Ångest – stark oro
Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.
Du som är förälder eller annan viktig vuxen till ett barn eller tonåring som har ångest kan läsa mer här. Du som själv är ung kan läsa mer om ångest på UMO.se.
Symtom på ångest
Ångest är en stark rädsla eller oro, som ofta känns i kroppen. Att vara orolig är mycket vanligt, särskilt när man utsätts för påfrestningar eller större förändringar. Oro går oftast över efter en tid. Om din oro är mycket stark och håller i sig under en längre tid, och det påverkar hur du mår och fungerar i vardagen kan du ha det som kallas ångest. Ångest kan upplevas olika för olika människor.
Här är exempel på symtom som du kan få vid ångest:
- Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
- Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
- Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
- Du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti.
- Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
- Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
- Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.
Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare. Ibland kommer den snabbt, utan att du är förberedd. Reaktionen kan ibland kännas så stark att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men det är inte farligt att ha ångest, och reaktionen går över av sig själv efter en stund.
Att ofta och återkommande uppleva ångest under en längre tid kan däremot påverka livet väldigt mycket. Då kan du behöva hjälp att må bättre.
Följder av långvarig ångest
Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.
Långvarig ångest kan göra att du blir känsligare för stress, känner dig rastlös, otålig och lättirriterad. Du kan också få sömnsvårigheter. Om du använder alkohol eller droger för att lindra din ångest finns det en risk att du utvecklar ett beroende. Därför är det viktigt att du lär dig att hantera din ångest på andra sätt.
Panikattack – när ångesten kommer plötsligt
Stark ångest som kommer plötsligt kallas för panikattack. En panikattack känns mycket tydligt i kroppen. Du kan bli yr, och det kan kännas som att du ska svimma. När det känns så starkt i kroppen kan du tro att du är sjuk, till exempel att du har fått ett fel på hjärtat. Du kan känna overklighetskänslor eller rädsla för att dö.
En panikattack kommer ofta oväntat, när du inte är förberedd. Det är inte ovanligt att få en panikattack till exempel när du vilar eller slappnar av. Att få en panikattack känns mycket skrämmande. Men det är inte farligt, och panikattacken går över av sig själv.
Har du återkommande panikattacker under en längre period och är rädd för att få dessa attacker kan du ha det som kallas paniksyndrom. Det finns behandling som hjälper mot paniksyndrom.
Vad är ångest och vad beror den på?
Ångest är reaktioner från nervsystemet som inte går att styra. Det är obehagligt och skrämmande att ha ångest, men det är inte farligt. Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Ju mer du undviker din ångest, desto mer kan den påverka dig.
Varför får jag ångest?
Ångest är inte ett tecken på att det är något fel på dig. Det är en naturlig reaktion på att någonting skrämmer dig.
Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.
Syftet med ångest är egentligen överlevnad. Ångesten ger dig extra energi, så att du skulle kunna springa snabbt och försvara dig eller fly undan ett hot. Det är den extra energin som du upplever som ångest.
Hjärnan kan inte skilja på verkligt hot och rädsla
Ibland kan det räcka med en tanke för att ångesten ska komma. Det spelar ingen roll om hotet är verkligt eller inte. Din hjärna kan inte skilja på en rädsla som bygger på tankar och ett verkligt hot. Kroppens reaktioner blir desamma.
Du kan också få ångest av vissa situationer, kanske för att de påminner dig om någonting som har skrämt dig tidigare i livet.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:
- Du har börjat undvika ställen eller situationer av rädsla för att få ångest.
- Du har haft återkommande panikattacker under minst en månad.
- Du har fobier, tvångstankar eller tvångsbeteenden som påverkar din vardag.
- Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.
När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om hur du har det.
Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om du arbetar eller studerar kan du ofta kontakta företagshälsovården eller studenthälsan.
Om du är vårdnadshavare till någon som är under 18 år kan du läsa mer här.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Om du behöver prata med någon
Du kan ringa en stödlinje eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd. Du kan ringa anonymt.
Om det är bråttom
Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.
Känner du någon som har tankar eller planer på att ta sitt liv? Hjälp då personen att få kontakt med vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Vad kan jag göra själv?
Människor är olika känsliga för ångest, beroende på både medfödda egenskaper och vilka erfarenheter man har gjort i sitt liv. Det går att lära sig att hantera ångest, men det kan ta lite tid. Även om ångesten är ofarlig, kan den hindra dig från att leva som du vill.
Det finns flera saker du kan göra som kan hjälpa dig i stunden. Det finns även saker som du kan göra för att må bättre på längre sikt, och så att du lättare kan hantera ångest.
Alla människor är olika. Ett råd som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Pröva dig fram och känn efter vad som fungerar för dig. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.
Det viktigaste är att du försöker leva ditt liv som du vill, samtidigt som du övar dig på att hantera ångesten i stunden.
Tips på hur du kan hantera ångest i stunden
Många som har ångest vill snabbt bli av med de obehagliga känslorna. Men om du stannar kvar i ångesten kommer du att märka att den minskar efter en stund.
När du får ångest kan du pröva att göra så här:
- Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken och känn efter hur det känns.
- Beskriv för dig själv vad som händer just nu. Tillåt dina tankar att vara som de är.
- Andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn andningen.
- Fokusera på något annat ett tag, till exempel ta en promenad, läs en bok, lös korsord, sudoku eller prata med någon.
- Gör avslappningsövningar eller något annat som får dig att bli lugn.
Fortsätt sedan med det du tänkte göra innan du fick ångest.
Tips på hur du kan hantera ångest på sikt
- Gör det som är viktigt för dig även när du har ångest.
