Depression kan behandlas på olika sätt. Det beror på vilken typ och grad av depression som du har och vad som passar din personlighet. Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid lätt och medelsvår depression är
- att stiga upp och att lägga sig vid samma tider varje dag
- att behålla vardagliga rutiner som att gå upp, tvätta sig, klä på sig och göra det man brukar
- att fortsätta arbeta, i en omfattning som man klarar av
- regelbunden motion, minst tre gånger i veckan i en halvtimme
- psykoterapi
- antidepressiva läkemedel.
Om du har fått diagnosen dystymi brukar du först och främst bli erbjuden antidepressiva läkemedel, men ibland också psykoterapi.
Om du har en svår depression kan du behöva vård på en psykiatrisk klinik. Om inte läkemedelsbehandling eller psykoterapeutisk behandling hjälper kan du bli erbjuden elbehandling.
Ibland kan du redan vid det första besöket bli erbjuden antidepressiva läkemedel eller samtal hos en psykolog eller kurator vid vårdcentralen, så kallade stödsamtal. Om du har en svår sömnstörning eller ångest kan du få tillfällig behandling med sömnmedicin eller ångestdämpande läkemedel.
Läkare ansvarar för din behandling
Det är ofta en läkare som ställer diagnosen och som har ansvaret för din behandling. Men om du får annan behandling än läkemedel, kan det vara en psykolog, kurator eller sjuksköterska som sköter själva behandlingen och som du träffar återkommande.
Ändra vanor
Till att börja med brukar man få frågor om vilka vanor man har, till exempel när det gäller motion och dygnsrytm, för att se om det går att göra några förändringar. Ofta kan de förändringarna räcka för att man ska börja må bättre.
Motion kan hjälpa
Motion har en bra effekt vid depression. När man rör på sig bildas kroppsegna ämnen som förbättrar förmågan att fokusera och vara uthållig, och som även ger lugn och välbefinnande. Regelbunden fysisk aktivitet kan också både förebygga depression och minska risken att depressionen kommer tillbaka.
Träningen ska vara så intensiv att den ger en ordentlig pulsökning och andfåddhet. Det betyder att den som är mycket otränad eller väldigt trött behöver göra mindre än den som är mer van att träna.
En halvtimme tre gånger i veckan är en bra utgångspunkt, eftersom det har en bevisat antidepressiv effekt. Man kan till exempel börja med att ta raska promenader eller cykla i stället för att ta bilen. Halvtimmen kan delas upp i två gånger en kvart om det passar bättre, men den som har tillräcklig kondition behöver oftast mer än en kvart åt gången.
Om du har svårt att röra dig utan smärta kan du ha stor hjälp av att träffa en sjukgymnast eller fysioterapeut.
Om du behöver stöd för att komma igång kan du be att få fysisk aktivitet på recept.
Undvik alkohol
Det kan kännas frestande att dricka alkohol för att minska sin nedstämdhet och ångest. Alkohol påverkar hjärnan och nervsystemet och kan ofta göra att man mår bättre för stunden. Men ”att dricka ett glas vin för att koppla av” kan lätt bli en destruktiv vana som ökar risken att man blir deprimerad. På lång sikt förvärras både ångest och depression av alkohol.
Det är också upp till tio gånger större risk att en person som både är deprimerad och har utvecklat ett beroende ska få allvarliga självmordstankar.
Eftersom alkohol påverkar och ibland bidrar till depression, är det viktigt att tala om hur mycket och ofta du dricker för den läkare eller behandlare du träffar. Det viktigaste skälet är att den behandling du erbjuds utgår från vad du berättat. Om du inte är öppen med hur mycket du dricker kommer du inte att kunna få rätt hjälp. Även om behandlingen skulle kunna ha hjälpt, kan bruket av alkohol eller andra droger göra att behandlingen inte fungerar, utan att behandlaren förstår varför.
Psykoterapi vid depression
Det finns olika former av psykoterapi som kan hjälpa vid depression. Kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell psykoterapi, IPT, är de behandlingsformer som har visat sig ha störst vetenskapligt stöd vid behandling av lätt och medelsvår depression.
Kognitiv beteendeterapi handlar om att ändra sina tankemönster och sina inlärda beteenden. Interpersonell psykoterapi handlar framför allt om relationerna till andra människor och hur de kan förbättras.
Gemensamt för båda metoderna är att de pågår under en kortare tid, ungefär tjugo tillfällen, och att du får prata om problem som har att göra med själva depressionen och hur du mår här och nu. Du är själv aktiv i terapin och får hemuppgifter och övningar som går ut på att förändra invanda beteenden eller tankemönster.
Även telefonbaserad och internetbaserad KBT har visat sig hjälpa mot lätta och medelsvåra depressioner.
Läkemedel och psykoterapi
Man kan ta antidepressiva läkemedel samtidigt som man går i psykoterapi. Vid lätt till medelsvår depression är det vanligt men inte nödvändigt. Läkemedel lindrar vissa symtom som psykoterapin inte påverkar, till exempel sömnproblem. För den som har en psykologisk behandling vid depression kan läkemedel på det viset göra så att man snabbare mår bättre.
Vid svår depression hjälper inte psykoterapi som enda behandling, utan då behöver man alltid läkemedel i första hand.
Utvärdering av psykoterapi
När du får psykoterapi som behandling mot depression är det viktigt att ditt tillstånd utvärderas efter en tid, för att ta reda på om behandlingen hjälper. Ett sätt är så kallade skattningsskalor, av samma slag som man kan få fylla i när läkaren bedömer om man har en depression.
När man börjar i psykoterapi brukar man tillsammans med terapeuten försöka komma överens om vilka mål man har med terapin och hur lång tid det kan ta att nå dit. Om utvärderingen visar att man inte nått målen, behöver kanske någonting i terapin förändras. Kanske en annan terapeut har bättre möjligheter att ge hjälp?
Läkemedelsbehandling vid depression
Ibland kan man behöva behandling med antidepressiva läkemedel. Det finns flera olika typer av läkemedel mot depression.
Om du har en depression i samband med bipolär sjukdom får du en annan läkemedelsbehandling än vid andra depressionstillstånd.
Det är viktigt att även behandling med läkemedel hela tiden utvärderas, för att se om den hjälper eller behöver förändras.
Om du känner dig tveksam till läkemedelsbehandling
En del kan känna sig tveksamma till att ta läkemedel. Om du har tankar och funderingar kring antidepressiva läkemedel är det bra att ta upp dem med din läkare, och passa på att ställa frågor om sådant som du undrar över.
Om du till exempel är rädd att läkemedel mot depression är beroendeframkallande kan det vara bra att veta att de inte är det. Ibland kan man känna sig mer positiv till att pröva läkemedel efter att ha fått veta mer om hur de fungerar.
Även om du inte tycker att läkemedel verkar bra, är det viktigt att be om hjälp för dina besvär. Det finns andra behandlingsformer som du kan prova.
Återbesök hos läkaren
Alla människor reagerar individuellt på behandlingar, det gäller både läkemedel och psykoterapi. Därför är det viktigt att du har återkommande kontakt med din läkare när du behandlas för depression.
Ofta kan man få komma på återbesök efter en månad. Be om en tid för återbesök om du inte blir erbjuden det. Se också till att få ett telefonnummer att ringa om du behöver. Om du känner att den läkare du först träffar på vårdcentralen inte riktigt förstår dina problem, kan du kontakta vårdcentralen igen. Be att få träffa en annan läkare i stället.
Bedömning av psykiater
Om behandlingen du har fått inte hjälper kan läkaren på vårdcentralen skriva en remiss till en psykiatrisk mottagning. Där får du träffa en psykiater för att få en noggrannare bedömning. En psykiater är en läkare som är specialist på psykiska sjukdomar.
Man kan också behöva en bedömning av en psykiater om läkaren på vårdcentralen misstänker att man har någon annan psykisk sjukdom eller om man har en svår depression.
Att behandlas på psykiatrisk klinik
Om man har en svår depression kan man behöva få behandling på psykiatrisk klinik När man är svårt deprimerad kan man behöva en del praktisk hjälp för att klara vardagen. Man kan också behöva träffa läkaren oftare för behandlingen ska bli så bra som möjligt. Ibland, om det finns stor risk för självmord behöver man få vård på psykiatrisk klinik för sin egen säkerhet.
Elbehandling
Elbehandling kan vara mycket effektiv mot svår depression. Du kan få elbehandling om du inte blivit hjälpt av annan behandling. Den vanligaste biverkningen av elbehandlingen är att minnet påverkas. Det gäller framför allt närminnet under den tid som elbehandlingen pågår. För de flesta försvinner problemet efter att elbehandlingen avslutats.
Återhämtning från depression kan ta tid
Efter några veckors behandling brukar de flesta känna av en förbättring. Det kan ta några månader innan du känner dig helt bra efter en lätt eller medelsvår depression. Efter en svår depression kan det ta längre tid, ofta upp till något år.
När man återhämtar sig från en depression är det vanligt att man inte riktigt vågar lita på att man fungerar som vanligt igen, utan under en tid är orolig för att hamna tillbaka i depressionen. Man kanske frågar sig: ”kan jag lita på att jag är glad på riktigt nu?” eller ”tänk om jag blir sådär igen”.
Behåll gärna kontakten med en terapeut eller annan behandlare under en tid även efter depressionen, så att du kan diskutera och få stöd i återhämtningen om du behöver det.
Livet efter depressionen
Att ha varit sjuk kan göra att livet blir annorlunda efteråt. Det som tidigare var viktigt kanske inte betyder lika mycket längre. Det kan också gälla för den som lever nära någon som är eller har varit sjuk.
Efter en depression finns det en ökad risk för nya depressioner. Man behöver lära sig att leva med den risken och insikten om att ha en ökad sårbarhet, alltså en känslighet för störningar och förändringar i livet.
Samtidigt kan depressionen ha medfört nya tankar om vad som är viktigt i livet. Många upplever att de har lärt sig något om sig själva och har fått större förståelse för andra.