kommer biverkningar främst om du behandlas en längre tid, mer än två veckor. Då kan du till exempel känna av något eller några av dessa besvär:

• Vätska samlas i kroppen och ger svullna händer och fötter.
• Huden blir tunnare och skörare, vilket kan leda till hudbristningar.
• Du får lättare blåmärken.
• Det tar längre tid för sår att läka.
• Nedsatt immunförsvar så att du lättare får olika infektioner.
• Muskelsvaghet.

Andra biverkningar kan upptäckas genom prover eller andra undersökningar. Det kan till exempel vara följande:

• Högt blodtryck.
• För hög sockerhalt i blodet och risk för diabetes.
• Förändring i saltbalansen i form av för hög natriumhalt eller för låg kaliumhalt.
• Benskörhet.

Benskörhet ökar risken för benbrott. Du som får behandling med kortisontabletter under tre månader eller mer kan behöva ta läkemedel som minskar kortisonets påverkan på skelettet.

Andra biverkningar som är mindre vanliga kan till exempel vara dessa:

• Ökad vikt.
• Grå starr.
• Psykiska reaktioner som depression, överaktivitet eller förvirring.
• Omfördelning av kroppsfett så att du blir rundare i ansiktet och på bålen.
• Trötthet.
• Ökad behåring hos kvinnor.
• Hämmad tillväxt hos barn.

Det finns några saker du bör tänka på när du tar kortison.

Om du får feber eller andra tecken på infektion

Kortison kan dölja symtom på infektioner. Därför bör du vara uppmärksam på om du får feber eller andra tecken på infektion. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om du ska vaccinera dig

Du kan få sämre effekt av en vaccination om du tar höga doser kortison. Berätta alltid om du behandlas med kortison om du ska vaccineras. Det är särskilt viktigt när du behandlas med höga doser. Då kan det vara bättre att vänta tills du tar lägre dos för att få bästa effekt av vaccinationen.

Om du även använder vissa smärtstillande läkemedel

Det finns en ökad risk för magsår om du behandlas med både kortison och smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som kallas NSAID, eller cox-hämmare. Om du behöver använda båda läkemedlen samtidigt bör du samtidigt behandlas med ett läkemedel som skyddar mot magsår.

Minska alltid dosen gradvis när du ska avsluta behandlingen

Kroppens egen produktion av kortisol kan minska när du använder kortison en längre tid, speciellt om du använder exempelvis tabletter. Det kan ta lite tid innan den kommer igång ordentligt igen när du avslutar behandlingen. Därför är viktigt att inte sluta tvärt med kortison när du har behandlats en längre tid, utan att minska dosen gradvis. Läkaren gör upp ett schema för hur du ska minska dosen.

En viktig och vanlig behandling för både barn och vuxna är kortison som du andas in och ner i lungorna. Det kallas att inhalera läkemedel. Kortison kan också användas i näsan.

Biverkningar 

Vanliga biverkningar av kortison som du andas in är lätt irritation i halsen, heshet eller hosta. Du kan få svampinfektion i munnen eller i svalget. För att minska risken för det kan du skölja munnen med lite vatten efter att du har andats in läkemedlet. 

Kortison som du tar i näsan kan ge irritation i näsans slemhinnor, ibland också lite näsblod.

Kortison som används på huden minskar svullnad, rodnad och klåda. 

Kortison kan förvärra en infektion i huden. Hudinfektioner behöver därför behandlas samtidigt om du ska använda kortison.

Olika styrkor

Kortisonläkemedel för huden delas in i fyra olika klasser beroende på styrka:

• milt verkande (grupp I)
• medelstarkt verkande (grupp II)
• starkt verkande (grupp III)
• extra starkt verkande (grupp IV).

Läkemedlen innehåller olika verksamma ämnen. Det är själva ämnet som avgör om det är ett milt, medelstarkt, starkt eller extra starkt kortison. Den procentsiffra som står på förpackningen säger inget om hur starkt kortisonet är. Procentsiffran visar hur mycket av det verksamma ämnet som ingår. Till exempel kan en stark kräm vara på 0,01 procent medan en mild kräm kan vara på 1 procent.

Biverkningar

Vid längre tids användning kan du få tunn, ömtålig hud och sämre sårläkning. Men om du följer doseringsanvisningarna noga brukar biverkningar kunna undvikas.

Kortison som du för in i ändtarmen används vid inflammation i ändtarmen.

Biverkningar när du tar kortison i ändtarmen

Det är vanligt att det svider och gör ont i ändtarmen. Andra vanliga biverkningar är magbesvär som dyspepsi och illamående.

En mindre del av det verksamma ämnet kan tas upp i kroppen från tarmen. Därför kan du få samma biverkningar som vid tablettbehandling, men risken är mindre.

Du kan få en spruta när du har en inflammation i en led, sena eller ett muskelfäste. Ibland kan vårdpersonalen ta hjälp av ultraljud eller röntgen för att bättre se var du ska få sprutan.

En spruta som ges i en led har oftast effekt i flera veckor eller månader, beroende på vilken sjukdom du har.

Biverkningar 

Det är vanligt att få mer ont i området där du har fått sprutan. Smärtan brukar minska igen efter några dagar. Det kan sedan dröja ytterligare någon eller några veckor innan kortisonet hunnit verka fullt ut. Vissa kortisonsprutor innehåller även ett bedövande medel, som lindrar smärtan de första timmarna.

Kontakta genast en läkare om du får mer ont, blir röd och svullen i leden flera dagar efter sprutan. Du kan ha fått en infektion när hudbakterier kommit in i leden via sticket.

Vad som gäller om du är gravid eller ammar beror på vilken form av kortison, vilken styrka och vilken dos du tar. Även orsaken till att du tar kortison spelar roll, till exempel om det är en akut allvarlig allergisk reaktion.

Prata med din läkare om du behöver använda kortison när du är gravid eller ammar. Ibland är behandlingen mycket viktig för att du ska må bra. Ibland kan du behöva avstå från kortison och kanske få en annan behandling.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.