Njurarna blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursjukdom som ger besvär eller behöver behandlas.

Kronisk njursjukdom innebär att njurarna har blivit så skadade att de inte fungerar som de ska och blir allt sämre. Det är något som utvecklas under lång tid, ofta 10 till 30 år. Ofta tar det flera år innan några symtom märks. Många lever länge med sjukdomen utan att veta om den.

Det går inte att bli frisk från kronisk njursjukdom. I stället är det viktigt att bromsa sjukdomen så att inte njurarna fungerar ännu sämre.

Skadliga ämnen blir kvar i kroppen

När njurarna är skadade kan de inte rena blodet på skadliga ämnen och överflödigt vatten. Hur mycket skadliga ämnen och vatten som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna har påverkats.

Kan leda till njursvikt

Om njurarna är så skadade att de nästan helt slutat fungera kallas det för njursvikt. Då behöver man speciell behandling.

Vad beror kronisk njursjukdom på?

Att njurarna börjar fungera dåligt kan bero på flera olika saker. Det handlar ofta om levnadsvanor som under många år har ökat belastningen på njurarna. Men njurarna kan också skadas på grund av en annan sjukdom.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är dessa:

• njurinflammation
• diabetes typ 1 och diabetes typ 2 som du har haft under en längre tid
• högt blodtryck som du har haft under en längre tid.

Övervikt ökar risken

Övervikt kan leda till höga halter av blodfett, högt blodtryck och diabetes. Det ökar risken för åderförfettning i blodkärlen, vilket i sin tur kan skada både njurar och hjärta.

Vanligare hos äldre

Eftersom det tar många år för sjukdomen att utvecklas så är risken för kronisk njursjukdom högre hos äldre. Det gäller särskilt om du har någon av sjukdomarna ovan.

Mindre vanliga orsaker till kronisk njursjukdom

Här är exempel på mindre vanliga orsaker till kronisk njursjukdom:

• Ärftliga njursjukdomar. Ett exempel är polycystisk njursjukdom.
• En del blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar. Några exempel är myelom, granulomatös polyangit och SLE.
• Hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa en längre tid. Ett exempel kan vara förstorad prostata. 

Du får oftast inga symtom om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot kan du märka till exempel det här:

• Det finns blod i urinen när du kissar.
• Urinen skummar när du kissar.

Symtomen kan bero på något annat än kronisk njursjukdom.

Fler symtom med tiden

När njurarna fungerar allt sämre kan du få fler symtom. De utvecklas gradvis över tid, och kan variera från person till person. Du kan få ett eller flera av de här vanliga symtomen:

• Du känner dig ofta trött.
• Du har minskad aptit.
• Du får svullna ben och fötter.
• Det kliar på kroppen.
• Du har svårt att koncentrera dig.

Vid njursvikt

Om njurarna inte behandlas och nästan helt slutar fungera får du mycket svåra besvär, så kallat njursvikt. Förutom symtomen ovan kan du då ha ett eller flera av följande symtom:

• Du blir andfådd och får svårt att andas.
• Du mår illa och kräks, ofta på morgonen.
• Du kissar mindre eller inte alls.
• Du känner dig dåsig och förvirrad.

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du har symtom som kan bero på kronisk njursjukdom.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du får något av följande symtom:

• Du får svullna ben och går upp i vikt flera kilo under några få dagar.
• Du känner dig trött och blir lätt andfådd.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du känner dig väldigt sjuk, dåsig och förvirrad. Du kan också må illa.
• Du har svårt att andas.
• Du kissar mycket mindre än vanligt eller inte alls.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

På vårdcentralen berättar du om dina besvär och blir undersökt. Läkaren gör en kroppsundersökning. Det innebär bland annat att hen

• lyssnar på hjärtat och lungorna
• känner på magen
• mäter ditt blodtryck
• undersöker urinblåsan.

Du får också lämna prover

Du får lämna urinprov. Det ska helst lämnas på morgonen efter en natts sömn, så kallad morgonurin.

Du får också lämna blodprov. Vanliga blodprov är prov som mäter halten av kreatinin och prov som mäter halten av proteinet Cystatin C. Dessa prov visar hur dina njurar fungerar.

En del kan också vid ett ytterligare besök få göra en mer noggrann undersökning som kontrollerar exakt hur dina njurar fungerar. Då får du först en spruta med ett ämne in i blodet. Efter några timmar får du lämna ett blodprov som mäter hur mycket av ämnet som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.

Njurbiopsi - vävnadsprov från njuren

Ibland tar läkaren ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Läkaren tar provet med en speciell nål genom huden på magen. Du får lokalbedövning.

Det finns ingen behandling som gör att du blir helt frisk. Behandlingen som du får ska bromsa utvecklingen så att njurarna inte fungerar ännu sämre.

Om njurarna har skadats så mycket att de nästan slutat fungera kan du behöva särskild behandling.

Du behöver leva mer hälsosamt

Till stor del handlar behandlingen om att du själv ändrar på vissa vanor. Det är samma förändringar som förebygger njursjukdom. Du behöver äta hälsosamt, och röra på dig regelbundet för att hålla en sund vikt. Du ska också undvika att röka och dricka alkohol.

Träning är viktigt av flera skäl

Träning hjälper kroppen att sänka blodtrycket över tid. Om njurarna fungerar mycket dåligt så gör det ofta att muskelstyrkan avtar. Därför är det bra att träna upp konditionen och styrkan. Det hjälper dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.

Prata med din läkare om var och hur du kan få hjälp med fysisk träning.

Du kan få ändrad kost för att förebygga skador i kroppen

Vid svår njursjukdom kan det uppstå förändringar i hur kroppen tar hand om olika näringsämnen. Det kan påverka till exempel hjärtat och skelettet. Därför kan du behöva få en ändrad kost, med hjälp av dietist. Här är exempel på sådant du behöver äta mindre av:

• mat med protein, till exempel rött kött.
• mat med kalium, till exempel nötter, choklad, bananer och citrusfrukter.

Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Det bildas mindre restprodukter om du äter mat med mindre protein.

En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat.

Du får träffa en dietist

För att ändra kosten behöver du hjälp av en dietist, det är viktigt för att vara säker på att du får i dig tillräckligt med näring. Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd från en dietist.

Du kan få läkemedel som påverkar näringsämnena

Du kan få läkemedel som sänker nivån av kalium i kroppen. Det kan också hjälpa att få behandling med D-vitamin.

Läkemedel som sänker blodtrycket

Att sänka blodtrycket skonar njurarna. Du kan behöva något av följande läkemedel:

• läkemedel mot högt blodtryck
• så kallade SGLT2-hämmare som sänker trycket i blodkärlen i njurarna.

Behandling mot olika symtom

För att lindra symtomen finns det saker du kan göra själv. Det finns också vissa behandlingar som hjälper.

Om det kliar

Du kan göra saker själv för att det ska klia mindre. Till exempel det här:

• Smörj dig med mjukgörande kräm.
• Använd duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden.
• Ha kläder i material som inte kliar närmast huden, till exempel bomull eller bambu.

Du kan också få läkemedel som hjälper om det kliar.

Om ingenting annat hjälper kan en del kan få ljusbehandling med ultraviolett ljus för att det ska klia mindre. Behandlingen görs regelbundet på sjukhus, ibland flera gånger i veckan.

Du kan få fler läkemedel

Ibland räcker det inte med sådant du kan göra själv för att lindra olika symtom. Då kan du behöva läkemedel, till exempel om du

• är trött på grund av lågt blodvärde
• kräks och mår illa
• är svullen därför att du har för mycket vatten i kroppen.

Vid njursvikt har njurarna påverkats så mycket att de nästan helt slutat att fungera. Då kan du behöva behandling med dialys som renar blodet i stället för njurarna. Det finns två typer av dialys, bloddialys och bukhinnedialys.

En del kan få en ny njure. Det kallas njurtransplantation. Du kan till exempel få en donerad njure från en närstående.

Att få kronisk njursjukdom innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske du behöver dialys eller en njurtransplantation.

Prata med din läkare eller en kurator

Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom och hur den kommer att påverka livet. Du kan prata med en läkare eller en kurator som finns på mottagningen där du får behandling.

Dialys kräver planering i vardagen

Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. Det kräver en del planering och tar tid i vardagen. På dialysmottagningar finns det också ofta en kurator som du kan prata med om dina funderingar.

Njursvikt kan påverka sexlivet

Det är vanligt att du har minskad sexlust om du har svår njursvikt. Du kan till exempel vara trött eller påverkad av din sjukdom på andra sätt. Män kan också få problem att få stånd och behålla ståndet. Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om du upplever att sjukdomen påverkar ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.

Att tänka på om du får nya läkemedel

Berätta alltid för läkaren att du har kronisk njursjukdom om du ska få ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan behöva justeras till en annan dos när njurarna inte fungerar som de ska.

Naturmedel, växtbaserade läkemedel och kosttillskott
Även olika naturläkemedel och växtbaserade läkemedel kan innehålla saker som påverkar blodet. Var försiktig och fråga en läkare innan du använder något sådant läkemedel. Det gäller även kosttillskott.

Vaccin om du är känslig mot infektioner

Du som har en svår form av njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds du bland annat vaccination mot influensa.

Stöd och hjälp från andra

Berätta för dina närstående och personer i din omgivning om sjukdomen och hur den påverkar dig.

Det är lättare för andra att förstå och hjälpa dig om de vet om att du till exempel ofta är trött.

Du kan också be om hjälp med praktiska saker. Det kan vara någon i familjen, men också en granne eller en bekant du känner dig trygg med.

Kontakta en patientförening

Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras närstående. De anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar.

Om du vill ha stöd eller tips för att må bättre psykiskt kan du kontakta en annan typ av patientförening. Där kan du ofta komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter.

Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot påverkas förmågan om du har svår njursjukdom. Mensen kan minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursjukdom.

Att bli gravid vid svår njursjukdom innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med din läkare om du har svår njursjukdom och vill bli gravid. Då får du veta vilka förutsättningar du har.

Efter en njurtransplantation blir fertiliteten bättre.

När du har restprodukter och vatten i kroppen kan du bland annat bli trött, illamående och det kan klia på kroppen.

Njurarna påverkar även andra delar av kroppen, till exempel kan så här:

• Skelettet kan bli skörare och risken för frakturer ökar.
• Du kan få ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
• Du kan få högt blodtryck.
• Du kan få svårt att andas på grund av en ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken.

Kan ge blodbrist

Njurarna har också till uppgift att bilda hormon som styr hur många röda blodkroppar som bildas i kroppen. Vid kronisk njursjukdom bildas för lite sådant hormon och för få blodkroppar. Då blir blodvärdet lågt och du får blodbrist. När du får blodbrist kan du känna dig trött, svag och orkeslös.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.