Njursvikt

Skriv ut (ca 11 sidor)

Njurarna renar blodet från ämnen och för bort vatten som kroppen inte behöver. Vid njursvikt klarar njurarna inte längre av att göra det och då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som du får beror på vilken typ av njursvikt som du har och vilka besvär du har.

Skriv ut

Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas funktion långsamt, under flera år. Akut njursvikt utvecklas snabbare, inom några dagar eller ett par veckor. Den vanligaste formen är kronisk njursvikt. 

Symtom

Symtom

Kronisk njursvikt och akut njursvikt har olika orsaker, men ger ungefär samma symtom. Däremot varierar symtomen beroende på hur mycket av njurarnas funktion som är nedsatt.

Lätt njursvikt

Om funktionen i njurarna bara är lite nedsatt får du ofta inga symtom. Det är vanligt att få symtom först när njurarnas funktion är mycket nedsatt.

Däremot kan sjukdomen som har orsakat den lätta njursvikten ge symtom. Det kan till exempel vara att du ser blod i urinen några dagar efter en infektion, att urinen skummar eller att kroppen blir svullen.

Svår njursvikt

Vid svår njursvikt är njurarnas funktion mer nedsatt. Då kan du få ett eller flera av följande symtom:

  • Du känner dig trött.
  • Du har klåda på kroppen.
  • Du har sämre aptit.

Mycket svår njursvikt

Vid mycket svår njursvikt blir symtomen för svår njursvikt mer uttalade. Du kan också få ett eller flera av följande symtom:

  • Du blir illamående och kräks.
  • Du får svullna ben.
  • Du får svårt att andas.
  • Du får rubbningar i hjärtrytmen.
  • Du börjar blöda lättare.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer på dig:

  • Du är mycket trött, mår illa och har klåda på kroppen.
  • Du har blod i urinen eller har skummande urin.
  • Du kissar betydligt mindre än vanligt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du inte kan kissa fast du är kissnödig.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Undersökningen går till på samma sätt oavsett om du har akut njursvikt eller kronisk njursvikt. 

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär. Sedan kan du få lämna blodprov, urinprov och ditt blodtryck mäts.

Blodprov

Ofta används ett blodprov som mäter halten av kreatinin i blodet. Kreatinin bildas i musklerna och filtreras ut genom njurarna. När kreatininvärdet i blodet stiger beror det ofta på att njurarna inte fungerar som de ska.  Ju högre kreatininvärde, desto sämre njurfunktion.

Du kan också få lämna ett blodprov som mäter halten av Cystatin C i blodet. Det är också ett ämne som filtreras genom njurarna.

Du kan också få göra en undersökning då ämnet iohexol tillsätts till blodet. Efter några timmar mäts hur mycket iohexol som finns kvar i blodet med ett blodprov. Ju snabbare ämnet försvinner från blodet, desto bättre fungerar njurarna. Ibland används ett ämne som heter krom51-EDTA i stället för iohexol.

Urinprov

Du får också lämna urinprov.

Njurbiopsi

Du kan också få göra en njurbiopsi. Vid en biopsi tas ett prov från en vävnad. Undersökningen görs för att ta reda på vilken typ av njurskada eller specifik njursjukdom som har orsakat njursvikten.

Provtagningen görs på sjukhus. Du ligger ner när provet tas. Läkaren börjar med att undersöka dina njurar med hjälp av ultraljud. Bilderna från ultraljudet förs över till en skärm där läkaren kan granska resultatet. Det gör inte ont att bli undersökt med ultraljud.

Sedan blir du bedövad i huden där sticket ska ske. När du blivit bedövad för läkaren in en tunn nål mot ena njuren. När nålen dras ut följer en mycket liten bit från njuren med. Det kallas för ett vävnadsprov.

Provet analyseras sedan i ett laboratorium med ett mikroskop.    

Själva sticket kan göra ont men smärtan brukar vara kortvarig. Efter undersökningen får du stanna kvar på sjukhuset i ett dygn. Det beror på att det finns en liten risk för att det kan börja blöda i området där provet har tagits.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Olika typer av njursvikt

Olika typer av njursvikt

Njursvikt kan utvecklas snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. Det kallas för akut njursvikt. Men det är vanligast att njurarna försämras långsamt, ofta under flera år. Det kallas för kronisk njursvikt.

Orsaker till akut njursvikt

Det kan finnas flera orsaker till akut njursvikt. Det beror oftast inte på en sjukdom i njurarna utan på att för lite blod passerar njurarna eller på att urinen inte kan lämna njurarna.

Plötslig vätskebrist är en vanlig orsak till akut njursvikt

Att för lite blod passerar njurarna beror oftast på vätskebrist, till exempel på grund av svår diarré eller kraftiga kräkningar. När du har brist på vätska minskar mängden blod i kroppen och blodtrycket sjunker.

