ÅNGEST

Social ångest

Social ångest innebär att du är rädd för att hamna i situationer med andra människor, där du riskerar att känna dig bortgjord eller granskad. Det kan leda till att du undviker sociala sammanhang. Sök vård om din ångest hindrar dig i din vardag. Det finns behandling som hjälper.

Den här artikeln handlar om social ångest hos vuxna. Gäller det ångest hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här

Hur märks social ångest?

Social ångest kallades tidigare för social fobi. Gemensamt för fobier är att de fungerar på liknande sätt: Ju mer du försöker undvika det du är rädd för, desto starkare blir din ångest.

Du som har social ångest är rädd för att bli utsatt för andra människors uppmärksamhet. Oron handlar om att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen när andra ser på.

Ångest kan upplevas olika från person till person, men ofta kan du som har social ångest känna igen dig i några av följande symtom:

  • Du får hjärtklappning.
  • Du blir torr i munnen.
  • Du rodnar, blir varm eller känner dig kallsvettig.
  • Det kan kännas som en klump i magen eller halsen.
  • Du känner dig darrig eller svag i musklerna.
  • Du känner dig yr eller som att du ska svimma.

Typiska tankar kan vara "Jag gör bort mig", "Tänk om det syns" eller "Vad ska alla tro?".  Det är vanligt att vilja fly för att slippa den obehagliga situationen.

Rädslan för obehag kan göra att du börjar undvika sociala sammanhang, vilket gör dig allt mer ensam. Det kan kännas som en lättnad på kort sikt att undvika obehaget, men det förvärrar din ångest i längden.

När och var ska jag söka vård?

Sök hjälp om din ångest hindrar dig i din vardag. Detsamma gäller om du använder alkohol eller droger för att lindra din ångest.

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. När du bokar en tid kan du be att få en lite längre besökstid så att du hinner berätta om din situation. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.  Om du är vårdnadshavare till någon som är under 18 år kan du läsa mer här.

Du som är ung

Du som är under 25 år kan kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Åldersgränsen för ungdomsmottagningar kan skilja sig åt beroende på var du bor.

Om du behöver prata med någon

Du kan ringa en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare. Du kan ringa anonymt.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Känner du någon som har tankar eller planer på att ta sitt liv? Hjälp då personen att få kontakt med vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Vad kan jag göra själv?

Det är bra att lära sig mer om hur social ångest fungerar och förstå hur din ångest påverkar dig och ditt beteende.

Det första du kan göra är att försöka förstå vad du gör för att undvika det du är rädd för. Vilka situationer undviker du? Hur gör du för att undvika dem? Hur brukar du oftast hantera en utmanande social situation?

Det du gör för att undvika svåra situationer kallas säkerhetsbeteenden. Problemet med säkerhetsbeteenden är att de med tiden kan göra din ångest värre efter ett tag. Testa gärna att vara i de svåra situationerna utan dina säkerhetsbeteenden.

Prata med någon

För att lyckas ändra ett beteende kan du behöva hjälp och stöd. Att prata om hur du känner dig med någon du har förtroende för är en bra början. Det kan vara någon du känner eller någon som till exempel arbetar inom vården eller någon på en jourtelefon eller stödlinje

För att minska stressen och göra ångesten lättare att hantera kan det hjälpa om du rör på dig regelbundet och försöker få tillräckligt med sömn.

Du kan träna avslappning eller göra andningsövningar om du har svårt att sova. Du kan pröva att göra övningar i medveten närvaro, som även kallas mindfulness. Det kan hjälpa dig att bli lugnare och få lättare att hantera oro.

Behandling

Behandlingsmetoder som fungerar bra vid social ångest är:

  • kognitiv beteendeterapi, KBT
  • råd och stöd kring sunda vanor
  • eventuell läkemedelsbehandling, om besvären har pågått under lång tid.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Den sorts psykoterapi som brukar hjälpa bäst vid social ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT. 

I terapin får du hjälp att klara av och stå ut med obehagliga känslor. Det sker stegvis i en metod som kallas exponering. Exponering innebär att du närmar dig sådant som du brukar undvika. Du får också lära dig att hitta nya sätt att hantera och tänka på din ångest.

Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Det är viktigt att det känns bra med den psykolog, kurator eller läkare du träffar. Be att få prata med någon annan, om den du träffar inte känns bra att prata med.

Ibland kan du få behandling med KBT via internet.

Råd och stöd kring sunda vanor

En del av behandlingen är att du får information om vad ångest är och vad du kan göra själv för att börja må bättre.

Du kan exempelvis få råd och stöd när det gäller sömnmatvanorfysisk aktivitet och alkoholvanor.

Genom att ändra på dina dagliga vanor kan du öka din motståndskraft mot stress och ångest. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

Läkemedel

De vanligaste läkemedlen som används för att behandla social ångest är antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- och SNRI.

Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller psykologisk behandling.

Råd till dig som är närstående

Som närstående till någon som har social ångest kan du känna dig orolig, frustrerad eller maktlös. Till att börja med är det bra om du lär dig mer om social ångest. Du kan till exempel läsa böcker eller artiklar eller lyssna på poddar om ångest och psykisk ohälsa.

Du kan behöva uppmuntra din närstående att söka professionell hjälp. Du kan också som närstående vända dig till en stödorganisation, till exempel Ångestförbundet, ÅSS. Det kan vara stärkande och värdefullt att prata med andra som har liknande erfarenheter.

Om du vill prata eller chatta med någon anonymt kan du kontakta någon av de föreningar som ger stöd på nätet.

Till toppen av sidan