Blindtarmsinflammation

Skriv ut (ca 7 sidor)

Vid en blindtarmsinflammation får du ont i magen och smärtan sitter oftast i magens högra nedre del. Du kan behöva opereras, men du kan också behandlas med antibiotika. Då behöver du inte alltid opereras.

Skriv ut

  • Blindtarmsbihanget sitter på den första delen av tjocktarmen

    Blindtarmsbihanget sitter på blindtarmen, den första delen av tjocktarmen.

    Mer information

    Vid blindtarmsinflammation är det lilla bihanget till blindtarmen inflammerat, och inte själva blindtarmen. Bihanget är ungefär lika stort som ett lillfinger.

Det är egentligen inte blindtarmen som är inflammerad vid blindtarmsinflammation, utan det lilla bihanget som finns på blindtarmen.

Symtom

Symtom

Vid blindtarmsinflammation är det vanligt att du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har ont och är öm runt naveln.
  • Du har ont i magens nedre högra del. Smärtan kan också flytta sig ner från naveln mot magens nedre högra del.
  • Det gör mer och mer ont, framför allt i magens nedre högra del.
  • Det gör mer ont när du rör dig, hostar eller nyser.
  • Du mår illa och har dålig aptit.
  • Du får feber efter något dygn. Oftast är febern ganska låg.

Ibland kan det vara svårt att förstå att du har blindtarmsinflammation, eftersom symtomen inte alltid är tydliga. Det kan också vara svårt att känna igen symtomen i början av inflammationen. Barn kan också ha ont i magen av andra anledningar.

Brusten blindtarm 

Blindtarmsbihanget kan brista på grund av inflammationen. Hos vuxna kan det ta upp till tre dagar ifrån de första besvären. Hos barn kan det gå mycket fortare, särskilt hos barn under sju år. Då kan det ta tolv timmar från de första symtomen tills att blindtarmsbihanget brister.

Brusten blindtarm kan ibland orsaka bukhinneinflammation. Det är vanligast hos barn under sju år och hos personer över 70 år. Symtom på bukhinneinflammation är följande:

  • Du har mycket ont i magen.
  • Du har feber över 39 grader.
  • Du har mycket svårt att gå.
  • Du inte kan slappna av i magens muskler när du är på toaletten för att bajsa.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård

När och var ska jag söka vård

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har blindtarmsinflammation. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Det kan vara svårt att bedöma magont, särskilt hos barn som inte kan berätta själva. Ring telefonnummer 1177 om du eller barnet behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om symtomen kommer snabbt och du blir mycket dålig.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Blindtarmsinflammation behandlas oftast med att operera bort blindtarmsbihanget. Du opereras oftast ett par timmar efter att läkaren har konstaterat att du har blindtarmsinflammation. De flesta som opereras för blindtarmsinflammation har haft symtom i mindre än två dygn.

Brusten blindtarm behöver behandlas snabbt. Det är för att undvika att bukhinnan ska bli inflammerad. Du kan också få antibiotika innan operationen.

Operation med titthålsteknik eller öppen operation

Du kan bli opererad antingen med titthålsteknik eller så kan kirurgen välja att öppna upp buken, en så kallad öppen operation. Det är vanligast att kirurgen opererar med titthålsteknik. Titthålsteknik kallas också för laparoskopi.

Vid operationen undersöker kirurgen blindtarmsbihanget, och opererar bort bihanget om det är inflammerat. Bihanget brukar inte opereras bort om det inte är infekterat. Men ibland kan kirurgen ändå operera bort ett friskt bihang, för att skicka det på analys.

Kirurgen kan behöva öppna upp buken, trots att hen börjat operera med titthålsteknik. Det kan till exempel vara om bihanget är väldigt inflammerat eller om det har växt fast i vävnaden vid blindtarmen. Vid en öppen operation skär kirurgen ett snitt på höger sida strax under naveln. Kirurgen tar alltid bort bihanget vid en öppen operation.

En fördel med titthålsteknik är att operationssåren läker snabbare och att det blir mindre ärr, jämfört med öppen operation.

Du är sövd under operationen

Hur lång tid du får vänta på att opereras beror bland annat på när du åt sist. Du behöver vara sövd under operationen, och inför sövningen behöver du ha tom mage. Därför kan du få vänta ett par timmar innan du opereras. Under den tiden får du inte äta något.

Operation minskar risken för komplikationer

En blindtarmsinflammation kan läka av sig själv. Men oftast vill läkare operera ändå, för att undvika komplikationer som brusten blindtarm och bukhinneinflammation.

Efter operationen

Du får stanna kvar på sjukhuset någon dag efter operationen, oavsett om du har opererats med titthålsteknik eller med öppen operation.

Det kan göra ont att kissa och bajsa, eftersom muskulaturen i buken kan ha svårt att slappna av efter operationen. Efter två dygn kan du duscha, men du behöver skydda operationssåren.

Har du opererats för brusten blindtarm kan du behöva göra ett återbesök sex till tio dagar efter operationen. Annars behöver du oftast inte göra något återbesök.

Har du opererats med titthålsteknik blir du oftast helt återställd efter ungefär en vecka. Det tar oftast längre tid om du har opererats med öppen operation, och du kan behöva bli sjukskriven två till tre veckor. Hur lång tid du behöver vara sjukskriven beror på hur fysiskt tungt ditt arbete är.  

Kontakta vården om du blir sämre igen efter operationen

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får feber över 38,5 grader eller om du får ont i magen efter operationen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Behandling med antibiotika

Blindtarmsinflammation kan också behandlas med antibiotika. Det kan till exempel vara om du av olika anledningar inte kan sövas, eller om det finns en varböld vid bihanget.

Behandling med antibiotika är nästan lika effektivt som en operation, och innebär sannolikt färre komplikationer som exempelvis sårinfektion och varböld. Men eftersom blindtarmsbihanget finns kvar finns det en risk att den blir inflammerad igen. Risken är störst de två närmaste åren. Får du blindtarmsinflammation igen opereras bihanget bort.

Har du haft brusten blindtarm kan du få antibiotika både före och en tid efter operationen. Det är för att minska risken för bukhinneinflammation.

Du kan behöva få tjocktarmen undersökt om du äldre än 50 år, har haft en lindrig blindtarmsinflammation och behandlats med antibiotika. Det är för att utesluta att inflammationen orsakades av en tumör i tjocktarmen.

Liten risk för att bli sjuk igen

Det är mycket ovanligt att få blindtarmsinflammation igen om du har opererats för blindtarmsinflammation. Men om kirurgen lämnar kvar en för lång stump av bihanget finns det en risk att stumpen blir inflammerad igen.

Fäll ihop

Vad är blindtarmsinflammation?

Vad är blindtarmsinflammation?

Vid blindtarmsinflammation är det lilla bihanget till blindtarmen inflammerat, och inte själva blindtarmen. Bihanget är cirka en centimeter brett och tio centimeter långt, ungefär lika stort som ett lillfinger. Det sitter på blindtarmen, som är den första delen av tjocktarmen.

Brusten blindtarm innebär att bihanget går sönder på grund av inflammationen. Det är inte blindtarmen som går sönder, trots att det heter så.

Ett annat ord som läkare kan använda för blindtarmsinflammation är appendicit.

Vanligast att få blindtarmsinflammation som ung

Du kan få blindtarmsinflammation oavsett ålder, men de flesta som blir sjuka är mellan tio och tjugo år gamla.

Det är ovanligt att barn under två år får blindtarmsinflammation. Men om de blir sjuka går det snabbt från att blindtarmsbihanget blir inflammerat tills att det brister. Det gör att barn ofta har brusten blindtarm redan när de kommer till ett sjukhus.

Fäll ihop

Vad beror blindtarmsinflammation på?

Vad beror blindtarmsinflammation på?

