Efter förlossningen

Bra att veta efter förlossningen

Innehållet gäller Stockholms län

Här har vi samlat sånt som är bra att veta om kroppen, barnet, amning och matning och föräldraskap den första tiden efter förlossningen.

Du som har fött barn

kvinna i fåtölj med bebis i famnen

Blödning efter förlossningen

Alla blöder från slidan efter en förlossning. Det kallas för avslag. Blodet kommer från det sår som blir när moderkakan lossnar från livmoderväggen.

Blödningen avtar med tiden. Första dagarna är blödningen som en riklig mens för att sedan minska. Blödningen brukar sedan bli brunaktig och sedan ljusare innan den helt upphör. Det är vanligt att blödningen pågår i 6-8 veckor efter att du fött barn.

För att minska risken för infektion finns det några saker att tänka på så länge du har avslag:

  • Duscha istället för att bada.
  • Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
  • Använd kondom eller femidom om du har vaginalt samlag.

Hur lång tid det tar för mensen att komma tillbaka efter att du fått barn är individuellt. Ägglossningen kommer tillbaka innan den första menstruationsblödningen, vilket innebär att du kan bli gravid om du återupptagit det sexuella samlivet. Vid efterkontrollen på barnmorskemottagningen kommer du få information om preventivmedel om du önskar.

Besvär efter förlossning, blödning

Tecken på infektion

Var uppmärksam på tecken på infektion efter att du fött barn. Om du har ihållande ont i nedre delen av magen, feber eller illaluktande avslag kan det vara tecken på infektion i livmodern. Det är viktigt att söka vård om du misstänker att du har fått en infektion.

Efter att du fött barn med kejsarsnitt finns även risk att få en sårinfektion i operationssåret. Infektionstecken kan vara rodnad och svullnad samt varbildning i såret.

Urinvägsinfektion är vanligare de första två månaderna efter en förlossning än annars.

Vid infektion i en förlossningsbristning brukar smärtan bli värre, det kan vara rött och komma var ur såret.

Infektion i livmodern efter förlossning

Urin och avföring

Efter förlossningen är det vanligt med ökade urinmängder, det är bra att kissa ofta. Ytliga bristningar i underlivet kan göra att det svider när du kissar. Ibland kan det hjälpa om du duschar underlivet samtidigt som du kissar.

En del läcker också lite urin den första tiden efter förlossningen, det brukar bli bättre när du återfått styrkan i bäckenbotten. På efterkontrollen på barnmorskemottagningen kommer du erbjudas en gynekologisk undersökning för att undersöka din bäckenbottenfunktion och prata om eventuella besvär du har.

Urinvägsinfektion är vanligare de första två månaderna efter en förlossning än annars.

Besvär efter förlossningen, urinvägsinfektion

Avföring och gaser i magen

Efter en förlossning kan det ta några dagar innan magen kommer igång, särskilt om du fött barn med kejsarsnitt. Det är vanligt att bli förstoppad. Att dricka mycket, äta fibrer och röra på sig kan underlätta. Ibland behövs också läkemedel som mjukar upp avföringen.

Efter en förlossning upplever många att det är svårt att hålla gaser, det brukar bli bättre inom de första veckorna men förbättring kan ske upp till ett år efter att du fött barn.

Hemorrojder som uppkommit under graviditet och förlossning kan orsaka smärta.

Besvär efter förlossning, problem med avföringen

Besvär efter förlossningen, hemorrojder

Bristningar i underlivet

De flesta får någon form av bristning i underlivet efter att de fött barn. Bristningen sys direkt efter förlossningen. Tråden som barnmorskan eller läkaren syr med är självupplösande och faller bort av sig själv. Ibland kan stygnen orsaka problem som smärta och irritation.

Underlivet kan vara svullet och göra ont i början men ska kännas bättre och bättre med tiden. Smärtlindring med exempelvis paracetamol och ibuprofen kan hjälpa, samt att växla mellan att sitta och ligga för att avlasta underlivet. Efter ett par månader är de flesta återställda, men läkningsprocessen för kroppen pågår i upp till ett år.

Det är bra att komma igång med din bäckenbottenträning efter graviditet och förlossning. Du kan börja med knipövningarna så snart det inte gör ont.

Bristningar under förlossning

Bäckenbottenträning

Bäckenbotten utsätts för stor påfrestning av graviditet och förlossning. Oavsett om du fått en bristning eller inte när du födde har en uttänjning av bäckenbottenmuskulaturen skett. Så snart som det slutar göra ont i underlivet efter förlossningen är det bra att börja med bäckenbottenträning.

Bäckenbottenträning

Film om bäckenbottenträning

Bröst

Några dagar efter att du fött barn ökar mjölkproduktionen. I samband med det är det vanligt att brösten blir svullna och ömma, man kan få lite feber och känna en sjukdomskänsla i kroppen. Det kallas mjölkstas och brukar gå över efter några dagar.

Om du ammar är det vanligt att du upplever en del svårigheter i början innan du känner dig trygg med amningen.

Mjölkstas kan du få även om du inte ammar.

Vanliga problem i början med amning

När du inte kan eller vill amma

Eftervärkar

Eftervärkar kan du känna när livmodern drar ihop sig efter förlossningen. De flesta känner av eftervärkar, speciellt om du fött flera barn eller när du ammar. Eftervärkar är ofarliga men kan göra ont. För att underlätta smärtan kan det hjälpa med värktabletter, värme eller TENS.

Eftervärkarna brukar gå över 3-4 dagar efter förlossningen.

Besvär efter förlossning, eftervärkar

Hemorrojder

Det är vanligt att få hemorrojder både som gravid och efter en förlossning.

Hemorrojder är när små kuddar av bindväv och blodkärl i ändtarmen blir förstorade. Det kan blöda, klia och svida runt ändtarmsöppningen och ge upphov till smärta. Du kan känna att något buktar ut vid ändtarmsöppningen.

Ofta går det över av sig själv men det finns hjälp att få.

Besvär efter förlossningen, hemorrojder

Att tänka på efter kejsarsnitt

Efter kejsarsnittet börjar såret läka direkt. Det är vanligt att ha ont i magen och operationssåret ett tag efteråt. För att underlätta läkningen är det bra att vara och uppe och röra sig efter sin egen förmåga. Att röra sig minskar också risken för förstoppning och blodpropp. Den första tiden är det bra att ta smärtlindring regelbundet.

Efter kejsarsnitt kan det ta ett tag för magen att komma igång och det är vanligt att besväras av gasbildning.

Undvik tunga lyft de första veckorna. Det går däremot bra att bära barnet och att gå med barnvagn.

Om du får mer ont i magen, feber, illaluktande avslag eller om såret blir rött och det kommer var ur det kan det vara tecken på en infektion i livmodern eller operationssåret som behöver behandlas.

Kejsarsnitt

Besvär efter förlossning, problem med avföringen

Infektion i livmodern efter förlossning

Baby blues, depression

Det är en stor omställning att få barn. Cirka två till tre dagar efter att barnet fötts är det vanligt att få en tillfällig nedstämdhet som kallas baby blues. Du kan då vara ojämn i humöret, ha lätt till tårar och känna dig orolig. Nedstämdheten brukar gå över efter en till två veckor.

Om du har en ihållande nedstämdhet kan du ha drabbats av en depression. Då är det viktigt att söka hjälp.

Det är inte bara du som varit gravid och fött barn som kan bli nedstämd utan även medföräldern kan bli deprimerad. Ni kan båda kan få hjälp och stöd via vårdcentralen eller BVC.

Besvär efter förlossning, nedstämdhet och depression

Depression

Att vara förälder

Träning efter förlossning

Det tar ungefär sex till åtta veckor för kroppen att återhämta sig efter förlossningen, men det kan ta upp till ett helt år innan kroppen har läkt helt. Det tar 6-8 veckor för slidan och livmodern att återfå sin vanliga storlek och funktion och 8-12 veckor för  magmusklerna att återfå grundfunktion. Det tar 6-12 månader för skelett, leder, vävnader och hormoner som påverkar stabiliteten i kroppen att återgå till hur det var före förlossningen.

Det är bra för kroppen att röra på sig i alla faser av läkningen. Rörelse är bra för läkningen. Efter förlossningen kan du börja med bäckenbottenträning och promenader eller annan lågintensiv aktivitet. Efter 6-8 veckor kan du öka med successivt stegrad träning. De allra flesta kvinnor bör vänta med högintensiv och tung träning i minst 12 veckor eller tills bäckenbotten känns redo. Börja gärna försiktigt och öka på träningen efterhand.

Bäckenbottenträning är hjälpsamt vid inkontinens och lindriga symtom av framfall. Om du upplever att du inte får resultat av din knipträning eller om du har kvarstående besvär med bäckenbotten, till exempel läckage eller tyngdkänsla, kan du kontakta din barnmorska eller en fysioterapeut med inriktning kvinnohälsa.

Här hittar du fysioterapeuter som är specialiserade på kvinnor som fött barn 

Träning efter förlossning

Bäckenbottenträning

Film om bäckenbottenträning

Förlossningsupplevelse

Graviditet och att föda barn är en stor och viktig händelse i livet. Förväntningarna på hur förlossningen ska bli ser olika ut och efter förlossningen uppkommer det ofta många olika känslor.

Innan du lämnar BB kommer du erbjudas att gå igenom din förlossning med en barnmorska. Du kommer även få möjlighet att skatta din förlossningsupplevelse. Beroende på hur du tycker att din förlossning blev kan det hända att du och din partner erbjuds ett samtal med personal på förlossningen. Då får du möjlighet att ställa frågor och få svar.

Vid eftervårdsbesöket hos barnmorskan på barnmorskemottagningen kommer du också få frågor om hur du upplevde din förlossning. Vid det besöket får du gå igenom din förlossningsjournal, ställa frågor och prata om dina känslor med barnmorskan.

Du får även skatta din förlossningsupplevelse igen eftersom upplevelsen kan ändras efter att man har kommit hem och tänkt igenom sin förlossning.

Enkät - till och med december 2022: Du som är gravid eller nyss har fött barn har möjlighet att delta i en enkät kallad Graviditetsenkäten. I den får du svara på frågor om hur du upplever vården under graviditet, efter förlossning och ett år efter förlossning. Du får också svara på frågor om din egen hälsa. Dina svar hjälper att utveckla vården.

Hemgång efter förlossningen

Vårdtiden efter förlossningen är individuell, allt från sex timmar till flera dygn. Det är behovet av vård av den som fött eller av det nyfödda barnet som styr hur länge ni stannar på BB. Alla förlossningskliniker i Stockholm har samma rutiner. Är du och ditt barn friska och förlossningen varit normal kan hemgång ske tidigast sex timmar efter barnets födsel.

  • Innan ni åker hem undersöker en barnläkare eller en specialistutbildad barnmorska barnet.
  • Uppföljning av dig och ditt barn sker på förlossningsklinikens BB-mottagning alternativ på BVC.
  • Förlossningskliniken har medicinskt ansvar för både dig och ditt barn i sju dagar efter förlossningen. Under den tiden kan du när som helst under dygnet kontakta din förlossningsklinik eller BB-avdelning. För icke-akuta frågor kan du också kontakta din barnmorskemottagning.
  • Vid misstanke om sjukdom hos dig som fött barn efter att sju dagar från förlossningen passerat – ring 1177 för rådgivning. Vid icke akuta frågor kan du ringa din barnmorskemottagning.
  • Vid misstanke om sjukdom hos barnet efter att sju dagar från förlossningen har passerat – ring 1177 för rådgivning. Vid icke akuta frågor kan du ringa din barnavårdscentral.

Din barnmorska berättar mer och svarar på dina frågor om hemgång och uppföljning efter förlossningen.

Återbesök på din barnmorskemottagning efter förlossningen

Efter att du har fött barn är det viktigt att besöka barnmorskan för eftervård. Vid eftervårdsbesöken kommer du och din barnmorska bland annat att prata om:

  • Din fysiska och psykiska hälsa.
  • Din förlossning och förlossningsupplevelse.
  • Upplevelsen av att vara nybliven förälder och /eller att få ett syskon i familjen
  • Parrelationen och samliv efter förlossningen
  • Matning av barnet

På återbesöket erbjuder barnmorskan bland annat mätning av ditt blodtryck, din vikt och ditt blodvärde. Barnmorskan kommer också att göra en gynekologisk undersökning och kontrollerar då eventuella bristningar och din bäckenbottenfunktion.

Barnmorskan kontrollerar också eventuella operationssår efter ett kejsarsnitt. Du har också möjlighet att prata om preventivmedel och familjeplanering.

Ditt första eftervårdsbesök planeras in redan i slutet av din graviditet. Inom två veckor efter din förlossning ringer din barnmorska dig för att stämma av hur du och barnet mår. Barnmorskemottagningen erbjuder minst två eftervårdsbesök och ibland fler om du har behov av det.

Barnmorskan kan hjälpa dig om du behöver träffa en läkare eller att få en remiss till en annan vårdgivare som exempelvis en fysioterapeut eller psykolog.

Dina besök hos barnmorskan

Barnet efter förlossningen

Pappa pussar på sitt nyfödda barn

Hud mot hud

Hud mot hudkontakt innebär att barnet ligger naket med blöja på sig mot din nakna hud med en filt över sig. Det är viktigt att du har uppsikt över barnet när det ligger hud mot hud så att barnets ansikte inte är övertäckt och att barnets luftvägar fria.

Att ha barnet hud mot hud ger många fördelar. Det hjälper det nyfödda barnet att hålla sin kroppstemperatur bättre, blodsockret blir jämnare, barnet blir lugnare och skriker mindre och det underlättar samspelet med barnet. Om du ammar är även hud mot hudkontakt bra för att stimulera barnets amningsbeteende.

Film om hud mot hud

Urin och avföring

Barnets första avföring är svart och kallas mekonium. När barnet får i sig mer mat kommer bajset att ändra färg, det sker under den första veckan. Det svarta bajset kan bli ljusbrunt och sedan grönbrunt för att slutligen bli gulfärgat och lite grynigt.

Variationen är stor mellan hur många gånger per dag barnet bajsar. Barnet kan bajsa flera gånger om dagen men barn kan, efter de första veckorna, också bajsa en gång per vecka. Bröstmjölken är milt laxerande vilket gör att ammade barn vanligtvis inte blir förstoppade. Barn som får modersmjölksersättning kan få lite fastare konsistens på avföringen.

Barnet bör ha kissat inom de första två dygnen. Ofta är det små urinmängder i början. Mängden ökar när barnet får i sig större mängder mjölk. Om det är svårt att se om barnet har kissat kan du prova lägga lite hushållspapper i blöjan eller låta barnet vara utan blöja en stund. Många blöjor för nyfödda har en våtindikator som ändrar färg när barnet kissat. Det är vanligt att salter från urinen kan visa sig som en orangeröd fläck i blöjan, det är ofarligt men kan misstolkas som blod.

Barnets bajs första levnadsveckan

Navel

Navelstumpen på barnet kommer gradvis att torka och falla av. Det brukar oftast ske från några dagars ålder upp till cirka två veckor. Ibland kan det blöda lite och lukta illa då den håller på att falla av, det är helt normalt. Om naveln är kladdig eller blöder behöver den tvättas med ljummet vatten och sedan torkas torr. Barnet har ingen känsel i navelstumpen.
Om naveln skulle bli röd och svullen och vätska sig kan det vara tecken på infektion. Då behöver ni söka vård.

Det nyfödda barnets kropp – navel

Film om navelvård

Undersökningar och kontroller av det nyfödda barnet

Under barnets första levnadsvecka erbjuds ett flertal olika undersökningar. De flesta görs innan ni åker hem medan andra kan ske vid återbesök. Här kan du läsa om de vanligaste undersökningarna av det nyfödda barnet.

Undersökningar av det nyfödda barnet

Hud

Den första tiden kan barnet ha olika utslag eller torr och fjällande hud. De flesta små hudförändringar som barnet får går över av sig själv inom några veckor. Här kan du läsa om de vanligaste hudbesvären för nyfödda.

Det nyfödda barnets kropp – huden och vanliga hudbesvär

Utslag och hudförändringar hos barn

Nyföddhetsgulsot

Det är vanligt att nyfödda barn får gulsot. Gulsot innebär att huden och ögonvitorna blir gula eftersom ämnet bilirubin ansamlas. Det finns olika orsaker till att barnet får gulsot men den vanligaste är levern inte ännu fungerar tillräckligt bra för att kunna bryta ner bilirubinet i kroppen.

För de allra flesta går gulsot över av sig själv inom ett par veckor, men en del barn kan behöva behandling för att undvika komplikationer.

Under vårdtiden efter barnets födsel kontrolleras barnets nivå av bilirubin med en speciell mätare på barnets hud, om värdet är högt kan ett blodprov behövas.

Gulsot hos nyfödda (artiklen innehåller även en film)

Film om ljusbehandling

Flytningar hos flickor

Nyfödda flickor kan under de första levnadsdagarna ha en vitaktig flytning från slidan. Det är normalt och beror på hormonpåverkan från mamman. Ibland kan det även vara lite blod i flytningen. Det går över av sig själv efter några dagar.

Det nyfödda barnets kropp, flytningtar

Svullna bröstkörtlar

Brösten på nyfödda barn kan bli svullna och lite ömma. Ibland kan det komma lite mjölkliknande vätska ur bröstvårtorna. Det beror på att barnet är påverkad av hormoner från mamman. Svullnaden brukar gå över av sig själv efter någon vecka.

Det nyfödda barnets kropp, svullna bröstkörtlar

Bad

När du badar barnet ska badvattnet vara runt 37 grader varmt. Använd enbart vatten då tvål torkar ut huden. Även om navelstumpen inte har fallit av kan du bada ditt barn, se till att torka torrt runt naveln efter badet.

Ta hand om ett nyfött barn- bada barnet, även film

Kläder och kroppstemperatur

Nyfödda barn har svårare att reglera sin kroppstemperatur än vad vuxna har. Kläderna behöver anpassas efter temperaturen. För att känna om barnet är för varmt eller kallt kan du känna med handen i barnets nacke. Det är vanligt att barnet har kalla händer och fötter de första levnadsveckorna.

Ta hand om ett nyfött barn - klä barnet

Klä barnet för att vara ute

Så skyddar du dig mot solen

Kräkas, rapa, hicka

Det är vanligt och ofarligt att små barn hickar, rapar eller småkräks. När barnet blir äldre brukar det avta. När du matar ditt barn kan det vara bra att ha en handduk nära till hands om barnet kräks.

Hicka, rapningar och kräkningar

Naglar

Naglarna på ett nyfött barn är mjuka och kan vara långa. Huden och naglarna är sammanvuxna den första tiden. Klipp därför inte barnets naglar de första månaderna. För att undvika att barnet river sig kan du fila nageln försiktigt. Du kan också, så länge nageln är mjuk, försiktigt riva av lösa flikar av nageln.

Ta hand om ett nyfött barn, naglar

Sömn och vakenhet

Nyfödda barn har ingen dygnsrytm och sovstunderna kan både vara korta och lite längre. De första månaderna styrs barnets sömn framförallt av hunger och mättnad. Som nybliven förälder är det vanligt att vara trött den första tiden, försök att passa på att vila och sova medan barnet sover.

Nyfödda barn sover säkrast på rygg, det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd

Nyfödd: mat, sömn och skrik

Plötslig spädbarnsdöd

Plötslig spädbarnsdöd

Plötslig spädbarnsdöd innebär att barnet dör i sömnen. Det är mycket ovanligt i Sverige. Som blivande eller nybliven förälder är det vanligt att känna en stor oro över att det ska hända ens barn. Om du är mycket orolig kan du prata med BVC för att få stöd.

De råd som har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd är att låta barnet sova på rygg, att låta bli att röka och se till så att inget täcker barnets ansikte.

Här får du råd som baseras på den senaste forskningen.

Plötslig spädbarnsdöd – förebyggande råd

När små barn skriker

Alla små barn skriker. Det är deras sätt att kommunicera och berätta att de vill något eller att något inte känns bra. Barnet kan till exempel skrika för att det är hungrigt, vill ha närhet, är trött eller har ont.

I början kan det vara svårt att förstå vad skriken betyder, det brukar bli lättare med tiden då du lär känna ditt barn.

När barnet skriker är det vanligt att du som förälder kan känna dig orolig, ledsen, frustrerad och otillräcklig. Det är vanligt att det kan kännas väldigt jobbigt. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig skaka barnet.

Prata med sjuksköterskan på BVC om du behöver råd och stöd.

När små barn skriker

Att skydda det nyfödda barnet från infektion

Det nyfödda barnet är känsligt för infektioner. Om det är möjligt kan det vara bra att undvika stora folksamlingar, samt att undvika att träffa andra förkylda vuxna och barn.

På små barn kan det vara säkrast att mäta temperaturen i stjärten. Normal kroppstemperatur för barnet är 36,5 – 37,5 grader. Om barnet får feber är det inte febern i sig som är farlig, utan det är orsaken till febern som gör att barnet kan behöva träffa en läkare. Om barnet är yngre 3 månader och har en temperatur på 38,0 grader eller högre bör ni söka vård.

Det nyfödda barnets kropp, nyfödda känsliga för infektioner

Feber hos barn

För tidigt födda barn och barn som behöver vård i samband med födseln

När ett barn föds före graviditetsvecka 37 kallas det för att barnet är fött för tidigt. Ofta behöver barn som är födda före graviditetsvecka 36 någon form av vård. Du som förälder är viktig och delaktig i vården av ditt barn.

Av alla barn som föds behöver ungefär 1 av 10 barn vårdas en kortare eller längre stund på en neonatalavdelning efter förlossningen. Det kan vara på grund av svårigheter till anpassningen efter födseln, eller om de har någon sjukdom eller tillstånd som behöver behandling.

När barn föds för tidigt

Kontakt med BVC i Region Stockholm

Första kontakten med BVC brukar vara att du kontaktar dem efter att ni kommit hem från BB. Ibland är det BHV-sjuksköterskan som kontaktar er efter att hen fått information om att ni kommit hem. Då planerar ni för ert första möte med sjuksköterskan. Det är oftast ett hembesök och brukar ske en till två veckor efter att ni kommit hem.

Efter förlossningen

Partner och föräldraskap

familj, mamma, pappa, barn myser i soffan

Att bli förälder

Att bli förälder är en stor förändring i livet. Du får följa utvecklingen hos en ny människa, och du kommer att vara en av de viktigaste personerna i ditt barns liv. Det tar ofta tid att skapa en relation med sitt barn. Som nybliven förälder är det vanligt att överrumplas av starka känslor som kan vara både positiva och negativa. Att bli förälder kan vara tufft. Om ni är två eller flera vuxna kan det underlätta om ni hjälps åt att ta hand om barnet och sänker kraven på er.

Genom att våga be om hjälp gör du både dig själv, ditt barn och eventuella syskon en stor tjänst. Ibland kan anhöriga och vänner vilja hjälpa till, men de kanske drar sig för att störa. Därför kan det vara bra att själv be om hjälp och stöd. Om du behöver kan du söka stöd i form av samtal på BVC eller hos kommunens föräldrastöd.

Att bli förälder

Sex efter att du fått barn

Det tar olika lång tid innan man vill återuppta det sexuella samlivet efter att ha fått barn. För många nyblivna föräldrar får sexlivet mindre fokus och sex kan ske mer sällan eller annorlunda jämfört med hur det var innan. För en del gör det inget, men för andra kan det kännas jobbigt.

Försök att ha förståelse och intresse för varandras situation. Prata med varandra. Mer sömn och egen tid brukar också vara en hjälp. Ni kanske kan göra andra saker tillsammans som ni tycker om. Om det finns möjlighet kan ni försöka få avlastning av familj och vänner så att ni kan få tid för varandra. 

Du som fött barn kan påverkas om du fått en bristning i underlivet i samband med förlossningen. Om du ammar kan de låga nivåerna av östrogen i kroppen göra slemhinnorna tunna och sköra. Då kan glidmedel och lokalt östrogen hjälpa.

Om du vill ha sex medan du fortfarande har avslag efter förlossningen rekommenderas att använda kondom.

Det är olika hur lång tid det tar innan ägglossningen kommer igång efter att du fött barn. Använd preventivmedel om ni inte önskar bli gravida. På återbesöket hos din barnmorska på barnmorskemottagningen kommer ni att prata om preventivmedel och familjeplanering.

Sex efter att du har fått barn

Partner och medförälder

Du som partner och medförälder är en mycket viktig person för det nyfödda barnet. Om barnet ammas går mycket tid till det, men det finns andra sätt du kan vara delaktig i omhändertagandet av barnet och skapa din egen anknytning. Du kan till exempel byta blöja efter amningarna, bada barnet, trösta och bära barnet. Du kan hjälpa din partner genom att ta hand om det praktiska i hemmet och se till så att din partner får vila.

Under de första månaderna börjar du anpassa dig till det nya livet som förälder. När allt är nytt och ovant är det vanligt att känna sig osäker. Det tar ofta tid att skapa en relation med sitt barn.
Det är vanligt som förälder att känna sig trött när du har ett nyfött barn. Om ni är två vuxna eller fler kan det underlätta om ni planerar konkret hur ni ska dela det gemensamma ansvaret, till exempel att ni turas om att få sova på morgnarna.

Att få barn är en stor förändring i livet och ibland kan även du som medförälder drabbas av en depression efter födseln. Om du inte mår bra har du rätt till hjälp via BVC eller vårdcentralen. Du som partner erbjuds ett enskilt besök på BVC när barnet är tre till fem månader. Vid det tillfället pratar du med sjuksköterskan om föräldraskapet och hur du mår.

Extra stöd

Om du som nybliven förälder känner stark oro eller osäkerhet kring föräldraskapet kan du få stöd på en Malinamottagning. På Malinamottagningen arbetar psykologer som tar emot föräldrar och barn 0-5 år, för kortare insatser. Du som förälder får hjälp i ditt föräldraskap och i att stötta ditt barn.

Amning och flaskmatning

kvinna ammar sitt nyfödda barn

Amning

Amning är ett vanligt sätt att mata sitt barn. Det kan ta tid att få igång amningen och att få den att fungera. Hur lång tid det tar innan amningen känns trygg är individuell.

Under graviditeten förbereder sig brösten för amningen. När barnet föds finns näringsrik råmjölk i brösten. De första timmarna efter födseln brukar barnet vara vaket och ligga hud mot hud med den som fött. Det är oftast under den tiden som den första amningen sker. Genom att amma inom de första timmarna efter barnets födsel kommer mjölkproduktionen igång snabbare. Många barn kan sedan sova en längre stund.

Om barnet inte ammar direkt efter födseln är det bra om du stimulerar bröstmjölksproduktionen exempelvis genom att mjölka ur brösten för hand. Den urmjölkade råmjölken kan du sedan mata barnet med en sked.

Under det andra dygnet är det vanligt att barnet vill amma ofta. När barnet suger stimuleras bröstmjölksproduktionen. Efter några dagar börjar råmjölken övergå till mogen mjölk. 
Här kan du läsa mer om hur amningen kan vara den första tiden:

Amning

Film: amning

Så ammar du

För att amningen ska kunna fungera så bra som möjligt finns det en del saker att tänka på. Alla barn är olika och du och ditt barn behöver lära känna varandra.

Här finns praktiska råd och tips för när du ska börja amma, till exempel hur barnet signalerar att hen vill äta, och hur du hjälper barnet att ta ett stort tag om bröstet. Om amningen inte fungerar finns stöd och hjälp att få via BVC, din barnmorskemottagning, amningsmottagning eller via den ideella föreningen Amningshjälpen.

Så ammar du

Film: Anna ammar Elsa (scrolla ner lite på sidan)

Film: Stort omtag om bröstet

Kontakta en amningsmottagning

Mjölkstas

Det är vanligt att få mjölkstas när den första råmjölken börjar övergå till den mogna mjölken. Det sker ofta 3-4 dagar efter födseln. Brösten kan bli kraftigt spända, lite rodnade och du kan få en lätt temperaturstegring. Mjölkstasen brukar gå över efter några dagar.

Om det är svårt för barnet att få tag om bröstet på grund av svullnaden kan du försöka mjölka ur lite för hand innan barnet ammar.

En varm dusch, kalla omslag om brösten eller smärtlindring med exempelvis paracetamol och ibuprofen kan underlätta om det gör mycket ont.

Vanliga besvär i början av amningen, mjölkstas

Handmjölka och pumpa ur bröstmjölken

Bröststimulering/urmjölkning för hand eller med bröstpump

Ibland kan du behöva mjölka ur brösten för hand eller med pump. Det kan exempelvis vara om du behöver stimulera bröstmjölksproduktionen eller om du vill spara bröstmjölk till ett senare tillfälle.

Handmjölka och pumpa ur bröstmjölk

Spara och frysa in bröstmjölk

Vanliga amningssvårigheter

Det kan ofta ta tid att känna sig trygg med amningen. I början av amningsperioden är det vanligt med olika besvär i brösten. Till exempel kan du få sugblåsor och sår på bröstvårtorna och brösten kan läcka mjölk. Här kan du läsa om de vanligaste besvären och hur du kan göra för att förebygga och underlätta.

Vanliga besvär i början av amningen

Såriga bröstvårtor vid amning

Kontakta en amningsmottagning

När amning inte är aktuellt

Det kan finnas olika anledningar till att inte amma sitt barn. Ibland vet du redan på förhand att amning inte är aktuellt och ibland fungerar inte amningen. Barnet får då bröstmjölksersättning. Hur bra förälder du är har inget att göra med om du ammar eller inte. Det viktigaste är att du och ditt barn mår bra tillsammans.

Du som redan på förhand vet att du inte kommer amma kan bara låta brösten vara efter barnets födsel. Brösten kommer att producera mjölk från början även om barnet inte ammar, men mjölkproduktionen kommer börja minska av sig själv efter cirka två dygn. Efter några dagar efter förlossningen kan brösten bli spända och ömma, så kallad mjölkstas. Du kan läcka lite bröstmjölk en tid efter förlossningen.

När du inte vill eller kan amma

Att sluta amma

En skrift för dig som inte ammar - PDF

Flaskmatning

Barn som inte ammas får bröstmjölksersättning i flaska. Att flaskmata kan du också göra om barnet delammas eller får urpumpad bröstmjölk.

Erbjud mat när barnet visar tecken på att vilja äta. Matstunden är också en stund för att stärka relationen mellan barn och förälder och skapa närhet och trygghet.

Flaskmatning

När du inte kan eller vill amma

Förvaring av bröstmjölk

Många tycker att det är praktiskt att spara bröstmjölk till ett senare tillfälle. Du kan spara mjölken i kylskåp eller frysa den. För att barnet inte ska få i sig bakterier behöver du ha koll på hur gammal den sparade bröstmjölken är.

Spara och frysa in bröstmjölk

För lite mjölk - öka mjölkproduktion

Ibland behöver du öka mjölkproduktionen för att möta barnets behov. Du kan göra det genom att försöka amma oftare än vad du brukar och erbjuda båda brösten vid samma amningstillfälle. Det brukar räcka med att amma tätt några dagar upp till en vecka för att mjölkproduktionen ska öka. Ett annat sätt att öka mjölkproduktionen är att pumpa eller mjölka ur brösten för hand utöver amningen. Det är lätt att tro att ens kropp inte kan bilda mer mjölk när mjölkproduktionen behöver ökas. Ta hjälp av din BVC, Barnmorskemottagning, Amningshjälpen eller en amningsmottagning om du behöver stöd.

Amning, hur ofta och hur mycket behöver jag amma

Trappa ner tillmatning 

En del barn behöver extra tillägg med bröstmjölksersättning den första tiden i livet. Om du vill återgå till helamning behöver amningen ökas samtidigt som tillägget trappas ut. Prata med din barnmorska eller sjuksköterska på BVC om hur du ska gå till väga.

En guide till att trappa ner tillmatning och övergå till helamning - PDF

Koppmatning

Om barnet behöver tillmatas med urmjölkad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i början kan det göras via en kopp.

Koppmatning

Film: Koppmatning

 

Till toppen av sidan