Njurar och urinvägar

Du kan ofta leva som vanligt efter en njurtransplantation. Men du behöver ta olika läkemedel och regelbundet komma till sjukhuset på kontroller. Det är för att läkaren vill se att njuren fungerar som den ska.

Barn som är fyra-fem år och äldre kan kissa på sig eller kissa väldigt ofta. Det kan till exempel bero på att barnet har förstoppning eller att hen blir kissnödig även när urinblåsan innehåller bara lite urin.

Urin som är röd eller rödbrun kan innehålla blod. Ibland kan du behöva behandling för detta. Men urinen kan också färgas röd om du till exempel har ätit rödbetor, vissa frukter, läkemedel eller godis med färgämne. Det kan också bero på att du har ansträngt dig kraftigt fysiskt eller att mensblod kommit med urinen. Ibland upptäcks blod i urinen när du lämnar ett urinprov.

Blåssten kan bildas om det finns urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Blåssten kan göra att du blir kissnödig oftare än vanligt. Ibland blir det svårare att tömma blåsan. Du får behandling om stenarna är stora och ger besvär.

Läs om olika infektioner i njurar och urinvägar och få råd om när du ska söka vård.

Vid njurinflammation fungerar njurarna inte som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Njursten kan bildas av salter i urinen. Stenarna är oftast mycket små och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland kan en sten bli större och fastna i urinledaren. Då kan du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen. Det kallas att få ett njurstensanfall. Ibland kan du behöva behandling på sjukhus.

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena blodet som de ska. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som du får beror på vilken typ av njursvikt som du har och vilka besvär du har.

När barn som är äldre än fem år kissar på sig på natten kallas det för sängvätning, eller enures. Det är mycket vanligt. Det finns behandlingar som hjälper de allra flesta. Det finns också saker du som vuxen kan göra för att hjälpa barnet.

Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken. Det finns mycket som du kan göra själv för att minska besvären. Det finns också olika behandlingar som kan hjälpa. Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.

Urinrörsförträngning innebär att urinröret har blivit trängre än vanligt på något ställe. Då får urinen svårare att komma fram. Du märker det genom att du får svårt att kissa.

Att ha en överaktiv blåsa innebär att du ofta känner att du behöver kissa. Det är ett mycket vanligt besvär hos både män och kvinnor och blir vanligare när du blir äldre. Barn och ungdomar kan också ha en överaktiv blåsa.