Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du eller barnet har blindtarmsinflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Det kan ibland vara svårt att veta hur ont i magen barn har, särskilt hos barn som inte kan berätta själva. Ring telefonnummer 1177 om du eller barnet behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om symtomen kommer snabbt och du eller barnet mår mycket dåligt.

Du får börja med att berätta om symtomen. Sedan känner läkaren på magen, och om det gör mer ont i magens nedre högra del. Du får också lämna blodprov.

Läkaren kan behöva undersöka ändtarmsöppningen med sitt finger. Har du blindtarmsinflammation gör det mer ont när läkaren trycker uppåt och åt höger, åt det håll som blindtarmen ligger.

Ultraljud eller datortomografi kan behövas

Du kan behöva bli undersökt med ultraljud eller datortomografi. Det är inte säkert att undersökningarna visar att du har blindtarmsinflammation. Däremot kan undersökningarna visa om det har bildats var i blindtarmen.

Kan förväxlas med gynekologiska besvär

Symtomen på blindtarmsinflammation kan ibland likna symtom som du kan få från livmodern eller äggstockarna. Därför kan du behöva undersökas av en gynekolog, för att säkerställa att besvären inte beror på exempelvis en graviditet utanför livmodern.

Du kan få stanna kvar på sjukhuset

Du kan få stanna kvar på sjukhuset för att se hur symtomen utvecklas, om läkaren är osäker på varför du har ont i magen. Du kan behöva genomgå en ny undersökning eller provtagning, till exempel blodprov med jämna mellanrum.

Du får vanligtvis inte dricka eller äta något om du får stanna kvar på sjukhuset. Det är för att du ska kunna opereras snabbt, om du skulle bli sämre. Däremot får du vätska och näring direkt i blodet genom en venkateter.

Blindtarmsinflammation behandlas oftast genom att blindtarmsbihanget opereras bort. Du opereras oftast några timmar efter att läkaren har konstaterat att du har blindtarmsinflammation. De flesta som opereras har haft symtom i mindre än två dygn.

Brusten blindtarm behöver behandlas snabbt. Det är för att undvika att bukhinnan ska bli inflammerad. Du kan få antibiotika innan operationen.

Förklara gärna för barn vad som kommer att hända

Barn som har blindtarmsinflammation opereras också. Berätta gärna för barnet vad som kommer att hända. Det kan göra att barnet känner sig tryggare. I texten När barn ska opereras kan du och barnet läsa om förberedelserna inför en operation.

Operation med titthålsteknik eller öppen operation

Du kan bli opererad antingen med titthålsteknik eller så kan kirurgen välja att öppna upp buken, en så kallad öppen operation. Det är vanligast att kirurgen opererar med titthålsteknik. Titthålsteknik kallas också för laparoskopi.

Vid operationen undersöker kirurgen blindtarmsbihanget, och tar bort det om det är inflammerat. Ett friskt bihang opereras inte bort. Men ibland kan kirurgen ändå ta bort bihanget, för att skicka det på analys.

Även om kirurgen börjar operera med titthålsteknik kan hen behöva byta och göra en öppen operation. Det kan till exempel vara om bihanget är väldigt inflammerat, svårt att hitta eller har växt fast i vävnaden vid blindtarmen. Då skär kirurgen ett snitt på höger sida strax under naveln. Kirurgen tar alltid bort bihanget vid en öppen operation.

Du är sövd under operationen

Hur lång tid du får vänta på att opereras beror bland annat på när du åt eller drack sist. Du behöver vara sövd under operationen. Inför sövningen behöver magen vara tom, eftersom det annars finns en risk att du kräks under operationen. Därför kan du få fasta ett par timmar innan operationen. Det innebär att du inte får äta något under den tiden.

Operation minskar risken för komplikationer

En blindtarmsinflammation kan läka av sig själv. Men du kan få blindtarmsinflammation igen, och då opereras den oftast bort. Det är för att undvika komplikationer som brusten blindtarm eller bukhinneinflammation.