Något täpper till bihanget

Blindtarmsinflammation beror ofta på att något
täpper till bihanget, till exempel en hård bit mat.
Orsaken till att vissa får blindtarmsinflammation är inte helt säker, men ofta beror det på att något täpper till öppningen mellan bihanget och blindtarmen. Då ökar trycket i bihanget. Det kan leda till att bihanget infekteras av virus eller bakterier, som gör att bihanget svullnar upp och att det bildas var i den.

Ibland kan kirurgen hitta det som har fastnat i bihangets öppning. Det kan till exempel vara en hård matbit som inte brutits ner eller en liten klump av hårt bajs. Men oftast hittar inte kirurgen något som täppt till, utan bara ett förtjockat och inflammerat blindtarmsbihang.

Blindtarmsinflammation kan också orsakas av att något annat täpper till bihanget, även om det är ovanligt:

  • En liten utbuktning på tarmens slemhinna, så kallad tarmficka.
  • En form av utväxt i slemhinnan, så kallad polyp.
  • En tumör, som innebär att celler har börjat föröka sig. De flesta tumörer beror inte på cancer.

Kan förväxlas med gynekologiska besvär

Det kan vara svårt för en läkare att skilja på blindtarmsinflammation och besvär från livmodern eller äggstockarna. Därför kan du behöva undersökas av en gynekolog, för att säkerställa att besvären inte beror på exempelvis en graviditet utanför livmodern.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till en läkare får du börja med att berätta om dina symtom. Sedan känner läkaren på din mage, och om det gör mer ont i magens nedre högra del.

Läkaren kan behöva undersöka ändtarmen med sitt finger. Har du blindtarmsinflammation gör det mer ont åt när läkaren trycker uppåt och åt höger, åt det håll som blindtarmen ligger.

Blodprov

Du får lämna blodprov för att se om du har en inflammation eller infektion, bland annat ett så kallat CRP-prov. CRP-prov kallas ofta för snabbsänkan.

Ultraljud eller datortomografi kan behövas

Om läkaren är osäker kan du behöva bli undersökt med ultraljud eller datortomografi. Men det är inte säkert att undersökningarna visar att du har blindtarmsinflammation. Däremot kan undersökningarna visa om det har bildats var i blindtarmen.

Du kan läggas in på sjukhus för observation

Du kan behöva opereras om läkaren misstänker att du har blindtarmsinflammation. Men du kan också få stanna kvar på sjukhuset för observation, om läkaren är osäker. Då får du lämna blodprov och en läkare undersöker magen med jämna mellanrum. Det är för att se hur symtomen utvecklas.

Stannar du på sjukhus får du antagligen inte äta något, ifall du skulle bli sämre och behöva opereras snabbt. Däremot får du dropp i blodet.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Det är ovanligt att få komplikationer efter en blindtarmsoperation, men risken ökar om du har opererats för brusten blindtarm. Det är därför du kontrolleras av läkare sex till tio dagar efter operationen om du haft brusten blindtarm.

Det spelar ingen roll om du har opererats med titthålsteknik eller med en öppen operation. Följande komplikationer kan uppstå:

  • Såret kan bli infekterat, även om du får antibiotika.
  • Det kan samlas var inne buken. Den samlade mängden var försvinner oftast med antibiotikabehandling eller om kirurgen tömmer varansamlingen. Hen använder då ultraljud för att hitta varansamlingen.
  • Det finns en ökad risk att få en så kallad djup infektion. Den behandlas i några dagar med antibiotika.

Har du opererats för en brusten blindtarm ökar risken något för sterilitet, samt för följande sjukdomar:

Ovanligt med livshotande komplikationer

Det är väldigt ovanligt att få livshotande komplikationer av blindtarmsinflammation. Det är främst personer över 80 år som får dessa komplikationer. Komplikationerna efter operation är då främst följande:

Fäll ihop

Viktigt att du förstår informationen du får

Viktigt att du förstår informationen du får

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du behöver tolkning till andra språk kan du ha rätt att få det.. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-08-30
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Eriksson, läkare, specialist i allmän kirurgi, Västmanlands sjukhus, Västerås.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge