Ulcerös kolit

Skriv ut (ca 10 sidor)

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i ändtarmen, men även tjocktarmen kan bli inflammerad. Vanliga symtom är blod i bajset och diarréer, och du kan få bråttom att hinna till toaletten. Du kan också ha magknip efter att ha ätit. Ulcerös kolit går inte över, men med behandling går det ofta att bli besvärsfri.

Skriv ut

Ulcerös kolit är en så kallad inflammatorisk tarmsjukdom. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, en annan inflammatorisk tarmsjukdom. Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen inflammeras, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen.

Symtom

Symtom

De här är de vanligaste symtomen på ulcerös kolit:

  • Blod eller slem i bajset.
  • Diarréer, ofta blodblandade. Du kan också bli förstoppad om bara ändtarmen är inflammerad.
  • Ont i magen, som ofta blir bättre efter att du har bajsat.
  • Känslor av att det trycker i ändtarmen och att du får bråttom att bajsa.
  • Trötthet och orkeslöshet. Det kan bero på blodbrist om du blöder mycket från tarmen.
  • Viktnedgång. Det kan bero på att du äter mindre mängder mat, förlorar vätska genom diarréerna eller på grund av själva inflammationen i tarmen.
  • Feber, om du är mycket sjuk.
  • Besvär i andra delar av kroppen, som huden, ögonen och lederna.

Sjukdomen går i perioder

Sjukdomen går i perioder, så kallade skov. Det betyder att du har perioder med besvär och perioder då du mår bättre. Vilka besvär du får och hur länge de varar är olika från person till person.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har blod i bajset. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har intensiva och blodiga diarréer.
  • Du har feber och ont i magen som inte går över, samt blod i bajset eller fler diarréer än tidigare.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Om du redan har diagnosen ulcerös kolit

Kontakta din mag-tarmmottagning eller vårdcentralen om du redan vet att du har ulcerös kolit och du blir sämre:

  • Du får mer ont i magen eller mer diarré.
  • Du får feber som du misstänker kan ha att göra med din sjukdom.
  • Du går ner i vikt.
  • Du känner av besvär från lederna, huden eller ögonen.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren känner på magen

Hos läkaren på vårdcentralen får du först berätta om dina besvär. Sedan känner läkaren på magen och om det behövs undersöker hen ändtarmen med ett plaströr, så kallat rektoskop.

Undersökningen tar oftast inte mer än några minuter. Det brukar inte göra ont, men ändtarmsundersökningen kan upplevas som obehaglig.

Du får lämna blodprov och avföringsprov

I samband med besöket får du lämna blodprov och avföringsprov.

Blodproverna kan inte visa om du har ulcerös kolit, men de kan visa om du har en kraftig inflammation i kroppen. Med proverna kan läkaren också se om du har blodbrist eller järnbrist.

Med hjälp av avföringsproverna kan läkaren se om besvären beror på något annat, till exempel en tarminfektion. Läkaren kan också se hur hög halt av proteinet kalprotektin du har i bajset.

En person som har ulcerös kolit brukar ha högre halter av kalprotektin. Men vissa personer som inte har någon inflammatorisk tarmsjukdom kan också ha ett lätt förhöjt värde av kalprotektin.

Remiss till mag-tarmspecialist

Du får oftast en remiss till en mag-tarmspecialist om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har ulcerös kolit. Mag-tarmspecialisten kallas också för gastroenterolog.

På mag-tarmmottagningen arbetar olika grupper av vårdpersonal i team. Ett team kan bestå av till exempel mag-tarmspecialister, kirurger, sjuksköterskor, stomiterapeuter och dietister. Ofta har du mest kontakt med en specialistsjuksköterska i teamet.

Om ditt barn har tarminflammation ska barnet behandlas av specialister på barnsjukdomar med inriktning på mag-tarmproblem.

Fler undersökningar kan behövas

Du kan få göra fler undersökningar beroende på vad blodproverna och avföringsproverna visar. Du får då remiss till den eller de undersökningar du ska göra.

Här är en lista med undersökningar du kan få göra:

  • Koloskopi innebär tjocktarmens slemhinna undersöks med hjälp av en mjuk böjlig slang som kallas koloskop.
  • Magnetkameraundersökning kan göras vid enstaka tillfällen för att se om tunntarmen är inflammerad.
  • Datortomografi görs för att kunna upptäcka komplikationer, till exempel om tjocktarmen är vidgad.

Det är framför allt om du är mycket sjuk som du kan få röntga tarmen med datortomografi. Annars är det ovanligt att behöva röntga tarmen vid ulcerös kolit.

Det kan ta tid att få rätt diagnos

Läkaren ställer diagnosen genom att både symtomen och olika undersökningar tillsammans visar på att du har ulcerös kolit. Det kan ibland vara svårt att skilja på ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Det finns även en mellanform av Crohns sjukdom och ulcerös kolit, så kallad oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Symtomen och behandlingen är ungefär desamma som vid ulcerös kolit. Oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom förkortas ibland till IBD-U.

Det kan ta tid innan du får en säker diagnos. Ibland ställer läkaren en första diagnos som sedan måste ändras, beroende på hur sjukdomen utvecklar sig.

Kan kännas både bra och jobbigt att få besked

Många kan känna sig lättade när de får en förklaring till sina besvär. Andra kan tycka det är svårt eftersom ulcerös kolit är en livslång sjukdom. Men att få rätt diagnos kan ändå vara grunden för att få rätt behandling.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De allra flesta som har ulcerös kolit behöver någon form av behandling. Behandlingen botar inte sjukdomen, men den minskar och lindrar inflammationen i tarmen. Behandlingen minskar också risken för att bli sjuk igen.

Behandlingen består oftast av läkemedel, men har du en mycket svår sjukdom kan du behöva operera bort tjocktarmen. De allra flesta med ulcerös kolit behöver inte opereras.

Fäll ihop

Behandling med läkemedel

Behandling med läkemedel

Läkemedelsbehandlingen vid ulcerös kolit påverkar sjukdomen på flera sätt:

  • Behandlingen lindrar besvären som du får när tarmen är inflammerad.
  • Behandlingen läker slemhinnan i tarmen så bra som möjligt.
  • Behandlingen påverkar immunförsvaret och förebygger på så sätt att tarmen inflammeras igen.

Har du plötsliga och intensiva symtom får du oftast en kortvarig behandling för att lindra besvären. Du får då så kallade 5-ASA-preparat eller kortison. När besvären sedan minskat får du ibland använda andra läkemedel som dämpar inflammationen och som minskar risken för återfall. Vilka läkemedel och vilken dos du får beror på din sjukdom.

Läkemedel som lindrar besvären

Läkemedel mot diarré och läckage

Du kan behöva läkemedel för att minska diarré och läckage från ändtarmen. Dessa läkemedel motverkar också att du förlorar vätska genom löst bajs. Även fibertillskott kan hjälpa till att göra avföringen fastare och minska diarré.

Berätta för din läkare om du tar denna typ av läkemedel. Läkemedlen kan ge dig en felaktig uppfattning att du har färre diarréer per dygn, och därmed en felaktig uppfattning av hur inflammerad tarmen faktiskt är.

Läkemedel mot hudsprickor

Salvor och stolpiller kan lindra hudsprickor i ändtarmsöppningen som gör ont. 

Läkemedel som dämpar inflammationen

5-ASA

En grupp läkemedel som ofta används vid ulcerös kolit heter 5-ASA. Läkemedlen minskar inflammationen i tarmen. Denna grupp av läkemedel kan användas både som inflammationsdämpande om du har en pågående inflammation och som förebyggande behandling.

Läkemedlen finns som tabletter eller kapslar. Det finns också som stolpiller, skum eller vätska som du för in i ändtarmen.

Vilken form av läkemedlet du får beror på dina besvär och vilken del av tarmen som är inflammerad.

Kortison

Läkemedel med kortison gör att inflammationen i tarmen minskar. Hur stor dos och hur länge du behöver läkemedel med kortison varierar.

Följ anvisningarna du fått av läkaren

Det är viktigt att du följer den ordination och det doseringsschema du fått av din läkare när du tar kortison i tablettform. De allra flesta behandlingarna med kortison avslutas genom att dosen minskas stegvis, ibland under flera månader. Avsluta inte behandlingen utan att tala med din läkare.

Läkemedel som påverkar immunförsvaret

Ibland behandlas ulcerös kolit med så kallade immunmodulerande läkemedel eller biologiska läkemedel. Dessa läkemedel påverkar immunförsvaret och används ofta för att dämpa inflammationen i tarmen.

Läkemedlen minskar också risken för att inflammationen ska komma tillbaka. Den här typen av behandling kan du ibland få använda under flera år.

