Leukemi – blodcancer

Skriv ut (ca 12 sidor)

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller som gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Skriv ut

Olika former av leukemi

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskrivs inte i den här texten.

Akuta leukemier: ALL och AML

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är vanligare hos barn. Akut myeloisk leukemi, AML, är vanligare hos vuxna. Ju yngre du är desto större chans är det att bli av med en akut leukemi. Allra mest verksam är behandlingen för barn med ALL. Över 80 procent av alla barn med ALL blir av med sjukdomen efter behandling. Chansen att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder. En orsak är att de sjuka cellerna då har en karaktär som gör dem svårare att behandla.

Här kan du läsa mer om leukemi hos barn.

Det är viktigt att få vård snabbt om du har fått en akut leukemi.

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Den vanligaste leukemiformen hos vuxna är kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Sjukdomen är också en form av lymfkörtelcancer. Sjukdomen upptäcks ofta utan att man har några symtom, till exempel i samband med en hälsokontroll. Sjukdomen är för det mesta livslång. Du får behandling när du har besvär. Du går på regelbundna kontroller när du är utan besvär.

Kronisk myeloisk leukemi, KML

Kronisk myeloisk leukemi, KML, utvecklas oftast långsamt. Målet med behandlingen är att förhindra att sjukdomen övergår i mer akuta faser. Sjukdomen är för det mesta livslång. Ofta kan man leva som vanligt, trots sjukdomen och behandlingen.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Du kan ha något eller flera av de här besvären om du har leukemi:

  • Du kan känna dig trött och andfådd.
  • Du kan ha en infektion som inte går över.
  • Du får blåmärken och har lätt för att blöda fast du inte har gjort dig illa.
  • Du har feber som inte går över.
  • Du svettas, särskilt på natten.
  • Du tappar vikt, utan att du har ändrat vanor.
  • Du har ont i leder och skelett.
  • Du har svullna lymfkörtlar.
  • Du har svullen mjälte. Det kan kännas som en tyngd i magen eller göra att du blir mätt fort när du äter.

Besvären kommer ofta hastigt om du har akut leukemi och långsammare om du har kronisk leukemi. Symtomen kan också bero på många andra saker än leukemi.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har leukemi. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Först får du berätta för läkaren hur du mår. Sedan tittar och känner läkaren på kroppen för att upptäcka symtom som kan tyda på leukemi. Du lämnar också blodprov. Provsvaren kommer vanligen inom ett dygn, och är ofta tillräckligt för att säga om det finns misstanke om att du har leukemi.

Leukemi utreds på specialistklinik

Du får komma till en specialistklinik om läkaren misstänker att du har leukemi. Specialistkliniken kallas hematologklinik eller medicinklink. Vissa leukemier behöver utredas och behandlas snabbt medan det är mindre bråttom vid andra former av sjukdomen.

Du får lämna flera olika prov

På specialistkliniken får du lämna fler blodprov. Här är exempel på andra provtagningar som kan behövas:

Benmärgsprov

Ett benmärgsprov kan bekräfta om du har leukemi och ge mer detaljerad information om sjukdomen. Det är vanligt att provet tas på baksidan av höftbenet. Du får lokalbedövning. Sedan sugs några milliliter benmärg upp ur höftbenet med en nål. Det kan kännas obehagligt men går snabbt över.

Provtagningen brukar inte ge några besvär efteråt.

Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Ett ryggvätskeprov kan visa om sjukdomen också finns i nervsystemet. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. Det kan kännas som ett lätt tryck men brukar inte göra så ont. Du kan få lokalbedövning om du vill. Efter provtagningen får du en liten dos cytostatika. Det är läkemedel som förhindrar att provtagningen sprider leukemiceller.

Själva provtagningen tar en till fem minuter. Efteråt får du ligga och vila i mellan en halvtimme och två timmar. Du kan få huvudvärk efter undersökningen, men det är ovanligt.

Lymfkörtelprov

Ibland behöver läkaren ta prov från en eller flera lymfkörtlar. Då använder hen en nål för att ta ut lite vävnad som kan analyseras på laboratorium. Själva provtagningen går ganska fort. Hela undersökningen tar några minuter. Provtagningen kan kännas obehaglig men gör oftast inte ont. Du kan få lokalbedövning.

Ibland behöver en bit av lymfkörteln tas bort för att undersökas. Operationen brukar göras på en operationsavdelning. Man får oftast lokalbedövning men ibland kan man behöva bli sövd.

Standardiserat vårdförlopp vid ALL, AML och KLL

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har någon av följande leukemisjukdomar:

  • akut lymfatisk leukemi, ALL
  • akut myeloisk leukemi, AML
  • kronisk lymfatisk leukemi, KLL.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Läkaren ordnar en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Behandling av akuta leukemier: ALL och AML

Behandling av akuta leukemier: ALL och AML

Målet med behandlingen är att ta bort alla leukemiceller och minska risken för återfall. Behandlingen ges i flera delar som tillsammans kan ta mellan tre månader och 2,5 år. Hur lång tid det tar beror bland annat på vilken typ av akut leukemi du har.

Ibland behöver behandlingen starta innan det finns svar på alla prover. Då anpassas behandlingen när svaren är klara.

Förberedelser innan behandlingen startar

Innan behandlingen kan börja krävs en del förberedelser. Du behöver till exempel antingen en subkutan venport eller en central venkateter, CVK. De gör det enklare att lämna prover och få behandling. De opereras in under huden på bröstkorgen och går sedan in i ett stort blodkärl.

Ditt hjärta och dina lungor undersöks för att se så att du inte har någon infektion och för att kunna anpassa den behandling du ska få. Även tänderna kan behöva undersökas för att minska risken för infektioner.

Läkemedel tar bort cancern

Det är vanligt att behandlingen inleds med höga doser cytostatika, som är en form av cellhämmande läkemedel. Cytostatikan får du i upprepade kurer. En kur ges som dropp under flera dagar. Därefter behöver du vårdas på sjukhus i väntan på att den friska benmärgen ska återhämta sig.

Det är vanligt att behöva vara på sjukhuset i ungefär fyra till fem vecor men det kan variera. Då tas ett nytt benmärgsprov som kan visa om behandlingen har tagit bort leukemicellerna och blodet återigen kan bildas som det ska. Det är möjligt att du kan skrivas ut från sjukhuset en kort tid i väntan på provsvaret.

Behandlingen behöver oftast fortsätta även om alla tecken på sjukdomen är borta. Syftet är att minska risken för återfall. Du får mer cytostatika i kurer. Kurerna varvas med uppehåll i behandlingen. Den här delen av behandlingen kan pågå från några månader till över två år. Det vanligaste är att du är på sjukhuset medan en kur pågår. Däremellan kan du vara hemma men du behöver bli inlagd på sjukhuset om du får en infektion.

Du behöver annan behandling samtidigt

Du behöver understödjande behandling för att klara den intensiva behandlingen med cytostatika. Här är några exempel på sådan understödjande behandling:

  • Läkemedel som förebygger illamående och infektioner.
  • Blodtransfusioner om du har låga blodvärden.
  • Antibiotika om du får infektioner.
  • Näringsdropp om du får svårt att äta.

Veckorna efter den första, intensiva behandlingen kan kännas jobbiga. Du kan behöva blodtransfusioner nästan varje dag. Kanske behöver du vårdas i isoleringsrum för att skyddas mot infektioner.

Närstående och vänner kan hälsa på

Du som är närstående eller vän kan hälsa på även om den som är sjuk vårdas i isoleringsrum. Besöken kan göra det lättare för den som är sjuk att orka med sjukhusvistelsen. Det är viktigt att du som hälsar på följer de särskilda rutiner som gäller på sjukhuset för bland annat handhygien och mat. Vänta med besöket om du är förkyld eller har någon annan infektion.

Stamcellstransplantation

Du kan behöva en stamcellstransplantation om risken är stor att du ska få ett återfall. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Om cancern kommer tillbaka – återfall

Det kan gå att få behandling igen om du får återfall. Återfall betyder att sjukdomen kommer tillbaka. Vilken behandling du kan få beror bland annat på vilken typ av leukemi du har, vilken behandling du har fått tidigare och hur mycket din kropp kan orka med.

Behandling som lindrar symtomen

Det enda som kan bota akut leukemi är intensiv behandling. Ibland är det alltför stora risker med en sådan behandling. Det beror på hur du mår och om kroppen orkar. För en del kan det vara bättre att avstå från den mycket krävande behandlingen och i stället få behandling som minskar sjukdomssymtomen, även om du inte kan bli av med sjukdomen. Det kallas palliativ vård. Då kan du till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Fäll ihop

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kan yttra sig på olika sätt. Några personer har symtom redan när sjukdomen upptäcks. Då behövs behandling direkt.

Många är utan symtom. Då behövs ingen behandling men du får gå på regelbundna kontroller och lämna blodprover några gånger om året. På det viset kan läkaren följa hur sjukdomen utvecklas och avgöra när du behöver börja få behandling.

Cytostatika och monoklonala antikroppar

Det finns många olika läkemedel mot KLL. Det är vanligt att cytostatika  kombineras med läkemedel som kallas monoklonala antikroppar. Det är en form av målriktade läkemedel. Det betyder att de söker upp och fäster sig på cancerceller så att cancercellerna bryts ner och dör.