- Utmana dig att fortsätta göra sådant som du tycker om, trots rädsla att få ångest. Det ökar din tilltro till dig själv och gör att din ångest minskar på sikt.
- Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Om du har svårt att sova är det bra om du ändå kan försöka ta små vilopauser.
- Försök att äta bra så att du får den näring du behöver.
- Rör på dig, till exempel genom att träna, promenera eller dansa. Gärna en stund varje dag. Träning ökar ditt välbefinnande, och gör det lättare att slappna av och sova bra.
- Gör sådant som du tycker är skönt och avslappnande. Lyssna på musik, vistas i naturen, syssla med något som intresserar dig eller umgås med människor du trivs med.
- Fundera på hur du skulle kunna minska stressen om du ofta känner dig stressad. Kan du sänka kraven på dig själv eller förändra din situation på något sätt?
Att hitta en metod för avslappning kan hjälpa dig att må bättre. Det finns många appar och övningar på nätet. Du kan till exempel pröva att göra någon av de här andnings- och avslappningsövningarna. Här finns också övningar i medveten närvaro eller mindfulness.
Alkohol och droger gör ångesten starkare
Försök inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt.
Pröva att sluta eller minska om du röker, snusar, dricker mycket kaffe eller energidryck. Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova bra.
Lär dig mer om ångest och ta hjälp av andra
Ett bra sätt att få perspektiv och må bättre är att lära sig mer om ångest och psykisk ohälsa. Du kan till exempel läsa böcker, se filmer eller lyssna på poddar.
Du kan ta kontakt med Ångestförbundet eller någon annan förening eller organisation och få stöd, tips och råd av personer med egen erfarenhet.
Du kan kontakta en stödlinje om du vill prata eller chatta med någon anonymt.
Behandling vid ångest
Behandlingsmetoder som fungerar bra om du har besvär av ångest är:
- Råd och stöd för sunda vanor
- Psykoterapi
- Eventuell läkemedelsbehandling, om ångestbesvären har pågått under lång tid.
Råd och stöd för sunda vanor
En del av behandlingen består av att du får information om vad ångest är och vad du kan göra själv för att börja må bättre.
Du kan exempelvis få råd och stöd när det gäller sömn, matvanor, fysisk aktivitet och alkoholvanor.
Genom att ändra på dina dagliga vanor kan du öka din motståndskraft mot stress och ångest. Även små förändringar kan göra stor skillnad.
Psykoterapi
Psykoterapi kan hjälpa dig som har ångest. Den form av terapi som främst rekommenderas när du har besvär med ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT.
I terapin får du hjälp att närma dig och tillåta obehagliga känslor. Det sker stegvis i en metod som kallas exponering. Exponering innebär att du närmar dig sådant som du brukar undvika. Du får också lära dig att hitta nya förhållningssätt till din ångest.
KBT erbjuds även som internetbehandling på många håll i landet. Läs mer om olika terapiformer på 1177.se.
Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.
Det är viktigt att det känns bra med den psykolog, kurator eller läkare du träffar. Be att få prata med någon annan, om den du träffar inte känns bra att prata med.
Eventuell läkemedelsbehandling
Du som har stora besvär av ångest under lång tid kan ha hjälp av läkemedel som en del i din behandling. Be att först få prova sådana läkemedel som inte ger beroende.
Det kan till exempel vara antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- eller SNRI. Det är viktigt att veta att det kan ta flera veckor innan dessa läkemedel ger önskad effekt. Under dessa veckor kan du till och med må sämre.
Det finns även andra läkemedel som kan hjälpa vid oro och ångest, utan att ge beroende. Ett exempel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet hydroxizin.
Prata med din läkare om du har frågor om läkemedel vid ångest.
Om du är närstående till någon med ångest
Det kan kännas svårt att veta vad man ska göra för att stötta någon som har ångest. Ibland kan du behöva vara ett stöd genom att lyssna. Ibland kan du behöva uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.
Oavsett hur du försöker stötta den som mår dåligt, försök att acceptera att det finns en gräns för hur mycket du kan hjälpa någon annan. Ta det inte personligt om du känner att dina förslag inte tas emot väl. Det viktigaste är att den som mår dåligt vet och känner att du bryr dig om hen.
Hur ska jag hjälpa den som har ångest?
Ett bra sätt att hitta styrka är att lära sig mer om ångest och psykisk ohälsa. Du kan till exempel läsa böcker, se filmer eller lyssna på poddar.
Du kan hjälpa till genom att påminna om att det inte är farligt att ha ångest, även om det känns så. Uppmuntra personen att lära sig mer om vad ångest är och vad man kan göra för att må bättre.
Sök stöd för egen del
För att kunna vara ett bra stöd behöver du ta hand om dig själv. Som närstående kan du söka anhörigstöd och få hjälp från kommunens socialtjänst. Det varierar vilket stöd som finns att få, men vanligt är att du kan få någon form av samtalsstöd.
Det finns anhörigföreningar som kan ge råd och stöd, som till exempel Svenska Ångestförbundet, ÅSS. Det finns även andra föreningar som ger stöd på nätet.
Som ung kan du behöva stöd från vuxna
Om du är ung och har en förälder som har ångest kan du behöva stöd för din egen del. Prata med någon vuxen och ta hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt.
Du kan ibland få stöd som kan hjälpa till att avlasta dig, om du känner att du får ta för stort ansvar hemma.
Läs mer på UMO.se om att ha en förälder som mår dåligt eller besök Våga berätta, som riktar sig till barn.
Olika sorters ångest
Paniksyndrom
Om du har återkommande panikattacker under minst under en månad och är rädd för att få dessa attacker kan det kallas paniksyndrom.
Fobier
Om du är så rädd för vissa saker eller situationer att du undviker dem eller har stark ångest i situationen kan det kallas specifik fobi.
Generaliserat ångestsyndrom
Du kan ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom eller GAD om du har en ständig oro eller ångest som påverkar ditt dagliga liv.
Tvångssyndrom
Du kan ha tvångssyndrom om du väldigt starkt känner att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker för att inte få ångest.
Ångest efter en skrämmande händelse
Du som har varit med om en särskilt skrämmande händelse kan ibland utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Ångest och fysiska sjukdomar
Du kan uppleva stark ångest om du fått en allvarlig kroppslig sjukdom eller lever med långvarig smärta.
Du kan även utveckla stark oro och rädsla för att drabbas av en allvarlig sjukdom. Det kallas sjukdomsångest eller hälsoångest.
Ångest kan kännas olika

