Blindtarmsinflammation

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En blindtarmsinflammation innebär att det lilla bihanget till blindtarmen blir inflammerat. En inflammerad blindtarm måste behandlas för att undvika risk för komplikationer som brusten blindtarm, något som är ovanligt.

Blindtarmsinflammation är vanligast i åldrarna 10-20 år. I Sverige blir ungefär en av tio personer blindtarmsopererad någon gång, den stora majoriteten före 30 års ålder. 

Orsaken till blindtarmsinflammation går sällan att fastställa.

Symtom

Typiska symtom är

  • smärta och ömhet runt naveln
  • smärta i magens nedre högra del
  • ökad smärta vid rörelser, hosta och nysningar
  • illamående och dålig aptit
  • feber, ofta ganska låg, som kommer efter något dygn.

Smärtan i magen vandrar ofta ner från naveln till höger sida och blir efterhand intensivare.

Var fjärde person med blindtarmsinflammation saknar de mest typiska symtomen under inflammationens tidiga skede. Det kan ta upp till tre dagar hos en vuxen innan blindtarmen brister. Hos barn går det mycket fortare.

Behandling

En blindtarmsinflammation blir vanligtvis opererad omgående för att minimera risken för allvarligare besvär. De flesta opereras kortare tid än 48 timmar efter att de första symtomen visat sig.

Om en brusten blindtarm har orsakat bukhinneinflammation, vilket är vanligast hos barn och äldre, behöver man bli behandlad omedelbart.

Antibiotikabehandling är ett vanligt alternativ till operation. Det har nästan samma effektivitet men förmodligen mindre risk för komplikationer.

När ska man söka vård?

Om man har de vanliga symtomen för blindtarmsinflammation ska man kontakta sin vårdcentral eller närmaste akutmottagning. Om besvären uppstår hastigt bör man vända sig direkt till en akutmottagning.

Blindtarmsinflammation är ofta en möjlig orsak när barn har oklara buksmärtor. För föräldrar är det bra att alltid betrakta oklara fall som blindtarmsinflammation, och låta en läkare undersöka barnet.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd.

Visa mer

Vad är blindtarmsinflammation?

Vad är blindtarmsinflammation?

Det som händer när man får blindtarmsinflammation, appendicit på fackspråk, är att det lilla maskformiga blindtarmsbihanget blir inflammerat. I vardagsspråk talar man om ofta blindtarmen när man egentligen menar bara bihanget, och det är bihanget som kan drabbas av en blindtarmsinflammation. En blindtarmsinflammation som inte behandlas kan ge allvarliga komplikationer som brusten blindtarm eller bukhinneinflammation. 

Blindtarmen är den första delen av tjocktarmen, vid övergången från tunntarmen. Blindtarmsbihanget är cirka tio centimeter långt och knappt en centimeter i diameter. Blindtarmen har vissa funktioner i immunsystemet, men hos människan innebär en förlust av blindtarmensbihanget inga stora nackdelar.

Blindtarmsbihanget är cirka en centimeter brett och tio centimeter långt, ungefär lika stort som ett lillfinger. Det är bihanget som kan drabbas av en blindtarmsinflammation. Då opereras man oftast för att inte riskera att bihanget brister.

Män och unga drabbas oftare

Män får blindtarmsinflammation oftare än kvinnor, och sjukdomen är vanligast i åldrarna 10-20 år. I Europa och Nordamerika får mellan sju och tio procent av befolkningen blindtarmsinflammation någon gång under livet. I Sverige blir ungefär var tionde person blindtarmsopererad någon gång. Huvudparten av dessa blir opererade i ung ålder, färre än 15 procent efter 30 års ålder. I utvecklingsländer är det ovanligt med blindtarmsinflammation, men antalet stiger när levnadstandarden förbättras. Vad som är orsak till det är okänt.
Varje år opereras i Sverige över 10 500 personer som misstänkts ha sjukdomen. Det är den vanligaste akuta kirurgiska operationen i landet i dag, men upp till var femte av de opererade har inte någon inflammation. Det är vanligare att kvinnor opereras utan att en inflammation hittas.

Ovanlig för små barn

Mycket små barn kan få blindtarmsinflammation men det är ovanligt. Tiden från det
att blindtarmen blir inflammerad tills den brister är betydligt kortare hos små barn. Det gör att de ganska ofta har brusten blindtarm redan när de kommer till sjukhuset.

Blindtarmsinflammation sällan allvarligt

Livshotande komplikationer av blindtarmsinflammation är mycket ovanligt sedan man började operera vid sjukdomen för över 100 år sedan. Effektiva antibiotika har minskat riskerna ytterligare.

De risker som ändå finns gäller främst äldre personer, över 80 års ålder, där farliga komplikationer främst är infektion eller hjärtinfarkt efter operationen. I Sverige inträffar varje år i genomsnitt 15 dödsfall inom den första månaden efter operationen.

Fäll ihop

Vad beror blindtarmsinflammation på?

