Sarkom

Skriv ut (ca 8 sidor)

Sarkom är samlingsnamnet för cirka 50 olika cancersjukdomar. Gemensamt för sjukdomarna är att de uppstår någonstans i kroppens stödjevävnader. Exempel på stödjevävnader är fett, bindväv, muskler, kärl och skelett. Sarkom är en ganska ovanlig sjukdom.

Skriv ut

En sjukdom i många varianter

En sjukdom i många varianter

Sarkomsjukdomarna delas ofta in i mjukdelssarkom och skelettsarkom. Mjukdelssarkom är vanligare än skelettsarkom.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är olika eftersom det finns så många varianter av sarkom. Ett mjukdelssarkom går nästan alltid att bli av med om det upptäcks tidigt och växer långsamt. Då är sarkomet lättare att behandla.

Ett skelettsarkom kan vara svårare att bli av med om det inte går att operera. Prognosen är ofta bättre för barn. Det beror bland annat på att cytostatika ofta är särskilt effektivt då. Här kan du läsa mer om behandling av cancer hos barn.

Det finns behandlingar som gör att du kan leva ett bra liv, även om du har sarkom som inte går att ta bort.

Ungefär 400 personer om året får någon form av sarkom i Sverige.

Mjukdelssarkom

Mjukdelssarkom är sarkom i fett, muskler, kärl och bindväv. Rabdomyosarkom uppstår i musklerna och är vanligt vid sarkom hos barn. Men hälften av dem som får mjukdelssarkom är över 60 år.

Skelettsarkom

Skelettsarkom kan också kallas primär skelettcancer. Vid helt andra cancersjukdomar kan cancertumören ibland sprida sig och bilda metastaser i skelettet. Men det brukar man inte kalla skelettcancer. Här är några olika typer av skelettsarkom:

  • Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettsarkom. Det är ofta barn och ungdomar som får sjukdomen.
  • Ewings sarkom kan ibland också växa utanför skelettet. Ewings sarkom är vanligast vid sarkom hos barn.
  • Kondrosarkom uppstår i broskceller och är vanligare hos äldre personer.
Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vid sarkom kan du ha ett eller flera av de här symtomen:

  • Det gör ont någonstans i skelettet på ett sätt som du inte känner igen och inte kan förklara med att du till exempel har överansträngt dig. Det kan göra ont när du rör dig eller anstränger dig. Det kan också göra ont när du vilar.
  • Du har en svullnad eller en knöl som växer.
  • Det känns som om det trycker i magen eller tarmarna.

Symtomen kan ha andra orsaker och behöver inte betyda att du har cancer.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på sarkom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du läsa mer om 1177 Vårdguiden på telefon.

Fäll ihop

Utredningar och undersökningar

Utredningar och undersökningar

Du får berätta för läkaren om dina besvär. Läkaren gör en kroppsundersökning. Här är några andra undersökningar som är vanliga:

Röntgen

En vanlig röntgenundersökning kan ofta visa om det finns något i kroppen som gör att du behöver utredas vidare.

Datortomografi eller undersökning med magnetkamera

En datortomografi eller undersökning med magnetkamera kan ge svar på hur stort ett eventuellt sarkom är, hur det växer och om det har spridit sig. Det är olika om man blir undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Ibland passar den ena metoden bättre än den andra.

Vävnadsprov – biopsi

Läkaren tar ett vävnadsprov genom att föra in en nål i den misstänkta cancertumören. Du får lokalbedövning innan. Vävnadsprovet undersöks på ett laboratorium så att det går att säga säkert om det är sarkom och vilken sorts sarkom. De svaren behövs för att du ska kunna få en så effektiv behandling som möjligt. Ett annat ord för vävnadsprov är biopsi.

Utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp

Om läkaren misstänker att du kan ha sarkom erbjuds du en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Alla former av sarkom behandlas för det mesta med operation som kombineras med cytostatika eller strålbehandling eller både cytostatika och strålbehandling.

Operation

Om du ska opereras får du ryggbedövning eller sövs med narkos. Ibland kan du behöva båda delar.

Cancertumören opereras bort. Kirurgen tar också bort en del av vävnaden runtomkring, för att vara säker på all cancer kommer med.

Det som tas bort kan behöva ersättas. Då görs det samtidigt som operationen. Det kan vara hud som behöver transplanteras och som då tas från en annan del av din kropp.

Sällsynt med amputation

Det är sällsynt, men ibland innebär operationen att en del av skelettet måste tas bort. Det kan oftast ersättas med andra delar av skelettet eller med en protes av plast eller metall. Det är ovanligt att en kroppsdel måste tas bort helt på grund av cancer i skelettet. Det görs bara när det är den enda chansen att ta bort sjukdomen eller för att undvika en annan typ av operation som skulle innebära en stor funktionsnedsättning.

Träffa läkarna före operationen

Du får veta i god tid före operationen hur den är planerad. Du får träffa narkosläkaren och kirurgen så att du kan ställa frågor och förbereda dig på det sätt som du behöver.

Efter operationen

Du behöver stanna på sjukhuset i tre till fem dagar, kanske upp till en vecka. Det beror på hur du mår.

Du har en liten plastslang i operationssåret som behöver sitta kvar några dagar för att leda bort blod och vävnadsvätska. Det kallas dränering.

Redan dagen efter operationen får du komma upp och gå. Det är viktigt för att undvika blodpropp.

Du får med dig smärtstillande medel när du lämnar sjukhuset. Ta dem så länge som du behöver. Du får också veta vem du ska kontakta om du till exempel behöver mer smärtstillande medel eller får något annat besvär som du behöver hjälp med.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Cytostatika och strålbehandling

Det är vanligt att behöva behandling med cytostatika eller strålbehandling även om man har blivit opererad. Ibland behövs både cytostatika och strålbehandling efter en operation. Behandlingarna minskar risken för att sjukdomen ska komma tillbaka.
Det är olika hur länge behandlingen behöver pågå. Cytostatikabehandling kan pågå från några månader till ett år.

Ibland används cytostatika eller strålbehandling före en operation. Då är syftet att cancertumören ska krympa så att den blir lättare att operera.

En särskild cytostatikabehandling kan ibland fungera som alternativ till att amputera.

Behandling vid mjukdelssarkom

Det är vanligt att en operation av ett mjukdelssarkom följs av strålbehandling. Du kan också få strålbehandling före operationen om cancertumören behöver krympas. Om risken för återfall är stor, kan du också få behandling med cytostatika.

Behandling vid osteosarkom

Det är vanligt att behöva cytostatika både före och efter en operation av skelettcancerformen osteosarkom. Det kan finnas små metastaser, dottertumörer, som är svåra att upptäcka. Därför får du cytostatika som en säkerhetsåtgärd. Om osteosarkomet inte går att operera kan du i stället få strålbehandling och cytostatikabehandling för att få bort cancertumören.

Behandling vid Ewings sarkom

Vid Ewings sarkom brukar behandlingen börja med cytostatika. Därefter opereras du. Efteråt kan du behöva både cytostatika och strålbehandling.

Behandling vid kondrosarkom

Om du har kondrosarkom kan du behöva strålbehandling före eller efter operationen. Andra gånger räcker det med kirurgi.

Cytostatika i stället för amputation

Vid vissa sarkom, i till exempel en arm eller ett ben, kan en särskild cytostatikabehandling vara ett alternativ till amputation. Behandlingen kallas isolerad hyperterm perfusion. 

Annan behandling

En form av mjukdelssarkom heter GIST, gastrointestinal stromatumör. Den sitter i muskelceller i mag-tarmkanalen. GIST kan ibland behandlas med en form av målriktad behandling som kallas tyrosinkinashämmare. Behandlingen blockerar ett protein som heter tyrosinkinas. Tyrosinkinas bildas i förändrade celler och gör att de blir cancerceller.

Fäll ihop

Efterkontroller

Efterkontroller

Efter behandlingen får du gå på kontroller. Då undersöker läkaren dig för att se hur du mår och för att se om sjukdomen har kommit tillbaka. Du blir undersökt med magnetkamera och med röntgen eller datortomografi. 

Det är olika hur ofta du behöver gå på kontroll och hur länge du behöver göra det.

Fäll ihop

Om cancern kommer tillbaka

Om cancern kommer tillbaka

Ibland kommer sjukdomen tillbaka. Det kallas återfall. Om cancern kommer tillbaka på samma ställe kan du bli av med sjukdomen igen. Då opereras du eller får strålbehandling, eller blir både opererad och får strålbehandling.

Om sjukdomen har spridit sig i kroppen och bildat metastaser kan det ibland gå att ta bort metastaserna med cytostatikabehandling, operation eller strålbehandling.

Fäll ihop

Behandling om cancern inte kan tas bort

Behandling om cancern inte kan tas bort

Behandling med cytostatika kan bromsa sjukdomen om den inte går att ta bort. Ibland kombineras cytostatika med målriktade läkemedel, som till exempel tyrosinikinashämmare. Du får också behandling som lindrar besvär. Det kallas palliativ vård.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av sarkom?

Hur påverkas livet av sarkom?

Hur livet påverkas efter behandling mot sarkom beror på hur du mår och vilken sorts behandling du har fått.

Har du haft ett lättbehandlat sarkom kan du ganska snabbt återgå till att leva ungefär som du gjorde före sjukdomen.

Om du har fått en protes kommer du att få hjälp med träning för att protesen ska fungera bra.

Det är vanligt att känna sig mycket trött under behandlingen och även efteråt. Tröttheten kallas fatigue. Använd orken till sådant som du tycker om och som känns viktigt för dig. Vila korta stunder i taget. Långa pausvilor kan göra att du känner dig ännu tröttare. Rör på dig så mycket du kan.

Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Trots att det ofta kan kännas tungt och att mycket kan bli annorlunda, kan många ha en god livskvalitet efter att de har fått behandling mot sarkom.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Om du har människor i din närhet kan du pröva att låta dem stötta dig. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Den ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här är förslag på sådana frågor:

  • Vilket är syftet med undersökningarna och behandlingarna?
  • Vilket är nästa steg i vården och när ska det ske?
  • Vad kan jag göra själv för att må bättre?
  • Hur kan jag få den rehabilitering jag behöver?
  • Vem kan jag kontakta om jag plötsligt mår sämre eller känner mig orolig?

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning. Fråga din läkare om du vill veta mer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-09-20
Skribent och redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Henriksson, läkare, professor, specialist i cancersjukdomar, Umeå universitet