Vad är ångest för dig?
Ångest kan kännas olika för olika människor. Den kan kännas tydligt i kroppen, till exempel genom hjärtklappning, svettningar eller yrsel. Eller vara mer diffus, som en känsla av rastlöshet eller obehag. Ångest är en individuell upplevelse, men det finns även saker som många kan känna igen sig i.
Man kan få ångest på grund av någonting skrämmande som har hänt. Man kan också få ångest bara av att tänka på något som man är orolig för. Oavsett varför man får ångest kan den vara så stark att den påverkar hela ens tillvaro. Det finns en hel del man kan göra själv för att hantera ångesten i stunden. Det finns även förändringar som man kan göra för att börja må lite bättre.
Klicka dig vidare till höger i bildspelet för att läsa mer.

Försök att minska på kraven
"Ångest för mig är när jag inte vet vad jag vill, och att veta att jag kunde ha ansträngt mig mer. Får ångest när jag inte har tränat på länge, när jag inte sätter mig ner och pluggar, tidsstress, ångest över hur livet ska arta sig."
Det kan kännas som att du aldrig får göra fel och att du alltid måste vara bra på det du gör. Men fundera på om kraven verkligen är rimliga. Hur skulle någon annan uppleva i samma situation?
Du kan också fundera på vad som är viktigt för dig i ditt liv, och försöka att anpassa kraven till det. Försök att hitta tillfällen att slappna av, utan krav på att behöva prestera. Ibland kan det fungera bra att skriva om vad du upplever och känner. En del blir i stället hjälpta av att måla eller skapa på andra sätt.

Försök att acceptera dig själv
"Ångest för mig är att må dåligt över någonting jag ångrar. Något dumt jag har gjort, eller fått för mig att jag har gjort, fast jag egentligen kanske inte har det. En osäkerhetskänsla. Till exempel att jag tror att jag har sagt något som jag verkligen inte borde ha sagt. Eller att jag har gjort bort mig inför andra människor."
Döm inte dig själv om du känner att du har misslyckats. Öva på att vara förlåtande mot dig själv. Alla gör fel, och det påverkar inte ens grundläggande värde som person. Hur skulle du se på någon annan i en liknande situation? Skulle du känna medkänsla? Vänd på den känslan, och rita den tillbaka mot dig själv.
Om du är ledsen, tillåt dig att känna så. Ibland kan det vara bra att öva sig på att känna efter vad det är man faktiskt känner, utan att försöka fly eller värdera det man känner som något bra eller dåligt.

Undvik inte det jobbiga
"Ångest för mig är att känna mig begränsad. Jag är rädd för att gå ut, och blir orolig att folk ska se att jag är helt skräckslagen. Jag stannar hemma och börjar undvika att göra saker som jag egentligen vill, av rädsla för att få ångest. Det blir en begränsning, ett handikapp som hindrar mig från att leva det liv som jag egentligen förtjänar."
Det är vanligt att vilja undvika sådant som känns obehagligt. Men att undvika sådant du tror ska ge ångest kan tvärtom förvärra din ångest, och hindra dig från att leva det liv du vill leva.
Därför ska du försöka att ändå göra det du känner dig orolig för. Först kan ångesten öka men den brukar avta efter en stund. Och nästa gång, när du ska göra samma sak, kan det vara lättare. När du inte undviker det som är jobbigt ökar din tilltro till dig själv. Då kan ångesten minska och bli lättare att hantera.

