Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Mätningar

Glukosbelastning

Glukosbelastning är en undersökning som visar om kroppen kan hålla sockret i blodet på en jämn nivå. Vid undersökningen får du dricka en sockerlösning och lämna blodprov.

Glukos är ett annat ord för socker. 

Både barn och vuxna kan bli undersökta med en glukosbelastning.

Förberedelser

Tala om för läkaren om du tar några läkemedel, eftersom du kan behöva sluta ta dem tillfälligt. Det kan till exempel vara betablockerare, kortison, metformin eller läkemedel som är vätskedrivande.

Så förbereder du dig inför glukosbelastningen:

  • Du ska vara lagom mycket fysiskt aktiv tre dagar innan undersökningen. Träna inte så hårt att du blir svettig. Försök att inte stressa samma dag som undersökningen. 
  • Du behöver fasta några timmar innan undersökningen. Det betyder att du inte får äta eller dricka något. Du får information innan undersökningen hur länge du ska fasta. 

Om du har feber eller en infektion kan du inte bli undersökt. Kontakta mottagningen för att boka en ny tid.

Så går undersökningen till

Du kan bli undersökt på till exempel en vårdcentral eller på en mottagning på ett sjukhus. Om du är gravid blir du undersökt på en barnmorskemottagning.

Så här går undersökningen till:

  1. Du lämnar ett blodprov som visar blodsockervärdet. Blodprovet kallas P-glukos.
  2. Du dricker en sockerlösning som innehåller vatten och glukos.
  3. Sedan väntar du på mottagningen en stund. Under tiden ska du ta det lugnt. Du får inte äta eller dricka eftersom det kan påverka resultatet av undersökningen.
  4. Du får sedan lämna ett blodprov till.

Du kommer att få mer information från vårdpersonalen eller i brevet som du får hem innan undersökningen.

Så mår du efteråt

De flesta mår som vanligt efter undersökningen. Du kan bli lite illamående men det brukar gå över snabbt.

När får jag svar?

Du får svar direkt efter undersökningen. Du kan också få svaret senare. Då är det läkaren som skrev remissen som ger dig svaret. Det är olika rutiner på olika mottagningar.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Till toppen av sidan