Efter operationen

Du får stanna kvar på sjukhuset någon dag efter operationen, oavsett om du har opererats med titthålsteknik eller med öppen operation.

Det kan göra ont att kissa och bajsa, eftersom muskulaturen i magen kan ha svårt att slappna av efter operationen. Efter två dygn kan du duscha, men du behöver skydda operationssåren.

Har du opererats för en brusten blindtarm kan du behöva komma på ett återbesök sex till tio dagar efter operationen. Annars behöver du oftast inte göra något återbesök.

Du blir oftast helt återställd efter ungefär en vecka om du har opererats med titthålsteknik. Det tar längre tid om du har opererats med öppen operation och du kan behöva bli sjukskriven i två till tre veckor. Hur lång tid du behöver vara sjukskriven beror på vad du arbetar med.

Kontakta vården om du eller barnet blir sämre igen

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller barnet får feber över 38,5 grader eller ont i magen efter operationen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Behandling med antibiotika

Blindtarmsinflammation kan behandlas med antibiotika. Det kan till exempel vara om du av olika anledningar inte bör eller kan sövas.

Behandling med antibiotika är nästan lika effektivt som en operation. Men eftersom blindtarmsbihanget finns kvar finns det en risk att det blir inflammerat igen. Risken är störst de två närmaste åren. Blir du sjuk igen opereras bihanget bort.

Du kan få antibiotika både före och en tid efter operationen om du har haft en brusten blindtarm. Antibiotika minskar risken för bukhinneinflammation.

Du kan behöva få tjocktarmen undersökt om du äldre än 50 år, har haft en lindrig blindtarmsinflammation och behandlats med antibiotika. Det är för att utesluta att inflammationen orsakades av en tumör i tjocktarmen.

Liten risk för att bli sjuk igen

Det är mycket ovanligt att få blindtarmsinflammation igen om du har opererats för blindtarmsinflammation.

Orsaken till att vissa får blindtarmsinflammation är inte helt säker. Ofta beror det på att något täpper till öppningen mellan bihanget och blindtarmen.

Trycket ökar i bihanget när öppningen täpps till. Det kan göra att bihanget infekteras av virus eller bakterier. Då svullnar bihanget upp och det bildas var inuti det.

Ibland kan kirurgen hitta det som har fastnat i bihangets öppning. Det kan till exempel vara en hård matbit som inte har brutits ner eller en liten klump av hårt bajs. Men oftast hittar inte kirurgen något, utan bara ett förtjockat och inflammerat blindtarmsbihang.

Blindtarmsinflammation kan också orsakas av att något annat täpper till bihanget, även om det är ovanligt:

• En liten utbuktning på tarmens slemhinna, så kallad tarmficka.
• En form av utväxt i slemhinnan, så kallad polyp.
• En tumör, som innebär att celler har börjat föröka sig. De flesta tumörer beror inte på cancer.

Det är ovanligt att få komplikationer efter en blindtarmsoperation. Risken ökar om du har opererats för en brusten blindtarm.

Följande komplikationer kan uppstå, oavsett om du har opererats med titthålsteknik eller med en öppen operation:

• Såret kan bli infekterat, även om du får antibiotika.
• Det kan samlas var inne buken. Det försvinner oftast med antibiotika eller om kirurgen tömmer varansamlingen.
• En så kallad djup infektion. Den behandlas i någon vecka med antibiotika.

Har du opererats för en brusten blindtarm ökar risken något för följande sjukdomar:

• tarmvred
• utomkvedshavandeskap, det vill säga en graviditet utanför livmodern
• ljumskbråck på höger sida.

Det finns en liten risk för kvinnor att bli sterila om de har opererats för brusten blindtarm.

Ovanligt med livshotande komplikationer

Ibland kan en blindtarmsinflammation ge allvarliga komplikationer, men det är ovanligt. Det är främst personer över 80 år som får dessa komplikationer. Komplikationerna efter operation är då främst följande:

• infektion i operationssåret
• lunginflammation
• urinvägsinfektion
• hjärtinfarkt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet, är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.