Byt fokus och gör någonting annat
"Ångest för mig är en massa känslor som inte går att urskilja och därför blir till ångest. Jag blir handlingsförlamad och kan inte koncentrera mig på det jag håller på med, och det går inte över förrän ångesten har släppt."
Ett bra sätt att hantera sin ångest är att acceptera att den finns, men inte ge den för mycket uppmärksamhet. Man kan notera den och sedan öva sig på att göra något aktivt för att byta fokus. Det kan till exempel vara att sortera alla böcker i färg- eller bokstavsordning, ta en promenad eller sätta på musik och dansa eller sjunga med.
Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.

Hantera ångesten i stunden
"Ångest för mig är hjälplöshet, panik, skakningar, tungt att andas, hjärtklappning, oro, tvivel, rädsla. Ibland vet man vad som framkallat ångesten, ibland inte. Ibland har jag lätt ångest, ibland är den outhärdlig."
Övning på stol
Du kan öva på att hantera ångest genom att försöka stanna kvar i känslan tills den går över. Pröva att följa detta råd:
- Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken. Känn efter hur det känns i kroppen.
- Beskriv för dig själv vad som händer just nu. Säg till exempel: "Nu blev jag orolig av att tänka si eller så". Låt dina tankar att vara som de är, utan att känna någon press att du måste göra något.
- Andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn andningen.
- Gör avslappningsövningar eller något annat som får dig att bli lugn.
Fortsätt sedan med det du tänkte göra innan du fick ångest.

Prata med någon
"Ångest för mig är när man inte kan stå ut med sig själv. När allt är jobbigt, och man inte orkar längre. Man orkar inte med plugget, kompisar och kärleken. Man är så trött på allt att man inte vet vart man ska ta vägen."
Utmattning och uppgivenhet kan utlösa ångest. När du mår som sämst kan det vara bra att prata med någon. En annan person kan ofta se saken från ett annat håll, och ge dig nya perspektiv på dina problem.
Det kan vara en vän, en förälder eller någon annan man har förtroende för och känner sig trygg med. Det kan även vara någon på en stödlinje eller på någon patientförening. Du behöver inte vara medlem för att kontakta en förening. Du kan även ha hjälp av att gå i psykoterapi eller någon psykologisk behandlng.

Skaffa dig kunskap
"Ångest för mig är en känsla som inte går att rymma ifrån. Man vet knappt vart man ska ta vägen eller göra. En känsla som gör ont och får en att vilja dö och som bara kommer helt oväntat och kraftfullt. Eller som ett stort svart moln som gör det svårt att se något från den positiva sidan. Det sprider sitt negativa regn på allt i min omgivning."
Ångest är egentligen inte farligt, även om det kan kännas så i stunden. Det kan vara mycket skrämmande och överväldigande. Ett sätt att hantera det kan vara att lära sig mer om vad ångest är, och hur kroppen och hjärnan fungerar. Ju mer du förstår och lär dig, desto mer kan du lära dig att hantera dina reaktioner och börja må bättre.
Läs gärna om stress och återhämtning. Stress och ångest hör ihop, och det som hjälper mot stress hjälper ofta även mot ångest. Det är till exempel vanligt att man sover dåligt när man har ångest. Att röra på sig regelbundet kan förbättra sömnen, och hjälpa mot oro, stress och ångest.

Sök hjälp om du behöver det
"Ångest för mig är en känsla som kan komma plötsligt, pang bom. En känsla som är mycket stark och svår att koppla bort. Man vill fly från sig själv. Kan inte vara ensam, måste ut och träffa folk. Om jag vaknar klockan tre på natten måste jag ut där det finns folk. Jag bor ensam."
Om du har så mycket ångest att du har svårt att klara din vardag kan du behöva söka hjälp. Kontakta en vårdcentral, elevhälsan, studenthälsan, företagshälsovården eller en ungdomsmottagning. Du kan även kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
Det är viktigt att du hittar hjälp som du tycker fungerar. Ibland kan det ta lite tid innan du gör det. Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen.
Det finns nationella riktlinjer för den här sjukdomen
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för ångest.