Du kan få monoklonala antikroppar som dropp eller som sprutor. Behandlingen tar inte bort sjukdomen men kan göra att du blir besvärsfri i flera år.

I början av behandlingen med monoklonala antikroppar kan du få lite feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Cytostatika kan bland annat göra så att du blir illamående. Det finns läkemedel som kan göra att du slipper biverkningar.

Du kan få infektioner efter behandling med cytostatika och monoklonala antikroppar, men det är ganska ovanligt och behandling finns att få.

Andra läkemedelsbehandlingar

Det finns läkemedel som innehåller små molekyler. De blockerar cancercellernas signalvägar. Behandlingen kan användas som alternativ till cytostatika. Man kan få små molekyler som enda behandling eller i kombination med till exempel monoklonala antikroppar.

Om du får symtom igen

Du kan få behandling igen om symtomen kommer tillbaka. Kontakta en läkare så fort som möjligt om du får besvär som du tror kan ha med leukemin att göra. Det gäller både om behandlingen är avslutad och om den fortfarande pågår.

Kontakta en vårdcentral om besvären kommer när det har gått lång tid efter behandlingen och kontakten med en särskild läkare eller kontaktsjuksköterskan är avslutad.

Fäll ihop

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Målet med behandlingen är att kraftigt minska mängden leukemiceller och att hindra sjukdomen från att övergå i en allvarligare form, som kan påminna om akut leukemi. Du behöver oftast behandling resten av livet.

Tyrosinkinashämmare minskar mängden leukemiceller

Kronisk myeloisk leukemi, KML, innebär att det har uppstått en speciell förändring i celler i benmärgen. Förändringen finns i cellernas kärnor och kallas Philadelphiakromosomen. Kromosomen innehåller koden för ett protein som gör att leukemiceller kan bildas. Proteinet heter tyrosinkinas. Det kan blockeras med läkemedel som kallas tyrosinkinashämmare, TKI. Det finns olika tyrosinkinashämmare. Du tar dem som tabletter varje dag.

Du kan behöva förberedande behandling innan du börjar ta tyrosinkinashämmare. Du kan till exempel få tabletter med mild cytostatika om du har mycket vita blodkroppar i blodet.

Tyrosinkinashämmare kan ge biverkningar – då kan du byta

Behandlingen med tyrosinkinashämmare innebär för de flesta att de kan leva nästan som vanligt utan besvär av sjukdomen eller behandlingen. Men man kan oftast inte sluta med behandlingen eftersom sjukdomen kan förvärras då.

Tyrosinkinashämmare kan göra att du får sänkta blodvärden, svullnader eller att du mår illa. Det finns flera olika sorters tyrosinkinashämmare och du kan därför oftast få en sort som fungerar bra för dig.

Stamcellstransplantation behövs ibland

Det är sällsynt, men ibland hjälper inte tyrosinkinashämmare. Då kan du behöva en stamcellstransplantation. Det kan göra att du blir av med cancern helt och hållet. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus.

Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen.

För en del kan det vara bättre att avstå från den krävande behandlingen och i stället få behandling som lindrar symtomen. Det kallas palliativ vård. Du kan till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Behandlingen kan påverka fertiliteten, till exempel om du har fått cytostatika eller om du har fått en stamcellstransplantation. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet.

Här kan du läsa mer om fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Skydda dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer. Du kan vara fertil även om fertiliteten oftast är nedsatt. Cancerbehandlingen kan vara skadlig för ett foster.

Vänta en tid med att få till en graviditet efter avslutad cancerbehandling. Prata med din läkare.

Du behöver göra uppehåll i behandlingen om du har KML och vill bli gravid. Då får du gå på tätare läkarkontroller och börja med behandlingen igen så snart det är lämpligt. Ibland går det att använda andra läkemedel under tiden.

Prata med din läkare om du har KML och vill använda dina spermier i en graviditet. Det kan gå utan att du behöver göra uppehåll i behandlingen. Det beror på vilken behandling du får.

Prata också med din läkare om du har leukemi och vill amma.

Fäll ihop

Så påverkas livet av leukemi

Så påverkas livet av leukemi

Att få leukemi innebär oftast att livet påverkas på olika sätt. Hur mycket sjukdomen förändrar vardagen beror bland annat på vilken typ av leukemi du har och vilken behandling du får.

Efter akut leukemi behövs återhämtning

Livet påverkas mycket om du får behandling mot akut leukemi. Under den första delen av behandlingen behöver du vara sjukskriven, om du har rätt till det.

För en del kan det fungera att börja till exempel arbeta eller studera igen på deltid medan de senare delarna av behandlingen fortfarande pågår. Men det varierar från person till person.

