Diabetes typ 1 hos barn

Skriv ut (ca 15 sidor)
Barn ger nalle insulin i magen

Vid typ 1-diabetes slutar kroppen tillverka insulin. Det är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vanliga symtom är bland annat att barnet minskar i vikt, inte orkar leka som vanligt och kissar mer. Behandlingen består av att barnet får insulin. Med behandlingen kan barnet göra allt andra barn kan göra.

Skriv ut

Typ 1-diabetes kallades förr också för barn- eller ungdomsdiabetes. Numera används enbart namnet typ 1-diabetes.

Symtom

Symtom

Det är vanligast att barn insjuknar när de är mellan nio och tio år.

Ett barn som får typ 1-diabetes får ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet kissar oftare och större mängder.
  • Barnet kan plötsligt börja kissa på sig under natten, från att tidigare inte ha gjort det under en längre period.
  • Barnet blir mycket törstig och dricker mer än vanligt.
  • Barnet minskar snabbt i vikt.
  • Barnet blir trött och kraftlöst.
  • Barnet mår illa.
  • Barnet har ont i magen.
  • Barnet ser suddigt och får synrubbningar.
  • Barnet luktar aceton ur munnen.
  • Barnet får svampinfektioner i munnen eller underlivet.

Typ 1-diabetes utvecklas ofta under någon vecka till några månader. Men små barn kan få allvarliga symtom efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion två till tre veckor innan sjukdomen bryter ut.

Hög blodsockernivå kan leda till ketoacidos

När barnet inte har tillräckligt med insulin stiger sockerhalten i blodet. Samtidigt är det sockerbrist i vävnader och celler. Barnet kan då få syraförgiftning, så kallad ketoacidos

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att barnet har diabetes. Om det är stängt, ring 1177 Vårdguiden på telefon. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet är allmänpåverkat. Det kan till exempel vara om barnet verkar mycket trött, inte ger samma kontakt som vanligt och är ointresserad av omgivningen. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängda, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, till störst del i form av blodsocker. Blodsocker kallas också för glukos.

För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln och frisätts framför allt när man har ätit och blodsockervärdet stiger.

Cellerna som bildar insulin förstörs

Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar förstört cellerna i bukspottkörteln. Bukspottkörteln kan då inte längre tillverka insulin. Utan insulin kan kroppens celler inte ta upp blodsockret. Blodsockret stannar kvar i blodet och blodsockervärdet stiger.

.

Bukspottkörteln hos barnBukspottkörteln ligger långt bak i buken, framför ryggraden. Langerhans öar är grupper av celler som bildar insulin.

Ketoner bildas

Cellerna börjar förbränna kroppsfett när de inte får någon energi från blodsockret. När mycket fett förbränns bildas syror som heter ketoner. För mycket ketoner kan skada kroppen och leda till syraförgiftning, så kallad ketoacidos.

Fäll ihop

Vad beror typ 1-diabetes på?

Vad beror typ 1-diabetes på?

Typ 1-diabetes är delvis en ärftlig sjukdom. Man ärver en benägenhet att utveckla ett immunförsvar som angriper och förstör cellerna som bildar insulin. Vad som gör att immunförsvaret angriper cellerna är däremot oklart.

Många barn i Sverige får diabetes

Efter Finland har Sverige världens högsta förekomst av typ 1-diabetes hos barn. Varje år insjuknar mellan 750 och 850 barn och ungdomar, vilket är något mer än två barn om dagen.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om läkaren misstänker att barnet har diabetes tar vårdpersonalen både blodprov och urinprov.

Blodprov visar sockervärdet

Med ett blodprov som heter P-glukos kan läkaren se barnets sockervärde i blodet vid provtagningstillfället. Oftast räcker det med ett litet stick i fingret.

Ett så kallat långtidssockerprov är ett blodprov som visar hur barnets blodsockervärde har legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Långtidssockerprovet kallas också för HbA1c.

Andra blodprover som kan visa om barnet har diabetes

Blodet undersöks även för att se om det finns ketoner i blodet. Ett annat blodprov kan visa om barnet har antikroppar mot de celler som bildar insulin.

Urinprovet testas för att se om det finns socker

Innan barnet lämnar blodprov kan hen få lämna ett urinprov, ett så kallat U-glukos. Provet visar om det finns socker i urinen. Om barnet använder blöja går det bra att pressa urin ur blöjan.

Urinprovet undersöks också för att se om det innehåller ketoner.

Fäll ihop

Behandling vid typ 1-diabetes

Behandling vid typ 1-diabetes

Barn med typ 1-diabetes behöver få insulin resten av livet. Det kan kännas tungt, men med tiden kommer behandlingen att bli en naturlig del i tillvaron. Barnet kommer att kunna göra samma saker som jämnåriga barn.

Insulinet gör att cellerna kan ta upp socker från blodet och blodsockervärdet hålls på en bra nivå. Då minskar risken för att barnet ska få akuta komplikationer och sena komplikationer.

Insulinpennor eller insulinpump

Barn tar insulin själv Insulinsprutan ser ut som en penna och kallas därför insulinpenna.

Insulin injiceras under huden med sprutor eller med hjälp av en insulinpump. Insulinsprutor ser oftast ut som pennor och kallas därför för insulinpennor.

En insulinpump är en liten insulinbehållare som kan sättas fast direkt på huden eller som barnet kan bära i ett bälte utan att det syns utanpå kläderna. Insulinpumpen ger barnet små mängder insulin dygnet runt. Barnet får också insulindoser som är anpassade efter måltider.

Olika typer av insulin

Det finns olika typer av insulin. Det gör att behandlingen kan anpassas efter barnets aktiviteter och behov.

Behovet av insulin varierar

Hur mycket insulin barnet behöver varierar under olika delar av dygnet. Det beror bland annat på hur mycket barnet rör på sig, samt hur mycket och vad hen äter.

I början av behandlingen kan det vara svårt att förstå hur aktiviteter och mat påverkar blodsockerhalten. Det kan ta tid innan ni lär er hur mycket insulin som behövs i olika situationer. Pröva er fram genom att mäta blodsockervärdet ofta.

Skriv gärna diabetesdagbok

Anteckna blodsockervärdena i en så kallad diabetesdagbok. Där kan ni till exempel skriva följande:

  • Vad barnet ätit.
  • Hur mycket insulin barnet fått.
  • Vilket blodsockervärde hen har före och efter en måltid. 

Med hjälp av diabetesdagboken kan ni se hur värdena varierar över dygnet. Det kan också bli lättare att förstå hur blodsockervärdena påverkas av insulindoser, mat och fysisk aktivitet.

Behovet av insulin ökar när barnet blir äldre

Barnet behöver mer insulin när hen blir äldre. Det beror på att den egna produktionen av insulin så småningom försvinner helt och hållet. Barnet växer också och behovet av insulin ökar när barnet kommer in i puberteten.

Fäll ihop

Blodsockervärdet behöver kontrolleras

Blodsockervärdet behöver kontrolleras

En viktig del i behandlingen är att ha kontroll över blodsockervärdet. Blodsockervärdet anger hur mycket socker som finns i blodet.

Att försöka ha ett stabilt värde är bra på flera sätt:

  • Det gör att kroppen mår bra.
  • Det minskar risken att blodsockervärdet varierar mycket när barnet anstränger sig fysiskt.
  • Det förebygger följdsjukdomar, till exempel skador på blodkärl.

Tonåring kontrollerar blodsockervärde på arm. Blodsockermätaren visar blodsockervärdet.

Blodsockermätare och mätstickor

Ni kan få kostnadsfria blodsockermätare hos diabetessjuksköterskan, eller köpa på ett apotek.

Mätstickorna är kostnadsfria. Läkaren eller diabetessjuksköterskan skriver ut dem på så kallade hjälpmedelskort och ni hämtar dem på ett apotek. I vissa landsting får ni hämta blodsockermätarna och mätstickorna på en vårdcentral.

För personer med synskada finns talande blodsockermätare.

Det finns blodsockermätare som mäter kontinuerligt

Det finns mätare som barnet har på sig hela tiden och som mäter sockervärdet i underhuden kontinuerligt. Det värdet skiljer sig lite från blodsockervärdet och varierar något långsammare än blodsockervärdet.

Mätaren kan föra över värdena till en eller flera mobiltelefoner. På så sätt kan ni se hur barnets blodsockervärden förändras utan att sticka barnet. Det kan vara bra under exempelvis natten när barnet sover.

Det finns också mätare som kan stänga av insulintillförseln tillfälligt från en insulinpump om blodsockervärdet blir för lågt. Men det är viktigt att komma ihåg att blodsockermätaren och insulinpumpen är hjälpmedel, och att man fortfarande behöver ha kontroll över blodsockervärdet. 

Fäll ihop

Akuta komplikationer

Akuta komplikationer

Plötsliga komplikationer beror på att barnet har alltför höga eller alltför låga blodsockervärden. 

Ketoacidos vid för högt blodsockervärde

Om barnet har för lite insulin i blodet kan cellerna inte ta upp blodsockret. Då kan barnet få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Ketoacidos kan snabbt bli livshotande om det inte behandlas.

De första tecknen liknar de vanliga diabetessymtomen, till exempel att barnet behöver kissa ofta och blir törstig.

Mät alltid barnets blodsockervärde om barnet kräks

Ett symtom på ketoacidos är att barnet kräks. Det kan misstolkas som att barnet blivit magsjukt. Mät därför alltid barnets blodsockervärde om hen kräks, för att ta reda på om det beror på ketoacidos.

Barnet får även följande symtom:

  • Barnet mår illa.
  • Barnet får huvudvärk.
  • Barnet får ont i magen.
  • Barnet luktar aceton ur munnen.
  • Barnet andas snabbt.

Kontrollera barnets blodsockervärde och ketonhalt om barnet har något av symtomen ovan. Följ därefter de instruktioner du fått från diabetesteamet, utifrån barnets blodsockervärde. 

Det kan ta olika lång tid att få ketoacidos

Ha som rutin att mäta barnets blodsockervärde på morgonen. Det kan variera hur lång tid det tar innan barnet får symtom, från timmar upp till flera dygn. Ketoacidos kan också utvecklas under en natt. Det kan då vara svårt att lägga märke till de första symtomen.

Ketoacidos kan komma snabbare om barnet har en insulinpump och den går sönder.

Insulinkänning – när blodsockervärdet blir för lågt

Vanliga symtom är följande:

  • Barnet blir hungrigt.
  • Barnet blir lättirriterat.
  • Barnet blir oroligt.
  • Barnet blir kallsvettigt.
  • Barnet darrar eller skakar.

Insulinkänning är allvarligt. Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3,5 mmol/l, men kan variera mycket mellan barn. Om barnet inte får i sig energi i någon form kan hen bli omtöcknat och medvetslöst. Hur lång tid det tar varierar från barn till barn.

Insulinkänning kallas också för hypoglykemi.

Yngre barn kan ha andra symtom på en insulinkänning

En del barn blir bara trötta och vill lägga sig. Andra kan bli oförklarligt ledsna. Du kommer att lära dig hur ditt barn reagerar på en insulinkänning.

Barnet behöver få upp blodsockervärdet

Gör så här för att bryta insulinkänningen och få upp blodsockervärdet:

  • Låt barnet börja med att äta något som höjer blodsockervärdet snabbt, till exempel druvsocker. Ta en tablett à 3 gram per 10 kilo kroppsvikt.
  • Låt barnet vila en stund efteråt.
  • Mät blodsockervärdet efter 10–15 minuter. Om blodsockervärdet har stigit till en bra nivå kan barnet eventuellt äta något. Barnet behöver fortfarande ta insulin så att blodsockervärdet inte stiger alltför mycket.
  • Fortsätt kontrollera blodsockervärdet tills det inte varierar alltför mycket mellan höga och låga värden.

Om barnet inte kan få i sig druvsocker kan blodsockervärdet höjas med en spruta som innehåller hormonet glukagon. Läkemedlet sprutas in i muskeln på lårets framsida. Det finns engångssprutor som ni kan ha hemma, på förskolan eller i skolan.

Om sprutorna med glukagon inte hjälper måste barnet så snart som möjligt komma till sjukhus. Där får barnet en spruta med sockerlösning direkt i blodet.

Blodsockervärdet kan variera närmaste dygnet

Det närmaste dygnet efter en insulinkänning kan blodsockervärdet variera mycket mellan höga och låga värden. För att få ett så stabilt värde som möjligt ska barnet äta och ta insulin som vanligt.

Olika orsaker till insulinkänning

Varför barnet får en insulinkänning kan bero på flera saker:

  • Barnet kan ha fått för mycket insulin.
  • Barnet kan ha fått insulin med inte har ätit ordentligt efteråt.
  • Barnet kan ha lekt väldigt aktivt och rört mycket på sig, utan att ha ätit eller druckit tillräckligt.  
  • Barnet har magsjuka med kräkningar och diarréer.

Prata med en diabetessjuksköterska om du inte förstår varför barnet har fått en insulinkänning.

Fäll ihop

Sena komplikationer

Sena komplikationer

Ett högt blodsockervärde kan på sikt skada både de små och större blodkärlen. Det kan bland annat leda till skador på njurarna och i ögonen, så kallad diabetesretinopati.

Ett tidigt tecken på att de små blodkärlen har börjat ta skada är att protein läcker ut i urinen genom njurarna. Det kallas också för mikroalbuminuri.

Barnets urin testas en gång per år vid återbesöken. Var extra noga med att hålla blodsockervärdet på en bra nivå om urintestet visar att barnet har protein i urinen.

Barn får numera sällan sena komplikationer

Sena komplikationer visar sig sällan hos barn. Med bra behandling och vård är det också ovanligt att barnet får sena komplikationer när hen blir vuxen.

Fäll ihop

Diabetesteam

Diabetesteam

När ett barn insjuknar i diabetes läggs barnet in på en barnklinik och får vård av så kallade diabetesteam. Diabetesteamet består av sjukvårdspersonal med specialkunskaper och erfarenhet om sjukdomen. Ofta ingår följande personer i ett team:

  • En läkare som ansvarar för behandlingen.
  • En diabetessjuksköterska som bland annat visar hur barnet ska ta insulin och blodprover.
  • En psykolog som både du och barnet kan prata med.
  • En dietist som berättar hur mat påverkar blodsockervärdet och som ger råd i frågor om mat.
  • En kurator som svarar på frågor om ekonomiskt och socialt stöd.
  • En lekterapeut som hjälper barnet att bearbeta saker som kan kännas svåra med sjukdomen, till exempel rädsla för sprutor och stickor.

Diabetesteamet hjälper er i den omställning som sjukdomen kan innebära. De svarar på frågor och ger råd om hur ni kan hantera olika situationer i vardagen.

De kan också hjälpa barnet att förstå och acceptera behandlingen. Det är viktigt för att barnet ska kunna vara delaktig. Hur behandlingen går beror till stor del på barnets delaktighet.

Du kan alltid få stöd av diabetesteamet och fråga dem om råd när det känns svårt. Men det är du som vårdnadshavare som har huvudansvaret för att sköta barnets diabetes.

Ni har regelbunden kontakt med diabetesteamet

När barnet skrivs ut från barnkliniken har ni en regelbunden kontakt med diabetesteamet. Ni går på återbesök till läkaren och diabetessjuksköterskan flera gånger per år. De andra i diabetesteamet träffar ni när det behövs. Förutom återbesök har ni kontakt med diabetesteamet genom mejl, telefon eller videosamtal.

När ni träffas bedömer läkaren hur behandlingen fungerar och barnets blodsockervärden och urin kontrolleras. Barnet vägs och mäts också för att se hur hen växer. Ni får också prata om hur vardagen ser ut, om matvanor, fysisk aktivitet och injektionsteknik.

Diabetesteamet kan också ta del av barnets blodsockervärden och insulinbehandling. De gör det genom att ladda ner data från barnets blodsockermätare och insulinpump.

Från det år barnet fyller tio år kommer hen få ögonen undersökta vartannat år med så kallad ögonbottenfotografering.

Viktigt att du och barnet förstår vårdpersonalen

Det är viktigt att du och barnet, utifrån barnets ålder, förstår informationen ni får av vårdpersonalen, så att ni kan vara delaktiga i vården och ta beslut. Om ni inte talar svenska kan ni ha rätt att få tolkhjälp. Ni kan också ha rätt att få tolkhjälp om någon av er har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Viktigt att lära sig och förstå

Viktigt att lära sig och förstå

  • Pojke sticker en nalle med en insulinpenna

    Att träna på att ge ett gosedjur injektioner kan göra barnet tryggare med behandlingen.

För att barnet ska vänja sig vid behandlingen är det bra att berätta vad insulin är och varför barnet behöver det. Förklara för barnet att kroppen behöver sprutorna för att må bra och för att barnet ska orka leka och göra andra saker.

Lekterapeuten kan hjälpa till

Tillsammans med lekterapeuten kan du hjälpa barnet att få en avspänd inställning till att ta insulinet. Olika leksaker kan göra det lättare för barnet att lära sig använda insulinsprutorna. Barnet kan till exempel öva sig på att sticka på en nalle eller docka.

Ofta ger rädslan med sig när barnet får öva i en trygg miljö. Om ditt barn är rädd och orolig är det viktigt att barnet får känna att det går att påverka och förändra rädslan.

Barnet kan protestera när hen blir äldre

Även om barnet lär sig att ta insulinet och kontrollera sitt blodsockervärde kan problem och protester ibland komma senare. Hur barnet protesterar beror bland annat på barnets ålder och vad som händer i barnets tillvaro. Det kan till exempel vara att barnet börjar skolan eller får ett syskon. Ni kan då få stöd och hjälp av diabetesteamet.

Om du själv tycker det är obehagligt med sprutor

Hur du själv reagerar på sprutorna påverkar barnets inställning. Barnet känner om du är rädd eller osäker. Det är bra om du kan bearbeta din egen rädsla eller osäkerhet om du tycker att det är otäckt. Prata då med en annan vuxen och inte med barnet.

Fäll ihop

Hur mycket ansvar barnet kan ta beror på åldern

Hur mycket ansvar barnet kan ta beror på åldern

Barnet behöver olika mycket hjälp och stöd i sin behandling, beroende på barnets ålder.

Barnets rätt att bestämma själv i olika vårdsituationer hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen är delaktig i sin behandling.

Yngre barn behöver mer hjälp

Har du ett yngre barn med diabetes behöver du se till att det finns mat och insulin där barnet är. Det måste alltid gå att mäta sockervärdet och ketonhalten i blodet. Det måste alltid finnas en vuxen som kan kontrollera barnets blodsockervärde och ge insulin, om du inte kan vara där.

Det är viktigt att närstående och förskolepersonal vet att ditt barn har diabetes, och hur barnet reagerar när hen har lågt och högt blodsockervärde. De ska också veta vad de ska göra och vem de ska kontakta om de behöver hjälp.

Barn i skolåldern kan oftast ta insulin själva

När barn kommer upp i skolåldern kan en del själva kontrollera blodsockervärdet och ta insulin. Men de kan behöva hjälp med att tolka värdet och veta hur mycket insulin de ska ta. De behöver också bli påminda om när de ska ta insulin och mäta blodsockervärdet.

I den här åldern blir kompisar viktiga, och det är då bra om kompisarna vet lite om diabetes. Om barnet ofta är hemma hos kompisar är det bra om de vuxna där känner till barnets diabetes.

Barn i tonåren behöver stöd och uppmuntran

De flesta tonåringar tar insulin och kontrollerar blodsockervärdet själva. Men de behöver ändå få stöd och uppmuntran. Som tonåring kan det vara extra påfrestande att leva med en sjukdom som inte går över. Tonåringar vill oftast vara som andra, och då är det inte alltid lätt att sköta sin diabetes. Det är värdefullt att ha kompisar som kan stötta och som vet en del om diabetes.

Tonåringar som fikar och där en tonåring tar insulin. De flesta tonåringar med diabetes sköter sina injektioner själva.

I puberteten sker hormonförändringar som gör att barnet behöver mer insulin. Då kan det bli svårt att ställa in rätt mängd insulin. Det kan också hända att tonåringar gör uppror mot sin sjukdom. De kan till exempel strunta i att ta insulin eller att slarva med maten. Under de här åren är det extra viktigt att få stöd av sitt diabetesteam. Efter puberteten behövs inte lika mycket insulin längre.

Förskola och skola

Ett barn med diabetes behöver extra tillsyn i förskolan och skolan. I en del kommuner kan förskolan få en extra resursperson, eller så kan barngruppen göras lite mindre om ett barn har diabetes. Men i många kommuner går det inte att få extrahjälp. Barn som har diabetes måste då få hjälp av den personal som finns.

Informera personalen om barnets diabetes

Personalen måste ha kunskap om vad det innebär att ha diabetes. Det är bra om några enskilda personer i personalen har ansvar för barnet. De måste till exempel kunna göra följande:

  • Veta vad de ska göra om barnet får för lågt eller för högt blodsockervärde.
  • Se till att barnet äter och dricker.
  • Berätta för föräldrarna och andra vuxna om barnet har ätit en ny maträtt, lekt intensivt eller gjort annat som kan påverka blodsockervärdet.
  • Kontrollera blodsockervärdet och hjälpa till med insulinbehandlingen, i samråd med föräldrarna.

Diabetesteamet kan hjälpa till att lära personalen, men det är förskolechefens eller rektorns ansvar att se till att personal efter utbildning kan ta ansvar för barnet.

Ha gärna en skriftlig överenskommelse med personalen

Det är viktigt att personalen på barnets förskola eller skola och föräldrarna, samt diabetesteamet, har ett bra samarbete. Det finns mallar för skriftliga överenskommelser som kan användas. Exempel på vad som kan skrivas i den skriftliga överenskommelsen kan vara:

  • Vem som har ansvar för vad.
  • Vad som ska göras om barnet får en insulinkänning.
  • Vart barnet ska åka om något händer.

Förnya gärna dessa överenskommelser en gång per år.

Berätta gärna för klassen

När barnet går i lågstadiet eller mellanstadiet kan det vara bra om du och barnet berättar för klassen om sjukdomen. Ni kanske kan berätta tillsammans med skolsköterskan. På högstadiet och gymnasiet kan tonåringen själv berätta om sjukdomen. 

Fäll ihop

Att leva med typ 1-diabetes

Att leva med typ 1-diabetes

Det kan vara en omtumlande upplevelse när ens barn insjuknar i diabetes och ofta påverkas hela familjen. Sjukdomen kan väcka många tankar och funderingar, och det kan också kännas tufft med alla injektioner och blodsockerkontroller.

För de flesta blir det lättare ju mer de lär sig om sjukdomen, vad som påverkar blodsockervärdet och vad barnet själv kan göra för att hålla värdet på en bra nivå. Att ha diabetes hindrar inte barnet från att kunna leva ett bra liv med samma aktiviteter som andra barn.

Läs mer i reportagen Robin har diabetes typ 1 och Agnetas dotter har diabetes.

Barnet kan äta som vanligt

Barn med diabetes kan i princip äta vad som helst, så länge man anpassar insulindosen efter hur mycket kolhydrater som finns i maten. Vad som är bra mat vid diabetes är inte annorlunda än vad som är bra mat för alla.

Det är bra att äta regelbundet och att försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen. Om barnet ska äta godis bör hen helst ha ätit mat innan.

Sköt om tänderna

Det är viktigt att sköta tänderna noga och att gå regelbundet till tandläkaren. Barnet kan lättare få hål i tänderna om blodsockervärdet har varit förhöjt under en lång tid. Inflammationer i tandköttet kan också leda till att blodsockernivån höjs.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att barnet har diabetes. Tandläkaren kan då ge er information om vad ni ska tänka på.

Barnet kan delta i alla aktiviteter

Ett barn med diabetes kan delta i alla aktiviteter i förskolan eller skolan, och även i fritidsaktiviteter. Idrott och fysisk aktivitet är lika viktigt för barnet som för andra barn.

Vid skolutflykter är det viktigt att det finns mat och tid för att äta den. Barnet behöver också extra tillsyn till exempel när hen simmar. Yngre barn bör inte heller springa ensam vid orientering och liknande sporter.

Att tänka på vid träning

Fysisk aktivitet är extra bra för ett barn med diabetes. Det gör att blodsockervärdet sänks. Mät därför barnets blodsockervärde före och efter ett motionspass. Det är för att se om barnet behöver äta något eller minska insulindosen.

Ät före, under och direkt efter för att undvika insulinkänning

Efter att barnet har tränat kommer blodsockervärdet att ligga på en ganska låg nivå. Ibland kan blodsockervärdet sänkas så mycket efteråt att barnet får en insulinkänning. För att undvika det är det bra om barnet äter före, under eller direkt efter ett motionspass.

Insulindosen kan behöva minskas före och efter träningen

Barnet kan behöva minska insulindosen före ett motionspass. Det kan också hända att barnet behöver minska insulindosen under träningen, och timmarna efteråt.

Tränar barnet på kvällen måste hen kanske även minska dosen av insulin på kvällen för att inte få för låga blodsockervärden under natten.

När barnet får en infektion

Om barnet får en infektion behövs ofta mer insulin, annars riskerar blodsockervärdet att bli för högt. Det kan gälla vid till exempel förkylningar och urinvägsinfektioner, och det är extra viktigt om barnet har feber.

Om barnet blir magsjukt med diarré och kräkningar behöver hen ofta mindre insulin. Det beror på att barnet kan ha svårt att få i sig tillräckligt med mat. Kontrollera alltid barnets blodsockervärde och ketonvärde om barnet kräks eller har diarréer.

Försök att mata barnet med små mängder vätskeersättning ofta, om barnet har svårt att få i sig eller behålla mat och dryck. Det är också viktigt att kontrollera blodsockervärdet ofta. Man ska aldrig sluta helt med insulin.

Prata med ditt barn om riskerna med alkohol

Barn och ungdomar under 18 år ska inte dricka alkohol, men det händer. Det är då viktigt att tonåringar med diabetes vet att alkohol sänker blodsockervärdet. Ibland kan alkohol sänka blodsockervärdet mycket. Det kan i värsta fall leda till att tonåringen blir medvetslös. Då behövs en spruta glukagon som höjer blodsockervärdet.

Är man berusad är det viktigt att äta något med mycket kolhydrater innan man lägger sig. Det kan till exempel vara en smörgås eller ett glas mjölk. Man bör också minska mängden långverkande insulin som man tar till natten.

En tonåring som har diabetes och dricker alkohol ska helst inte lämnas utan sällskap. Det är också väldigt viktigt att närstående och vänner till tonåringen vet vad de ska göra och vem de ska kontakta om de behöver hjälp. Det kan annars uppstå situationer som kan vara livshotande för tonåringen.

Fäll ihop

Stöd och hjälp

Stöd och hjälp

Ett barn som har diabetes kan ha andra behov än barn utan diabetes i samma ålder. Det kan vara svårt för dig som förälder att veta hur du ska göra i olika situationer. Prata med ert diabetesteam om du behöver råd.

Att träffa andra kan hjälpa

Det kan också vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Många barnkliniker har till exempel möten någon gång per år, för föräldrar till barn med diabetes.

Här är fler förslag på var du kan få kontakt med andra föräldrar och närstående:

Ung Diabetes och vissa barnkliniker ordnar läger eller träffar för barn och ungdomar med diabetes.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-06
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åke Stenberg, läkare, specialist i barnmedicin, Lapplands Barnklinik, Gällivare sjukhus.