Ofta kan kroppen själv vidga de blodkärl som leder till njurarna så att de ändå får tillräckligt med blod. Hos en del är den här funktionen nedsatt, vilket gör att risken att vätskebristen ska leda till njursvikt ökar. Det gäller främst dig som är äldre, har problem med åderförfettning eller om du tar vissa läkemedel.

De läkemedel som kan försämra blodflödet till njurarna är till exempel antiinflammatoriska läkemedel med ibuprofen, naproxen eller diklofenak. Vissa läkemedel mot högt blodtryck kan ha samma effekt.

Akut njursvikt på grund av hinder

Akut njursvikt kan också bero på olika typer av hinder som gör att urinen inte kan lämna njurarna. Det kan till exempel vara en tumör, en förstorad prostata eller sten i urinblåsan.

Hindret gör att urinen samlas i urinblåsan. Till slut blir urinblåsan full och urinen pressas upp mot njurarna.

Då kan njurarnas funktion påverkas och om hindret påverkar båda njurarna leder det till njursvikt. Om hindret bara påverkar den ena njuren har den andra njuren oftast tillräckligt med kapacitet kvar. 

Fler orsaker till akut njursvikt

Akut njursvikt kan också bero på andra orsaker.

Sorkfeber kan leda till akut njursvikt. Det är en virussjukdom som sprids till människor av smittade skogssorkar. Vanliga symtom är hög feber, muskelvärk och mycket ont i magen och ryggen. Sorkfeber förekommer främst norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland.

Du kan också få akut njursvikt om du har blivit förgiftad av giftig svamp. Den giftigaste svampen i Sverige, som ger njurskadar, är toppig giftspindling. Den kallades tidigare för toppig giftspindelskivling.

Läs mer om gifta svampar på giftinformationscentralen.

En del blodsjukdomar och vissa reumatiska sjukdomar kan också orsaka akut njursvikt.

Du kan också få akut njursvikt om du har fått stora skador på en eller flera muskler. Sådana skador kan uppkomma vid till exempel bilolyckor. Det beror på att ämnet myoglobin frigörs från musklerna och fastnar i olika delar av njurarna.

Orsaker till kronisk njursvikt     

Vid kronisk njursvikt försämras njurarnas funktion oftast långsamt under många år.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt:

Mindre vanliga orsaker till kronisk njursvikt:

  • Ärftliga njursjukdomar som till exempel polycystisk njursjukdom.
  • Vissa blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar.
  • Hinder som har försvårat tömningen av urinen och som funnits där en längre tid.

Polycystisk njursjukdom är en ärftlig sjukdom som gör att det bildas många vätskefyllda blåsor, cystor, i njurarna. När cystorna växer förstörs den normala vävnaden i njurarna.

Den blodsjukdom som är den vanligaste orsaken till njursvikt är myelom. Då bildar vissa blodceller skadliga äggviteämnen som kan skada njurarna.

De reumatiska sjukdomar som kan skada njurarna är främst inflammatoriska sjukdomar i kroppens små blodkärl. Exempel på sådana sjukdomar är granulomatös polyangit och SLE.

Fäll ihop

Behandling vid akut njursvikt

Behandling vid akut njursvikt

Du får behandling för orsaken till att njurarna fungerar sämre om du har akut njursvikt. Det kan till exempel vara att du får vätska om du har vätskebrist eller en urinkateter om prostatan hindrar urinen.

De flesta behöver inte behandlas på sjukhus men en del kan behöva vårdas på en intensivvårdsavdelning tills njurarna har återhämtat sig. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt. 

Fäll ihop

Behandling vid kronisk njursvikt

Behandling vid kronisk njursvikt

Det finns ingen behandling som gör att du blir helt frisk om du har kronisk njursvikt, utan njurarna blir långsamt sämre. Behandlingen som du får ska bromsa försämringen av njurarna och lindra de symtom som njursvikten ger.

Här följer några symtom och hur de kan behandlas.

Högt blodtryck

Du som har högt blodtryck brukar få läkemedel som sänker blodtrycket.

Trötthet

Trötthet kan delvis bero på att du har lågt blodvärde. Lågt blodvärde innebär att du har låg halt av hemoglobin i blodet. Då kan du få sprutor med järn och med hormonet erytropoetin som höjer blodvärdet.   

Illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar vid njursvikt kan bland annat bero på att vätejoner har samlats i kroppen. Då kan du få behandling med bikarbonat som tabletter.

Svullen och svårt att andas

Du kan få behandling med vätskedrivande läkemedel om du är svullen och har svårt att andas på grund av att du samlar på dig för mycket vatten.

Klåda

Du kan få behandling med läkemedel som innehåller antihistaminer och mjukgörande krämer som kan lindra klådan.