Vad beror blindtarmsinflammation på?

Orsaken oftast okänd

Orsaken till att vissa människor får blindtarmsinflammation är inte helt säker, men det troliga i många fall är att något täpper till mynningen till blindtarmsbihanget vilket gör att trycket i bihanget ökar. Det i sin tur kan leda till en virus- eller bakterieinfektion i den tilltäppta delen, vilket gör att den svullnar upp och att var bildas. Ibland upptäcks i samband med operation något som har fastnat vid bihangets öppning. Det kan vara en hård matbit eller en avföringsklump.

Någon enstaka gång kan en ficka, sammanväxning, polyp eller tumör täppa till bihanget. I de flesta fall hittar inte kirurgen vid operationen något som täpper till bihanget utan bara ett förtjockat och inflammerat blindtarmsbihang.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanliga symtom på blindtarmsinflammation är

  • smärta och ömhet runt naveln
  • smärta i magens nedre högra del
  • ökad smärta vid rörelser, hosta och nysningar
  • illamående och dålig aptit
  • feber, ofta ganska låg, som kommer efter något dygn.

Smärtan i magen vandrar ofta ner från naveln till höger sida och blir efterhand intensivare.

Många saknar tydliga symtom

Symtomen vid blindtarmsinflammation är inte alltid så tydliga. Ungefär en fjärdedel av alla personer med blindtarmsinflammation saknar de mest typiska symtomen. Ofta är det små barn, gravida och äldre personer som har mindre tydliga symtom.

Hos vuxna kan det dröja två-tre dygn från det att besvären börjar tills blindtarmen brister. Hos barn går det mycket fortare, hos mycket små barnen kan det handla om tolv timmar.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om man har symtom som stämmer med dem för blindtarmsinflammation ska man ta kontakt med sin vårdcentral eller närmaste akutmottagning. Om blindtarmsinflammation inte kan uteslutas får man remiss till att bli undersökt av en kirurg. Ibland hänvisas man direkt till sjukhusets akutmottagning. Om besvären kommer snabbt och är svåra bör man vända sig direkt till en akutmottagning.

Barn med buksmärtor

Blindtarmsinflammation kan nästan alltid vara en möjlig orsak när barn har oklara buksmärtor. För föräldrar är det därför en bra regel att alltid betrakta oklara fall som blindtarmsinflammation, och låta en läkare undersöka barnet.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Smärta på magens högra sida

Läkaren ställer diagnosen genom att först lyssna på vad man berättar om sina besvär. Sedan känner läkaren om det ömmar på olika ställen i magen, framförallt om det gör ont i magens nedre högra del. När läkaren känner med ett finger uppåt från ändtarmsöppningen kan det i vissa fall göra mer ont åt det håll där blindtarmen ligger.

Olika undersökningar

Blodprov visar om man har en infektion och/eller inflammation, och med blodprovet tas också en så kallad snabbsänka, CRP, för att snabbt kunna upptäcka en akut inflammation. Det är ingen helt säker metod som man kan utesluta en inflammation med.

Ultraljud eller datortomografi används ibland om man är osäker på diagnosen, men dessa undersökningar kan inte helt bekräfta om man har blindtarmsinflammation. Om det har bildats en varansamling i blindtarmen kan däremot ultraljud och datortomtomografi vara till stor hjälp. Man kan då också tömma ut varet genom att föra in en tunn slang som sedan får sitta kvar till infektionen har läkt ut.

Misstänkt blindtarmsinflammation

När blindtarmsinflammation misstänks efter undersökning beslutar läkaren oftast om akut operation. Om misstanken är mindre, men sjukdomen ändå inte kan uteslutas, läggs man in på sjukhus för observation. Där tas nya blodprover och magen undersöks upprepade gånger. Vanligtvis får man då fasta med vätska i dropp så att man kan opereras direkt om det sker en försämring.

Kvinnor i fertil ålder bör undersökas av en gynekolog, då en del gynekologiska besvär kan vara svåra att skilja från blindtarmsinflammation.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ofta snabb operation

Om läkaren misstänker blindtarmsinflammation blir man oftast opererad omgående. Risken finns annars att man får allvarligare besvär som brusten blindtarm och bukhinneinflammation. De flesta som opereras har haft sina symtom kortare tid än 48 timmar.

Hur tidigt man blir opererad kan bero på när man har ätit. Man blir sövd inför operationen som tar ungefär 45 minuter. Operationen kan göras antingen som en vanlig öppen operation eller med titthålsteknik. Det senare innebär att kirurgen opererar med hjälp av smala instrument som förs in genom tre små hål i bukväggen. Kirurgen ser in i magen med hjälp av videokamera och bildskärm.

I de flesta fall hittar inte kirurgen vid operationen något som täpper till bihanget utan bara ett förtjockat inflammerat blindtarmsbihang.

Ibland passar kirurgen på att ta bort bihanget även om det inte är infekterat. Blindtarmsbihanget skickas oftast för att undersökas i mikroskop och analyseras. Anledningen till det är att den i sällsynta fall kan innehålla en tumör eller en vävnad med cellförändringar.

Brusten blindtarm

När blindtarmsbihanget har brustit behöver man få behandling direkt om det har orsakat bukhinneinflammation. Det är vanligast hos barn före tio års ålder och hos personer äldre än 65 år, och oftast blir man opererad.

Man behandlas också med antibiotika för att bukhåleinflammationen, som orsakats av den brustna blindtarmen, ska läka.

Operation minskar risken för allvarliga besvär

Det finns forskning som visar att blindtarmsinflammation ofta kan läka av sig själv. Var tredje person som har blivit opererad har haft liknande symtom tidigare som har gått över. Anledningen till att man blir opererad är oftast att läkarna inte vill riskera att bihanget brister.

Om man opereras tidigt utan att blindtarmsbihanget har brustit blir man oftast helt frisk efter en kort tids återhämtning.

Man behandlas ibland med antibiotika före, under och en tid efter operationen för att minska risken för infektioner.

Efter operationen

Om operationen har gått bra stannar man kvar någon dag på sjukhuset. Man får gå upp och börja äta när man är tillbaka på avdelningen. Det kan vara svårt att kissa eftersom operationen görs genom bukmuskulaturen, vilket gör det svårt för musklerna i magen att slappna av. Efter 24 timmar kan man duscha om man kan skydda bandaget.

Man blir vanligen sjukskriven i en vecka. Oftast behövs inget återbesök hos någon läkare.
Men om man har blivit opererad för en brusten blindtarm bör man bli kontrollerad av en läkare efter sex-tio dagar.

Om man får feber, mer än 38,5 grader, eller nya buksmärtor bör man göra ett nytt läkarbesök.

Vanligt med titthålsoperation

Med denna metod kan man först undersöka om man har blindtarmsinflammation, och sedan operera bort blindtarmsbihanget om det visar sig vara inflammerat. Om bihanget är friskt lämnas det oftast kvar när man gör en titthålsoperation.

Det är numera en rutinåtgärd att använda titthålskirurgi för att ställa själva diagnosen, framför allt när man misstänker blindtarmsinflammation hos kvinnor i fertil ålder.

Om blindtarmsbihanget är kraftig inflammerat, eller sitter hårt fastväxt i vävnaden vid blindtarmen, kan det vara svårt att avlägsna bihanget med titthålsteknik. Då måste man göra en öppen operation i stället, och kirurgen byter operationssätt under tiden man är sövd.

Antibiotika alternativ till operation

Antibiotikabehandling blir allt vanligare som alternativ till operation, och har ungefär samma effektivitet, men troligen mindre risk för komplikationer. Risken att få tillbaka sjukdomen efter en sådan behandling är cirka 20 procent, med störst risk under de två närmaste åren. Om man får en ny inflammation bör bihanget opereras bort.

Om man är äldre än 50 år, och får en lindrig blindtarmsinflammation behandlad med enbart antibiotika, får man ofta tjocktarmen kontrollerad för att utesluta att en tumör är orsak till inflammationen. I ungefär en halv procent av dessa fall finns en tumör.

Svår blindtarmsinflammation

Ibland kan sjukdomen ge en mycket omfattande inflammation som också påverkar omgivande vävnader i buken. Då kan blindtarmsbihanget vara svårt att hitta. Vid operationen kan kirurgen då tvingas att lämna kvar det inflammerade området och behandla med antibiotika istället.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer är mycket ovanliga efter en vanlig blindtarmsoperation. Om det handlar om ett brustet blindtarmsbihang ökar däremot komplikationsrisken. Trots att man regelmässigt ger antibiotika blir såret ändå infekterat ibland. I vissa fall kan även en varansamling bildas någonstans i buken. För det mesta försvinner den långsamt under behandling med antibiotika.

Om man har blivit opererad för en brusten blindtarm bör man undersökas av en läkare efter sex-tio dagar, eftersom det finns en risk att man kan ha fått en djup infektion. Det händer ungefär var femte person som har opererats för en brusten blindtarm, och dessa behandlas i några dagar med antibiotika.

Risken för tarmvred ökar något efter en komplicerad blindtarmsinflammation. Det finns då också en lite förhöjd risk för sterilitet, utomkvedshavandeskap och ljumskbråck i framtiden.

Liten risk för återfall

Det är mycket ovanligt att man insjuknar igen efter att man har opererat blindtarmen. Men om kirurgen lämnat en för lång stump kvar av bihanget vid operationen kan stumpen bli inflammerad igen.

Risken för återfall inom ett år efter antibiotikabehandling är ungefär 20 procent.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-12-20
Skribent:

Wilhelm Graf, läkare, kirurg, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Redaktör:

Fredrik Lagerqvist, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Eriksson, läkare, specialist i allmän kirurgi, Västmanlands sjukhus, Västerås

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge