BLODKÄRL

Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit en förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Det gör att hjärtat inte får tillräckligt med syre, vilket särskilt märks vid fysisk ansträngning. Kärlkramp kan minska den fysiska prestationsförmågan, men de flesta kan leva ungefär som vanligt. Att ha kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt.

Kärlkramp som varit oförändrad under flera månader kallas stabil kärlkramp. Nyupptäckt kärlkramp som kommer redan efter lätt ansträngning eller som du får utan att du anstränger dig kallas instabil kärlkramp. Även kärlkramp som snabbt har försämrats kallas instabil. Det kan vara tecken på att du kommer att få en hjärtinfarkt och du ska då söka vård så fort som möjligt.

Symtom vid kärlkramp

Det är vanligt att du får något av följande symtom om du har kärlkramp:

  • Ett tryck mitt över bröstet, ofta vid ansträngning.
  • Andfåddhet som kommer i samband med ansträngning.
  • En känsla av att det är trångt i bröstet.
  • Smärta i bröstet som ibland strålar ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken.

Flera olika symtom

Kärlkramp kan ge flera olika symtom. Det är vanligt att ha ont bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men även ut mot höger arm. Det kan också göra ont i halsen, ryggen eller i underkäken.

Smärtan kan vara mycket stark och det kan kännas svårt att andas. Det gör att många reagerar med oro och ångest. Ibland är värken mindre tydlig och du kan känna ett tryck över bröstet eller bli väldigt andfådd. Symtomen brukar vara i några minuter och släpper ofta efter vila.

Kärlkramp uppstår ofta i samband med fysisk ansträngning eller vid starka känsloyttringar som ilska eller upprördhet. Ibland börjar det i vila, till exempel att du vaknar av kärlkramp. Stark kyla, hetta. blåst och stress kan utlösa eller förvärra kärlkramp.

Bröstsmärtor är inte alltid orsakade av kärlkramp

Ont i bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att man söker akut sjukhusvård och kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt. Men bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har hjärtproblem. Smärtorna kan ha många orsaker, till exempel irritation i slemhinnan i nedre delen av matstrupen eller sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan eller lungsäcken som exempelvis infektioner kan ge liknande symtom. Det gäller även vissa muskelskador.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du är orolig för att du har kärlkramp. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet känner något av följande:

  • En tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över.
  • En oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
  • Har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag.

Ring även 112 om någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Hur kan jag förebygga kärlkramp?

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. I första hand handlar det om att förändra dina levnadsvanor. Det kan du göra genom följande åtgärder:

  • Sluta röka om du röker.
  • Var fysiskt aktiv regelbundet.    
  • Ät hälsosam kost, vilket innebär mer frukt, grönsaker och fisk.
  • Lär dig att hantera stressiga situationer och ilska.

För att få hjälp med att ändra dina levnadsvanor kan du vända dig till en sjuksköterska på en hjärtmottagning eller till en vårdcentral.

Diabetes och blodtryck ska kontrolleras

Risken för kärlkramp kan öka om du har diabetes och högt blodtryck. Det är därför viktigt att du har diabetessjukdomen under god behandling och får hjälp av din läkare att sänka blodtrycket till nivåer under 140/90..

Motion, frukt och grönsaker minskar risken

Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar om du rör på dig regelbundet. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen förbättras. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp.

Risken för kärlkramp och hjärtinfarkt minskar också om du äter frukt och grönsaker varje dag.

Ärftlighet spelar en viss roll

Ofta beror åderförfettning på en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. Högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt.

Hur vanligt är det med kärlkramp?

Kärlkramp har med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd blivit en folksjukdom. Varje år får ungefär 11 000 personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige kärlkramp.

Skillnader mellan kvinnor och män

Kärlkramp är ungefär dubbelt så vanligt hos medelålders män som hos medelålders kvinnor. En förklaring är att hormonet östrogen har en skyddande effekt som gör att kvinnor insjuknar cirka tio år senare i livet än män. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen och då ökar risken för kärlkramp hos kvinnor.

Goda chanser att bli bättre

Många med stabil kärlkramp får bra hjälp av läkemedel och behandlingar. Prognosen kan vara sämre om du samtidigt har en försämrad pumpfunktion i hjärtat eller begränsat blodflöde i flera kranskärl. En kranskärlsoperation kan förbättra en sådan situation.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till en läkare för att få veta om du har kärlkramp behöver läkaren få svar på bland annat de här frågorna:

  • Var sitter smärtan eller obehagen?
  • Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas?
  • Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning?
  • Hur länge varar smärtan eller obehagen?

Efter samtalet undersöker läkaren hjärtat och lungorna samt gör blodtrycksmätningar i båda armarna.

EKG kan ge svar 

Du får alltid genomgå en EKG-undersökning, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över handlrder och fotleder. Undersökningen kan visa om hjärtat har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men du kan ha kärlkramp trots att undersökningen inte visar tecken på det. Därför behövs även andra undersökningar.

Ofta tas blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda halter av blodfetter. Proverna kan visa på olika risker som du har och ge ett underlag för hur du ska behandlas.

Arbetsprov

Du behöver också du göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Ett arbetsprov får du göra på en motionscykel eller på ett gångband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck, EKG och om du får symtom som bröstsmärta eller andnöd.

Du får ofta göra undersökningen på ett sjukhus, men den kan även göras på en specialistmottagning.

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning är en annan undersökning som ofta behöver göras. Den kallas ekokardiografi och ger en bild av hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion. Den kan också göras som ett alternativ till arbetsprov om du av olika skäl inte kan cykla eller om resultatet är svårtolkat. Undersökningen kallas då stress-ekokardiografi.

Kranskärlsröntgen

Ibland kan du behöva genomgå en kranskärlsröntgen. Undersökningen utförs på sjukhus. Läkaren för in en tunn plastlang som kallas kateter genom ett blodkärl i armen eller ljumsken upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kranskärlen. 

Andra undersökningar

Ibland görs en datortomografisk undersökning av hjärtats kranskärl.Den behövs när läkaren vill utesluta kranskärlssjukdom och en vanlig läkarundersökning och arbetsprovet inte har gett några tydliga svar.

En annan undersökning är hjärtskintigrafi. Det är en undersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat.

Behandling

Läkemedel är den vanligaste behandlingen vid kärlkramp för att minska påfrestningarna på hjärtat och för att öka blodflödet i kranskärlen. LÄkemedel lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet. Du får andra läkemedel som ska lindra symtomen om du får kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen.

Operation om det inte räcker med läkemedel

Det kan bli nödvändigt med någon form av kranskärlsbehandling om läkemedlen inte hjälper tillräckligt eller om riskerna för hjärtinfarkt bedöms som särskilt stora. De operationer som görs är antingen ballongvidgning av kranskärl som även kallas PCI eller kranskärlsoperation, också kallad bypass-operation eller CABG.

Vilken behandling som är mest lämplig beror på vad de olika undersökningarna visar. Kranskärlsoperation är ofta bättre för äldre, framför allt om det finns ett flertal förträngningar i kranskärlen. Riskerna för att kärlkrampen återkommer är mindre efter en kranskärlsoperation. Ballongvidgning är ett lindrigare ingrepp än en kranskärlsoperation och är ofta bättre för yngre personer med få förträngningar i kärlen. Risken för återfall är större, men då kan man göra om behandlingen.

Ballongvidgning av kranskärl

Behandlingen vidgar kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ofta läggs även ett metallnät som kallas stent in i kranskärlet för att fortsätta hålla det vidgat. Ballongvidgning görs ofta direkt i samband med kranskärlsröntgen.

Kranskärlsoperation, så kallad bypass-operation

Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen som kan sitta på svårbehandlade ställen. Då kan det bli aktuellt med kranskärlsoperation, så kallad bypass-operation. Operationen innebär att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlen.

Hur påverkas livet av kärlkramp?

De flesta klarar sina vardagliga uppgifter och intressen trots kärlkrampsattacker då och då. Det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen. Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet.

Du kan alltid fråga en läkare eller sjuksköterska där du får din behandling om det är något du undrar över när det gäller sjukdomen.

Vad händer i kroppen?

Illustration av kranskärlen och en förträngning i dem.
Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand och pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Hjärtat behöver också syrerikt blod för att fungera. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

En förträngning av kärlen

Kärlkramp kallas även för angina pectoris och beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning som beror på att bland annat fett, blodkroppar och bindväv har lagrats i den inre kärlväggen under en längre tid. Detta kallas ibland också för åderförkalkning.

Höga halter av blodfetter ökar risken

Höga halter av blodfettet kolesterol kan öka risken för kärlkramp. En viss mängd kolesterol behövs, till exempel för att kroppen ska kunna bilda hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad du äter har också stor betydelse. Kroppen får mer kolesterol än den behöver om du äter för mycket mättat fett och kolesterolet kan då inlagras i kärlväggen. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur.

Det finns två huvudtyper av kolesterol.Det mesta av kolesterolet i blodet är LDL-kolesterol, som är skadligt. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för förträngningar i blodkärlen ökar ju högre nivå du har av LDL-kolesterol.

HDL-kolesterolet är det nyttiga kolesterolet och har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ner. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.

Syrebrist leder till bröstsmärta

Du får syrebrist i hjärtmuskulaturen om tillräckligt med blod inte kan passera på grund av kranskärlsförträngningar.  Då visar sig de första tecknen på kärlkramp, som brukar vara bröstsmärtor och tryckkänsla. Andra symtom är andfåddhet som kommer snabbt eller en känsla av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när du anstränger kroppen, till exempel då du går uppför en backe eller bär tungt. De kan också komma i samband med en stark psykisk påfrestning. Symtomen upphör oftast snabbt efter att ansträngningen har avslutats.

Andra orsaker till kärlkramp

En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller sammandragning av kranskärlet. Den förhindrar tillräckligt med blod att passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.

Du kan också få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att du har några förträngningar i kärlen. Det kan till exempel bero på förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller att hjärtmuskeln är förtjockad.

Mer information

Hjärt-lungfonden stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Där finns en del information om alla slags hjärtsjukdomar.

Hjärtlung Riksförbundet arbetar för att hjärt- och lungsjuka ska få rätt till ett värdigt och innehållsrikt liv även efter sjukdom. Organisationen anordnar bland annat en hjärt- och lungskola.

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor. 

Till toppen av sidan