Det är också bra att använda duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden. Att använda kläder av bomull närmast huden kan också lindra klådan. 

Ljusbehandling med ultraviolettljus på sjukhus lindrar klåda, men du måste få behandlingen ofta, ibland flera gånger i veckan. 

Känslig mot infektioner

Du som har svår njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds du bland annat vaccination mot influensa.

Rubbningar i ämnesomsättningen

Om du har svårare njursvikt uppstår rubbningar i ämnesomsättningen. Några exempel är förändringar i kaliumbalansen och kalciumbalansen.

En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat. Det kan hjälpa att undvika att äta mat som innehåller kalium som nötter, choklad, citrusfrukter och bananer. Det finns också läkemedel som sänker kaliumnivån.

Höga kalciumnivåer och fosfatnivåer påverkar många organ, bland annat skelettet, blodkärlen och bisköldkörtlarna. Då kan du få behandling med D-vitamin. Du kan också behöva lägga om kosten och ta vissa läkemedel tillsammans med maten.

Kost med mindre protein kan hjälpa mot flera symtom

Att äta en kost med mindre protein kan lindra symtom vid njursvikt. Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Om du äter mat med mindre protein bildas mindre restprodukter.

För att lägga om kosten behöver du hjälp av en dietist, för att vara säker på att du får i dig tillräckligt med näring. Lägg inte om kosten själv.

Konditionsträning är bra

Konditionsträning kan ibland hjälpa till att sänka blodtrycket. En bra kondition hjälper dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.

En mycket svår njursvikt gör ofta att muskelstyrkan avtar, därför är det bra att börja bygga upp konditionen i god tid. 

Dialysbehandling

När njurfunktionen är mycket nedsatt kan du få symtom som inte kan behandlas med läkemedel eller genom att du lägger om kosten. Då behöver du dialysbehandling eller en njurtransplantation. Det finns två former av dialysbehandling, bloddialys och påsdialys även kallas bukhinnedialys.

Bloddialys - hemodialys

Vid bloddialys renas blodet i en dialysmaskin. Blodet leds ut från kroppen, passerar ett filter och leds sedan tillbaka. När blodet passerar filtret filtreras restprodukter och vätska som kroppen inte behöver bort. Under tiden kan du sitta i en speciell stol eller ligga i en säng.

De flesta får sin behandling på en dialysavdelning, men en del får sin behandling hemma.  

Påsdialys - bukhinnedialys

Vid påsdialys är det din egen bukhinna som används som dialysfilter. Du har dialysvätska i magen och byter ut den själv flera gånger om dagen genom en inopererad silikonslang. Påsdialys kallas också för bukhinnedialys.

De flesta som har påsdialys sköter sin behandling själv. 

Njurtransplantation

En transplanterad njure ersätter dina njurar som inte längre fungerar. Den nya njuren opereras in i ljumsken och de gamla njurarna sitter kvar. Du kan få en njure av en levande person eller en person som har avlidit nyligen. Det kan ta tid att återhämta sig efter en njurtransplantation, men de flesta mår mycket bra efter en tid. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Njurarna renar blodet från olika ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena kallas för restprodukter.  Det kan till exempel vara ämnen som bildas när kroppens celler arbetar eller när celler dör och ersätts av andra. Det kan också vara ämnen som bildas ur maten som du äter.

Njurarna ser också till att leda bort vatten som kroppen inte behöver. Vattnet och ämnena leds bort med urinen.

Vid njursvikt fungerar inte njurarna som de ska. Det innebär att kroppen inte gör sig av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd utan de stannar kvar i kroppen.

Vad händer när ämnen som kroppen ska göra sig av med blir kvar?

Vid svår njursvikt är det vanligt att ha förhöjda nivåer av vätejoner och fosfat i blodet. Den höjda nivån påverkar kalkhalten i blodet och omsättningen av skelettet. Du kan bli benskör och få inlagringar av kalk och fosfat i andra delar av kroppen än i skelettet. Att ha höga nivåer av fosfat ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Du kan få förhöjda nivåer av läkemedel i blodet

Du kan få förhöjda halter av läkemedel i blodet om du har nedsatt funktion i njurarna. Berätta alltid för läkaren att du har nedsatt njurfunktion om du ska få ett nytt läkemedel.

Det gäller framför allt läkemedel vid diabetes som metformin. Det gäller också, vissa hjärtmediciner som så kallade ACE-hämmare och en del typer av antibiotika. Prata med din läkare om du använder någon av dessa läkemedel och har nedsatt funktion i njurarna.

När funktionen försämras kan fler ämnen samlas i kroppen

När funktionen försämras ytterligare kan det samlas fler ämnen i kroppen. Det kan till exempel vara uremiska gifter, kalium och vatten.

Höga nivåer av uremiska gifter gör bland annat att du blir trött, illamående och får klåda. Höga nivåer av kalium kan vara skadligt för hjärtat. En ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken kan göra att du får svårt att andas. 

Njurarna påverkar även andra funktioner i kroppen

I njurarna bildas hormonet erytropoetin som styr hur många röda blodkroppar som ska produceras i kroppen. Vid njursvikt klarar njurarna inte av att producera tillräckligt mycket erytopoetin. Det leder till att ditt blodvärde blir lågt och du får blodbrist.

D-vitamin bildas främst i huden och aktiveras sedan i njurarna. Aktiverat D-vitamin är viktigt för omsättningen av skelettet och kalkbalansen i kroppen. De flesta som har njursvikt producerar och aktiverar inte tillräckligt med D-vitamin.

En del har större risk att få njursvikt

Njurfunktionen blir långsamt sämre med åldern hos alla. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursvikt som behöver behandlas.

Du som har diabetes eller högt blodtryck har en ökad risk att få njursvikt. Det är därför bra att vara noggrann med behandling och att njurfunktionen kontrolleras. Du som har diabetes får göra det mer regelbundet enligt speciella vårdprogram.  

Fäll ihop

Kan jag förebygga njursvikt?

Kan jag förebygga njursvikt?

Du kan inte förebygga alla typer av njursvikt, men det finns en del som du kan göra för att minska risken för att få kronisk njursvikt om du har diabetes eller högt blodtryck.

Undvik vissa läkemedel om du blir magsjuk

Du kan få akut njursvikt om du blir magsjuk och uttorkad och samtidigt använder vissa läkemedel mot högt blodtryck eller antiinflammatoriska läkemedel. Om du blir magsjuk ska du inte ta någon av dessa läkemedel.

Rådgör med läkare om du behöver använda antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare samtidigt som du är magsjuk och uttorkad. Exempel på sådana läkemedel är Diklofenak, Ipren, Ibumetin och Naproxen. Dessa läkemedel kan göra att risken för akut njursvikt ökar.

Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig

En del svampar som växer i Sverige kan ge skador på njurarna. Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling. 

Läs mer om gifta svampar på giftinformationscentralen.

Var noga med behandling och kontroller om du har högt blodtryck eller diabetes

Det är viktigt att vara noga med behandlingen och att du går på dina kontroller om du har högt blodtryck eller diabetes.

Högt blodtryck kan på sikt skada njurarnas blodkärl och minska blodflödet till njurarna. Det kan vara en orsak till kronisk njursvikt. Därför är det viktigt att du är noga med behandlingen.

Diabetes innebär att du har förhöjda blodsockernivåer. Det kan påverka de små blodkärlen i njurarna så att njurarnas funktion blir nedsatt. Det är viktigt att du är noga behandlingen eftersom det kan förhindra att du får njursvikt.

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedel som innehåller enalapril, candesartan eller metformin. De kan påverka risken för akut njursvikt.

Sluta röka, om du röker

Du bör också undvika att röka, eftersom rökning skadar blodkärlen. 

Fäll ihop

Hur påverkar njursvikt livet?

Hur påverkar njursvikt livet?

Att få kronisk njursvikt innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske du behöver dialys eller en njurtransplantation.

Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom, både om fysiska, psykiska och sociala frågor.

Diskutera med din läkare hur du uppfattar att det är att leva med en kronisk sjukdom. Ofta finns det även kuratorer som är kopplade till de njurmedicinska mottagningarna som du kan prata med.

I samtal med kuratorn kan du ta upp hur du känner för sjukdomen, fundera över om livet kommer att förändras och hur sjukdomen kan påverka ditt liv.

Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. På dialysmottagningar finns det ofta också en kurator som du kan prata med om dina funderingar.

Du kan även kontakta en patientförening för att få tips och råd. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Njursvikt kan påverka sexlivet

Det är vanligt att du har minskad sexlust om du har svår njursvikt. Du kan till exempel vara trött eller vara påverkad av din sjukdom på andra sätt. Män kan även få problem att få och behålla ståndet.

Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om du upplever att sjukdomen påverkar ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.

Fäll ihop

Graviditet och njursvikt

Graviditet och njursvikt

Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om du har lätt njursvikt. Däremot påverkas den om du har svår njursvikt. Vid mycket svår njursvikt kan mensen minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursvikt.

Att bli gravid vid svår njursvikt innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med din läkare om du har svår njursvikt och vill bli gravid. Då får du veta vilka förutsättningar som du har.

Efter en njurtransplantation förbättras fertiliteten.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Njurförbundet

Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras anhöriga. Föreningen består av 14 regionföreningar över hela landet som anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar. NjurFUNK är Njurförbundets medlemstidning som kommer ut med fyra nummer per år.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-07
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ola Samuelsson, läkare, specialist i internmedicin och i njursjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra götalandsregionen.