Det är vanligt att vara trött, ha nedsatt kondition och ökad känslighet för infektioner. Då behöver du tid för återhämtning.

Ofta kan man börja leva som vanligt igen några månader efter behandlingen, med till exempel familj, arbete eller skola.

Ibland tar återhämtningen längre tid, till exempel om du har fått en stamcellstransplantation.

Du går på regelbundna kontroller, kanske varje månad under den första tiden. Därefter kan du gå mer sällan. Kontrollerna fortsätter olika länge. Det beror bland annat på vilken typ av behandling du har fått.

Viktigt att träna

Det är viktigt att du tränar upp ork och kondition. Ett förslag är att börja med promenader och sådant du gör till vardags. När du blir starkare kan du fortsätta med mer intensiv fysisk träning. Gör sådant du själv tycker om och klarar av.

Kronisk leukemi påverkar livet olika

Kronisk leukemi kan innebära symtom eller biverkningar som gör att du orkar mindre än förut. Då kan du behöva vara sjukskriven, om du har rätt till det. Men det varierar från person till person. En del kan leva som vanligt trots leukemin. Du behöver gå på regelbundna kontroller livet ut.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Illustration visar det finns mest benmärg var i skelettet Leukemi uppstår där blodet bildas. Blodet bildas i benmärgen. Den finns inuti några av skelettets ben. Punkterna i bilden visar var det finns mest benmärg: överarmsbenen, bröstbenet, ryggkotorna, bäckenbenet och lårbenen. Leukemi innebär att cancer har uppstått i celler som ska bli olika blodkroppar.

Blodkropparna bildas i benmärgen

Blodkropparna bildas i den röda benmärgen. Röd benmärg finns inuti olika delar av skelettet, till exempel i överarmsbenen, bröstbenet, ryggkotorna, bäckenbenet och lårbenen. Varje sekund blir miljontals nya blodkroppar färdiga att skickas ut i blodomloppet.

Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter:

  • De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar.
  • De vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret och skyddar mot infektioner av bakterier och virus.
  • Blodplättarna behövs för att blodet ska kunna stelna och stoppar på så sätt blödningar. Blodplättar kallas också trombocyter.

Här kan du läsa mer om blodets olika uppgifter.

Blodkropparna utvecklas ur stamceller

Blodkropparna utvecklas ur celler som kallas stamceller. Från början har en stamcell förmågan att bilda alla typer av blodkroppar. Undan för undan mognar blodkropparna och blir alltmer specialiserade, tills de är färdiga att komma ut i blodet.

Myeloiska och lymfatiska ursprungsceller

Stamcellen utvecklas successivt till blodkroppar som antingen är myeloiska eller lymfatiska.

De myeloiska ursprungscellerna ska mogna till olika sorters vita blodkroppar som är viktiga för till exempel försvaret mot bakterier. De ska även bli till röda blodkroppar och blodplättar.

De lymfatiska ursprungscellerna ska mogna till de vita blodkroppar som kallas lymfocyter. De finns både i lymfkörtlarna och i blodet och kan bland annat bilda antikroppar som hindrar virus från att angripa kroppen.

Leukemi förändrar blodbildningen

Leukemi hindrar blodet från att bildas som det ska. En del av de celler som ska mogna till blodkroppar stannar av i utvecklingen och blir cancerceller. De kallas leukemiceller. Oftast är det blivande vita blodkroppar som i stället utvecklas till leukemiceller. De tar över utrymmet i benmärgen så att det blir brist på alla sorters blodkroppar. Leukemiceller kan sedan komma ut i blodomloppet, och även ta sig till olika organ som lymfkörtlarna, mjälten och levern.

Fäll ihop

Vad beror leukemi på?

Vad beror leukemi på?

Orsakerna till att man får leukemi är inte kända. Det verkar som om vissa saker ökar risken att få leukemi, till exempel joniserande strålning. En del blodsjukdomar eller medfödda genförändringar kan också innebära en ökad risk för leukemi.

Det är sällsynt att leukemi är ärftligt. De allra flesta med leukemi har fått sjukdomen utan att någon släkting har haft den.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd från flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. De är särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. 

Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur gamla de är. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Det kan vara bra att utgå från barnets egna frågor.

Du kan läsar mer i artikeln Att få ett cancerbesked.

Fäll ihop

Du får vara med och påverka

Du får vara med och påverka

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som blir bäst för dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Fäll ihop

För dig som är närstående

För dig som är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. 

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker. Prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Här kan du läsa mer om att vara närstående.

Stöd för dig som är sjuk eller närstående

Via patientföreningen Blodcancerförbundet kan du komma i kontakt med andra som har erfarenhet av att vara sjuk eller närstående.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-04-18
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helene Hallböök, läkare, specialist i blodsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge