Psykoterapi och psykologisk behandling

Skriv ut (ca 13 sidor)

Om du mår dåligt psykiskt eller behöver stöd att göra förändringar i ditt liv kan det hjälpa att gå i psykoterapi eller annan psykologisk behandling. Det innebär ofta att du går och pratar med någon, antingen ensam eller ihop med andra. Ibland kan du få terapi som internetbehandling.

Skriv ut

Vad är psykoterapi och psykologisk behandling?

Vad är psykoterapi och psykologisk behandling?

Psykologisk behandling är ett samlingsbegrepp för många olika behandlingsmetoder som är grundade på psykologisk vetenskap. Den mest kända av dem är psykoterapi. Det är inte ovanligt att psykoterapi och psykologisk behandling kombineras med läkemedel.

Det finns psykoterapi och psykologisk behandling för många olika diagnoser och tillstånd. Bland annat finns det metoder inriktade på depression, ångest, fobier, ätstörningar och andra former av psykisk ohälsa. Det finns även metoder som är inriktade på smärta, stresshantering, rökavvänjning och andra livsstilsförändringar.

Psykoterapi är en behandlingsmetod som innebär att du går och pratar med en psykolog eller en psykoterapeut. För att kalla sig psykolog eller psykoterapeut krävs en yrkeslegitimation som är utfärdad av Socialstyrelsen.

Psykoterapi – ett samarbete mellan dig och terapeuten

Innan behandlingen börjar kommer du och terapeuten överens om vad du vill uppnå med terapin, och hur många gånger ni ska träffas. Sedan samarbetar du och psykologen eller psykoterapeuten för att uppnå den målsättning ni tidigare har kommit överens om. Terapeuten ansvarar för att arbetet utvärderas med jämna mellanrum, för att ni båda ska se om det går framåt eller inte.

Det finns olika inriktningar och metoder inom psykoterapi. I Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell terapi, IPT, och i viss mån även psykodynamisk korttidsterapi, PDT.

För behandling av ångesttillstånd rekommenderas KBT. Du kan även få psykoterapi som internetbehandling. Du kan läsa mer om de olika behandlingarna i respektive kapitel.

Annan psykologisk behandling

Det finns fler yrkesgrupper som också använder samtal, helt eller delvis, som metod för att hjälpa människor. Läkare, socionomer och, kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor är exempel på sådana yrkesgrupper. Dessa yrkesgrupper kan arbeta med olika typer av psykologisk behandling på en vårdcentral, sjukhus eller en specialiserad mottagning. 

Behandlingen kan till exempel handla om sömnsvårigheter, stresshantering, familjeproblem, arbetsrelaterade problem, kroppsliga och psykologiska besvär i kombination, med mera. Beroende på var du får hjälpen, och vad du söker för stöd kan behandlingen kallas för till exempel stödsamtal, motiverande samtal, krisbearbetning, psykosocial behandling eller samtalsbehandling. 

Om du har gått igenom en utredning inom psykiatrin och fått en diagnos kan du ofta bli erbjuden någonting som kallas psykoedukation. Det är en behandling som syftar till att du får hjälp att förstå och förhålla dig till din diagnos. 

När det gäller annan psykologisk behandling kan den alltså utföras av andra yrkeskategorier än legitimerade psykologer och psykoterapeuter. För enkelhets skull används i dessa sammanhang begreppen ”behandling” och ”behandlare” i den här texten. 

Vad är syftet med behandlingen?

Syftet med all psykologisk behandling är att du ska må bättre och komma tillrätta med psykisk ohälsa eller psykiskt lidande. Genom att gå i behandling kan du få stöd i att göra förändringar när det gäller dina tankar, känslor, och beteenden.

Behandlingen kan hjälpa dig att komma tillrätta med eller hjälpa dig att hantera nedstämdhet, svåra känslor, ångest och oro. Du kan också få hjälp att lära dig att förstå dig själv och att arbeta med dina relationer med andra människor.

Behandlingen kan ofta leda till att du antingen gör en faktisk förändring i ditt liv, eller att du förändrar din inställning till dina problem så att du inte längre mår dåligt av dem. 

Fäll ihop

Hur går det till?

Hur går det till?

När du går i psykoterapi eller psykologisk behandling träffar du en behandlare för samtal, vanligtvis en gång i veckan. Oftast går det till så att du sitter mitt emot behandlaren i ett samtalsrum och berättar om hur du upplever dina besvär och din situation, dina relationer och ditt liv i övrigt. 

Ibland ställer behandlaren frågor som kan göra att du behöver stanna upp och fokusera på något som du kanske inte hade tänkt på innan. Ibland får du uppgifter som du ska arbeta med mellan samtalen, som till exempel att närma dig sådant som du är rädd för eller av något skäl brukar undvika. 

Ensam eller i grupp

Du kan antingen träffa en behandlare ensam eller tillsammans med andra. Antingen med personer du känner, till exempel din partner eller din familj, eller personer som du från början inte känner men som du kommer att arbeta tillsammans med i gruppen. Det förstnämnda brukar kallas par- eller familjeterapi, det andra för gruppterapi.

Tystnadsplikt

Alla yrkespersoner som arbetar med psykoterapi och psykologisk behandling inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att den du pratar med inte får avslöja information om dig till någon annan. I gruppterapi blir det mindre privat, men där får alla gruppdeltagarna enas om tystnadsplikt. Det innebär att det som sägs i gruppen stannar där.

Vad kan jag tänka på innan behandlingen börjar?

Du har rätt att veta villkoren för behandlingen. Frågor som du kan ställa är bland annat:

  • Hur mycket kommer behandlingen att kosta?
  • Vad är målsättningen med behandlingen?
  • Hur kommer behandlingen att gå till?
  • Hur lång tid tar varje träff?
  • Hur många gånger ska ni träffas?

Du kan också fråga om det finns något annat som har med behandlingen att göra som du behöver känna till. Ofta gör du upp en plan tillsammans med behandlaren efter en eller ett par träffar. Du har alltid rätt att fråga vilken utbildning och bakgrund behandlaren har.

Vem ska man gå till?

Innan du börjar i psykoterapi är det viktigt att ta reda på vad terapeuten har för utbildning. Vem som helst kan kalla sig terapeut, samtalsterapeut eller coach. För att få kalla sig psykolog eller psykoterapeut krävs legitimation. 

En legitimerad psykolog har en femårig grundutbildning och ett års praktik som leder fram till den yrkeslegitimation som Socialstyrelsen utfärdar. En psykoterapeut har först en grundläggande utbildning, till exempel läkare, präst, psykolog, socionom, sjukgymnast eller sjuksköterska, och därefter ytterligare minst tre års utbildning till legitimerad psykoterapeut. 

Vad krävs av en själv?

Att gå i psykologisk behandling eller psykoterapi innebär att du vill arbeta med dig själv och möta tankar, beteenden eller känslor som du kanske tycker är svåra. Behandlingen kan särskilt till en början väcka negativa känslor och motstånd mot tankar och problem som känns obehagliga. Därför är det bra att du i förväg funderar på vad du vill ha ut av behandlingen och berätta det för din behandlare. Det ökar också chansen att behandlingen ska ge det du önskar.

Ibland kan du vara i behov av stöd, men känner att psykoterapi kanske inte är rätt behandlingsform. Det avgör du själv tillsammans med behandlaren som kan ge råd för att komma vidare. Det är vanligt att en nystartad psykoterapi känns extra jobbig i början, men det brukar gå över när man märker att arbetet går framåt och du börjar må bättre än vad du gjorde innan den började. 

Relationen till behandlaren

För många kan det kännas ovant att öppna sig och lita på en ny, främmande människa. Man kan känna ett tvivel på att man någonsin ska kunna må bättre eller att någon annan person ska kunna förstå ens problem. När du har fått en relation till behandlaren kan hoppet om förändring göra att du vågar tänka och utvecklas i nya banor.

Det är viktigt att den terapeutiska relationen är en professionell relation, det vill säga att ni inte umgås privat. Det innebär också att behandlaren inte utlämnar privat information om sig själv. Det finns etiska riktlinjer för både psykologer och psykoterapeuter som dessa måste följa.

Fäll ihop

När behövs behandlingen?

När behövs behandlingen?

När man mår psykiskt dåligt kan det yttra sig på olika sätt. Du kan till exempel känna igen dig i någon av följande beskrivningar:

  • Du har en känsla av uppgivenhet eller nedstämdhet som inte går över. 
  • Du känner oro, ångest eller har svårt att sova. 
  • Du har svårt att lita på andra människor och isolerar dig från omvärlden.
  • Du känner dig stressad eller har svårt att koncentrera dig.
  • Du har tvångsmässiga tankar eller skadar dig själv. 
  • Du plågas av tankar på någonting hemskt eller jobbigt som har hänt, och som du inte kan komma över.

Du kanske vet att det du gör egentligen får dig att må sämre, men du har svårt att göra en förändring. Till exempel kanske du försöker undvika svåra känslor, men märker att du mår allt sämre. Du kanske har problem med mat eller ätande. Du kan även få ont i kroppen, till exempel få värk i axlarna eller ryggen.

När du behöver stöd att göra en förändring

Du kanske har svårt med relationer till andra människor som beror på att du inte kan lita på dem, kommer i ständig konflikt med dem eller undviker dem. Eller så blir du alltid förälskad i fel typ av partner, trots att du vet att hen troligtvis kommer att göra dig besviken. 

Du kanske känner så mycket oro och ångest att du undviker situationer där du riskerar att förlora kontrollen. Kanske har du vant dig vid att hantera dina problem på ett sätt som fungerar på kort sikt, men på lång sikt gör att du mår dåligt. 

Hur hjälper behandlingen?

Att gå i terapi eller annan psykologisk behandling kan vara ett sätt att bli medveten om sitt invanda beteende och lära sig att hitta andra sätt att hantera sina tankar och känslor på. Det kan bidra till att du förändrar ett beteende som du inte mår bra av. Det kan också hjälpa dig att få distans till destruktiva tankemönster.

Att gå i terapi kan leda till att du får stabilare och bättre självkänsla och känner dig tryggare. Det gör det lättare att både skapa, behålla och fördjupa känslomässigt viktiga relationer. Det kanske också leda till att du kan stå emot impulsiva handlingar som du ångrar i efterhand.

Förändringar kan märkas på olika sätt

Att gå i psykoterapi eller psykologisk behandling kan innebära att du gör en faktisk förändring i ditt liv. Men det kan även innebära att du gör en förändring som inte syns utåt, men som gör att du ändå mår bättre. När du förändrar din inställning till ett problem kan det innebära ett slags förändring. Du kan även uppnå en kombination av förändring och acceptans. 

Du kan lära dig att förstå dig själv och bli medveten om hur du fungerar så att du kan börja göra mer aktiva val.  Du kan också få möjlighet att komma i kontakt med dina känslor och förstå vad de beror på. Om du har svårt att hantera känslor kan behandlingen hjälpa dig. 

Fäll ihop

Hur gör jag för att få hjälp?

Hur gör jag för att få hjälp?

Du kan börja med att boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Där får du prata med en läkare som kan skriva en remiss till en kurator, psykoterapeut eller psykolog.

Om du är under 18 år kan du kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behövs en remiss från vårdcentralen. Du kan även gå till elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en mottagning som hör till första linjens psykiatri. Det kan vara på en vårdcentral eller barnläkarmottagning och kallas ofta för samtalsmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor.  

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Du kan också söka efter mottagningar här.

Behandling på privata mottagningar

Du kan söka på nätet efter en legitimerad psykolog eller psykoterapeut som har egen mottagning. Pröva att söka fram en terapeut på till exempel 

Om det är svårt att prata

Du kan behöva samla kraft och vilja för att söka hjälp och ta emot hjälp. Be någon annan om hjälp att ta den första kontakten om du tycker att det känns jobbigt att göra det själv.

Det finns personer du kan prata med men ändå vara anonym om du vill det. Du kan till exempel ringa till Hjälplinjen. De som svarar är utbildade psykologer, socionomer och sjuksköterskor och erbjuder ett första stödsamtal. Där kan du även få råd om hur du kan söka dig vidare för att få rätt hjälp.

Det finns även andra telefonjourer eller chattjourer som du kan kontakta. Både du som hjälpsökande och de som svarar kan vara anonyma.

Vad kostar behandlingen?

Kostnaden för att gå i psykoterapi och psykologisk behandling varierar. Om du går hos en yrkeslegitimerad behandlare som är ansluten till landstinget betalar du samma kostnad som för ett läkarbesök och högkostnadsskyddet gäller. 

Om du söker hjälp hos en privat behandlare får du själv betala för behandlingen. Kostnaden beror på vem du går till, men ofta ligger den på mellan 800 och 1500 kronor i timmen. Ett fåtal är anslutna till försäkringskassan och då minskar kostnaden.

Psykoterapi till lägre kostnad

På en del håll i landet finns mottagningar för unga vuxna som ibland erbjuder terapi till lägre kostnad. Ibland kan du få rabatt om du är student eller arbetslös. Om du är under 18 år och gå till barn- och ungdomspsykiatrin, bup, betalar du ingenting. Vissa ungdomsmottagningar som har legitimerade psykoterapeuter kan också erbjuda psykoterapi utan kostnad. 

Kontakta ett utbildningsinstitut

Det finns ibland möjlighet att få gå i psykoterapi till lägre kostnad om du träffar en psykoterapeut under utbildning. För att få kontakt med en sådan kan du kontakta ett utbildningsinstitut. Du kan själv söka efter dessa på nätet. 

Här finns en lista att utgå ifrån.

Det kan även finnas möjlighet att ansöka om en inkomst- och behovsprövad ersättning från socialtjänsten i din kommun. Oftast får du bara detta ekonomiska stöd om du bedöms ha mycket stora behov.

Fäll ihop

Psykodynamisk terapi, PDT

Psykodynamisk terapi, PDT

Psykodynamiska terapier, som förkortas PDT, utgår från att psykiska besvär kan bero på inre, obearbetade konflikter som man inte själv är medveten om. Konflikterna kan till exempel handla om balansen mellan att vara beroende av andra och att vara fri, eller mellan vad man drömmer om och de begränsningar som verkligheten innebär. Det kan finnas obearbetad sorg som kan upptäckas och bearbetas i terapin.
När du går i PDT arbetar du därför ofta med att förstå dig själv, dina relationer, och andra människor på ett nytt sätt. Det sker delvis genom att du bearbetar relationer, upplevelser och minnen från din barndom och uppväxt för att förstå hur dessa påverkar ditt liv här och nu.
En viktig del av den psykodynamiska behandlingen handlar om att du ska frigöra din personliga berättelse om din uppväxt och om det liv du lever nu och om det liv som du skulle vilja leva. Det kan leda till att du uppnår personliga målsättningar som till exempel:

  • Att du stärker din självkänsla.
  • Att du upplever en ökad inre trygghet.
  • Att du lättare ser gränserna mellan dina och andras behov.
  • Att du utveckar en förmåga att hantera dina känslor.
  • Att du lär dig att förstå vad du egentligen vill i ditt liv.

Arbetssätt inom PDT

I PDT används inte någon manual som beskriver vilka steg ni ska ta för att komma tillrätta med problemen. Metoden är i stället utforskande till sin natur. Målen som ni har satt upp med terapin kan vara ett eller flera, och ni måste inte till en början veta exakt hur ni ska nå dit. Längre fram utvärderas terapin så att det blir tydligt hur väl ni har lyckats, eller delvis lyckats nå målen.

PDT som lång- och korttidsterapi

Du kan gå i PDT under kortare eller längre tid. Korttidsterapi har ofta fokus på ett bestämt område eller problem, och innebär att du träffar en behandlare mellan 12 och 40 samtal. Långtidsterapi kan pågå under flera år.

Utvecklingar av PDT

Det finns flera olika metoder med psykodynamiskt synsätt som utvecklats för att passa olika målgrupper. Ett exempel är mentaliseringsbaserad terapi, MBT, som utvecklats speciellt för personer med borderline - emotionellt instabil personlighetsstörning. Ett annat exempel är panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi, PFPP, som tagits fram specifikt för personer med paniksyndrom.

Fäll ihop

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra genom så kallad ominlärning. I KBT jobbar man mot konkreta mål och arbetar mycket med hemläxor. 

Terapin går ut på att försöka identifiera vilka tankemönster och tankesätt du har när du mår dåligt. Tillsammans med terapeuten arbetar du sedan med att förändra dessa tankemönster för att kunna må bättre.

Vanliga arbetssätt inom KBT

Det finns många olika arbetssätt inom KBT. Du kan till exempel få 

  • skriva dagbok över de tankar som automatiskt uppstår i vissa situationer
  • träna exponering, alltså öva på att stegvis närma dig sådant som du är van att undvika
  • öva dig på nya beteenden och relationer genom exempelvis rollspel med terapeuten
  • öva avslappning, vilket kan motverka stress, spänningsvärk och oro
  • utföra olika hemuppgifter så att terapin får effekt i ditt vanliga liv
  • ta del av vägledd självhjälp eller internetbehandling

Fokus på nutid och framtid

I KBT arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. Målet är att utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem så att dessa försvinner, minskar eller inte längre utgör ett stort hinder i livet.

Men även inom KBT används teorier som lyfter barndomens betydelse, som till exempel den så kallade anknytningsteorin. Den beskriver hur de första nära och känslomässiga relationerna i den tidiga barndomen påverkar ens sätt att förhålla sig till andra människor upp i vuxen ålder. 

Tydlig målsättning och utvärdering

Inom KBT samarbetar du och terapeuten mot ett tydligt mål som ni har satt upp i terapins början. Eftersom både du och terapeuten vet vad som är syftet med terapin, blir det tydligt om terapin hjälper dig att nå dina mål eller om den behöver förändras. Under behandlingen utvärderar du och terapeuten hur det går, vad som verkar fungera och inte. Ibland görs utvärderingen med hjälp av frågeformulär, eller så diskuterar ni hur det går och jämför med de mål och delmål ni har satt upp.

KBT som lång- och korttidsterapi

Det finns korttids- och långtidsterapier inom KBT. Behandlingstiden beror på vilka problem man har och vilka mål man vill uppnå. Vanligtvis träffar man terapeuten mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling. 

Utvecklingar av KBT

Det finns flera olika terapiformer som har utvecklats ur kognitiv beteendeterapi och anpassats till en viss målgrupp. Några vanligaste terapier som utvecklats ur KBT är:

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, har syftet att hjälpa personer med smärta, missbruk, ångest och depression. Med hjälp av bland annat övningar i medveten närvaro, mindfulness går behandlingen ut på att personen ska lära sig att acceptera istället för att undvika vissa tankar och känslor.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT, är särskilt utformad för personer med självskadebeteende. I DBT kombineras individuell terapi, så kallad färdighetsträning i grupp och möjlighet till telefonkontakt mellan sessionerna. 

Andra behandlingar som utvecklats inom KBT är så kallad schemafokuserad psykoterapi, som är anpassad till personer som lider av personlighetssyndrom och compassion focused therapy, CFT, som är anpassat för den som lider av psykiska besvär kopplade till höga krav och stress. 

Så kallad färdighetsträning i grupp är också en form av KBT.

Fäll ihop

Andra former av psykoterapi

Andra former av psykoterapi

Utöver psykodynamisk psykoterapi och kognitiv beteendeterapi finns andra former av psykoterapi. 

Interpersonell psykoterapi, IPT

Interpersonell psykoterapi, IPT, är en korttidsterapi som används främst vid depression. Sedan dess har den anpassats även till andra diagnoser, till exempel ätstörningar, bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom och ångesttillstånd. 

I IPT ligger fokus på hur problem i mänskliga relationer medverkar till psykisk ohälsa, men också på hur psykiska problem påverkar relationerna till andra.

Gruppterapi

Om du går i gruppterapi träffar du behandlaren tillsammans med en grupp personer. Ofta är ni ungefär upp till åtta personer, och ofta har de andra i gruppen likartade problem som du själv har.

Behandlaren har en vägledande roll, och ser till att alla som vill och behöver komma till tals får det utrymme de behöver.  

Systemisk par- och familjeterapi

Den vanligaste formen av par- och familjeterapi bygger på så kallad systemteori. Enligt den hänger en persons problem ihop med övriga familjen eller partnern. Då behandlas paret eller familjen som grupp. Ibland kan två terapeuter delta under samtalen.

Denna terapiform har visat sig särskilt effektivt vid relationsproblem, vid psykiska problem hos barn och ungdomar och vid missbruk och våld inom familjen.

Kris- och traumaterapi

En person som mår mycket dåligt efter traumatiska händelser kan ha hjälp av kristerapi. I behandlingen får personen gå igenom och bearbeta det som hänt i en trygg miljö. Terapin kan använda metoder från både psykodynamisk och kognitiv beteendeterapi och EMDR, Eye Movement Desensitisation Reprocessing. 

Fäll ihop

Internetbaserad psykoterapi

Internetbaserad psykoterapi

Internetbehandling med KBT kan erbjudas till dig som lider av depression, ångest, paniksyndrom, sömnbesvär och stress. Fördelen med att få behandling via internet gör att du kan få tillgång till behandlingen var du vill och när det passar dig. Behandlingen kräver att du är aktiv och motiverad.

Vilka erbjuder internetbehandling?

I en del landsting kan det finnas möjlighet att få behandling med KBT via internet. Innan du påbörjar ett sådant program får du träffa en psykolog eller psykoterapeut som bedömer om behandlingen kan passa för de besvär du har. Det finns också privata företag som erbjuder KBT via internet, där man själv betalar för behandlingen.

Hur går det till?

En internetbehandling pågår under åtta till femton veckor. Man loggar in på en webbplats för att läsa om och arbeta med de olika momenten i behandlingen. Behandlingen består av textmaterial och övningar som du gör hemma. Själva behandlingarna brukar vara upplagda i olika steg eller moduler.

Varje vecka går man igenom ett nytt steg, vilket innebär att man dels får läsa en text eller se en film och dels får uppgifter som man ska göra. Varje vecka fyller du i hur du mår så att behandlaren kan följa hur det går för dig.

Du har kontinuerligt kontakt med en behandlare som hjälper dig genom behandlingen. Du har möjlighet att skicka meddelande och frågor till din behandlare. Psykologen svarar på frågor och ger feedback på de uppgifter och övningar du gör. Även psykodynamisk korttidsterapi går att få som internetbehandling. 

Goda resultat

Att få terapi som internetbehandling kan ge lika goda resultat som vanlig terapi.
Person som arbetar med KBT på datorn. 

Fäll ihop

Om jag inte är nöjd med behandlingen

Om jag inte är nöjd med behandlingen

Om du går till en legitimerad psykolog eller psykoterapeut har du vissa rättigheter. Då kan du veta att din terapeut är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen, utgår ifrån vetenskap i sin behandling och för sekretesskyddad journal. En legitimerad yrkesperson har också tystnadsplikt. Om du känner dig felbehandlad kan du anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Viktigt att kolla legitimation

Om du går till en terapeut som inte är legitimerad och inte är verksam inom hälso- och sjukvården kan du inte göra en anmälan om du känner dig felbehandlad. Du kan inte heller vara säker på att personen arbetar under tystnadsplikt. En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad. Det kan vara bra att tänka efter noga innan du bestämmer dig för att gå till en terapeut som inte är legitimerad.

Om du inte mår bra i samband med behandlingen kan det vara svårt att få hjälp att gå vidare. Därför är det viktigt att du hittar en terapeut med minst grundläggande terapiutbildning och tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bearbeta det som kommer fram under terapin.

Sådana upplysningar har du rätt att få veta. Att gå till en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut ger dig en större säkerhet kring att personen har hög kompetens. Om du vill veta om en psykolog eller psykoterapeut är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen.

Hur gör jag om jag inte är nöjd?

Om du känner dig felbehandlad av en yrkesperson inom hälso- och sjukvården finns det flera olika sätt att klaga om du är missnöjd. 

  • Du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård. 
  • Du kan även kontakta den som är ansvarig för vårdmottagningen där du fått behandlingen. 
  • Du kan även kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller region. 
  • Du anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

När det gäller annan psykologisk behandling som ges inom landstingets hälso- och sjukvård gäller samma regler som för övrig sjukvård. Läs mer om dina rättigheter här.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp. Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-25
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Martin Björklind, psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Stockholm

Illustratör:

Cecilia Birgersson Nordling