Fäll ihop

Behandling med operation

Behandling med operation

De flesta som har ulcerös kolit behöver inte opereras, men det kan ibland bli nödvändigt:

  • Om du har svåra besvär trots att du använder läkemedel.
  • Om du får mycket biverkningar av läkemedlen.
  • Om du har utvecklat cellförändringar som kan vara förstadier till cancer.
  • Om barn inte växer som de ska på grund av sjukdomen.

Vilken del av tarmen som opereras beror på orsaken

Du kan behöva operera bort tjocktarmen om den är mycket inflammerad eller om undersökningar har visat på ökad risk för tjocktarmscancer. På samma sätt behöver ändtarmen opereras bort om undersökningar har visat på ökad risk för ändtarmscancer.

Du kan behöva stomi

I samband med att tjocktarmen opereras bort får du en tillfällig påse på magen där tarminnehållet töms, så kallad stomi. När du mår bättre kan kirurgen koppla ihop tarmändarna vid en ny operation, och stomin kan tas bort. Tarminnehållet kan då passera samma väg som före första operationen.

Om du har en kraftig inflammation i tjocktarmen, eller i ändtarmen och runt dess öppning kan du behöva operera bort tjocktarmen eller ändtarmen. Du får då en permanent stomi.

Bra att sluta röka före operationen

Om du röker är det viktigt att du försöker att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare.

Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • tarmarna

    Tjocktarmen och ändtarmen är en del av mag-tarmkanalen.

    Mer information
    Tjoctarmen

    Tjocktarmen är ungefär en meter lång. Dess huvudsakliga uppgift är att suga upp vatten ur tarminnehållet. I ändtarmen samlas tarminnehållet innan det bajsas ut.

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i ändtarmen, men även tjocktarmen kan bli inflammerad. Oftast är slemhinnan i både tjocktarmen och ändtarmen inflammerad. Är bara ändtarmen inflammerad kallas det för ulcerös proktit.

När slemhinnan är inflammerad blir den svullen, sårig och blöder. Det är därför du kan få blodiga diarréer. Du förlorar både proteiner och blod om tarmen ofta är inflammerad. Inflammationen gör också att tarmen inte tar upp vätska som den ska.

Tarmen kan läka med ärrläkning och bli stel om inflammationen pågår under flera år. Det innebär att tarmen blir både kortare och smalare. Den blir då mindre elastisk och fungerar sämre.

Det är antagligen kroppens eget immunförsvar och bakterierna i tarmen som gör att cellerna angriper tarmslemhinnan.

De flesta som insjuknar är mellan 20 och 40 år, men du kan få ulcerös kolit oavsett ålder.

Fäll ihop

Vad beror ulcerös kolit på?

Vad beror ulcerös kolit på?

Ulcerös kolit orsakas av både arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Att någon i din släkt har sjukdomen betyder inte att det är säkert att du får den, men det kan finnas en ökad risk.

Fäll ihop

Graviditet och ulcerös kolit

Graviditet och ulcerös kolit

De allra flesta som har ulcerös kolit kan bli gravida och få barn. Det bästa är att vara så symtomfri som möjligt när du blir gravid.

Tala med din läkare om du är eller vill bli gravid. Rådgör med hen vilka läkemedel du kan använda under graviditeten och om du vill amma.

Tala också med din barnmorska och läkare hur du vill föda.

Sjukdomen gör det inte svårare att bli gravid

Förmågan att bli gravid påverkas inte av själva sjukdomen. Däremot kan det bli svårare att bli gravid om du opererats och fått en så kallad bäckenreservoar.

Ingen ökad risk för medfödd skada på grund av ulcerös kolit

Många med ulcerös kolit oroar sig för att barnet ska ärva sjukdomen, eller att barnet ska få medfödda skador som har uppstått under fosterutvecklingen. Men sannolikheten är hög att barnet föds utan inflammatorisk tarmsjukdom eller medfödda skador.

Läkemedel kan försämra spermiers kvalitet

Spermieproduktionen kan bli sämre av läkemedel med det verksamma ämnet sulfasalazin. Men produktionen blir som vanligt igen när du slutar använda läkemedlet.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer ökar

Det finns en ökad risk för tjocktarmscancer och ändtarmscancer om du haft omfattande inflammationer i tjocktarmen.

Har du haft omfattande inflammationer i tjocktarmen får du därför gå på regelbundna kontroller med koloskopi. Vanligtvis börjar kontrollerna ungefär tio år efter att du fått diagnosen ulcerös kolit.

Har du opererat bort både tjocktarmen och ändtarmen behöver du inte undersökas, eftersom du då inte kan få cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Har bara tjocktarmen opererats bort behöver ändtarmen däremot fortfarande undersökas.

Inflammation i andra kroppsdelar

Vid ulcerös kolit kan du få inflammation i andra delar av kroppen:

  • I lederna.
  • I ögonen.
  • I huden.
  • I leverns gallgångar.

Du får då behandling av en specialistläkare.

Fäll ihop

Att leva med ulcerös kolit

Att leva med ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en sjukdom du har hela livet, men med behandling går det ofta att bli symtomfri. Du kan också göra annat för att må så bra som möjligt.

Lär dig om sjukdomen och om läkemedlen

Ta reda på vilka läkemedel som finns, hur de fungerar och vilka biverkningar som finns. Fråga din läkare hur behandlingen ser ut, när du ska ta de olika läkemedlen och varför.

När du lär dig om hur de olika läkemedlen fungerar och om behandlingen kan du vara mer engagerad i behandlingen. Det kan vara stärkande och motiverande när du vet varför du till exempel använder ett visst läkemedel.

Försök också att lära dig vad du reagerar på och hur sjukdomen fungerar. Ett tips kan vara att skriva dagbok. I den kan du anteckna hur du mår, vad du ätit och vad du har gjort. Då blir det lättare att se om det är något särskilt som gör att du får mer eller mindre symtom.  

På patientföreningen Mag- och tarmförbundets webbplats kan du läsa mer om ulcerös kolit och andra inflammatoriska tarmsjukdomar.

Ökad trygghet

Att ha en bra kontakt med vårdpersonalen gör dig tryggare. Prata med din sjuksköterska och berätta hur du skulle vilja bli bemött. Ta reda på vem du ska kontakta när du blir sämre.

Berätta om din sjukdom för närstående och vänner

Berätta för närstående och vänner att du har ulcerös kolit och vad det innebär. Många som har en inflammatorisk tarmsjukdom tycker att det är jobbigt att ha en sjukdom som inte alltid syns. Det kan till exempel vara svårt för personer i omgivningen att förstå hur sjukdomen påverkar dig, och att du i perioder inte orkar så mycket som annars.

Testa dig fram vad du kan äta

Det finns inga särskilda rekommendationer om vad du ska äta och dricka, eller vad du ska undvika. Vad du kan äta är individuellt och beror på hur du mår. En del blir sämre av att äta kryddstark, friterad och fiberrik mat, och av mjölkprodukter. Alkohol kan också göra att du får mer symtom.

Pröva dig fram och undersök vad du får symtom av. Kontakta gärna en dietist om du behöver kostråd.

Försök att stressa mindre

Vissa kan också lindra sina besvär genom att ändra sin livsstil. Märker du att du blir sämre av stress kan du försöka att stressa mindre. Om du behöver hjälpa att hantera din stress kan du prata med läkaren eller sköterskan i teamet.

Det är också bra att försöka sova lagom mycket.

Du behöver sköta tänderna

Ulcerös kolit kan innebära att du har en ökad risk att få hål i tänderna. Var därför noga med att sköta dina tänder och att gå regelbundet till en tandläkare.

Du kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det innebär att du betalar mindre när du besöker tandläkaren.

Prata med din arbetsgivare eller studenthälsan

Prata med din arbetsgivare eller med studenthälsan om ditt arbete eller studier påverkas mycket. Du kanske kan jobba hemifrån, få en individuell studieplan eller studera på distans.

Drick mycket om du har kraftiga diarréer

Tänk på att dricka mycket och få i dig extra salt och socker om du har kraftiga diarréer. Ett tecken på att du har fått i dig tillräckligt med vätska är att du kissar lika mycket som vanligt, trots diarréerna.

Träffa andra personer genom patientorganisationer

Ibland kan det vara skönt att prata med andra som också har inflammatorisk tarmsjukdom. De förstår ofta hur du har det utan att du behöver berätta alltför mycket. När du träffar andra kan du också få råd och tips om vad du kan göra i olika situationer.

Mag- och Tarmförbundet har lokala föreningar där du kan komma i kontakt med andra som har inflammatoriska tarmsjukdomar. De har också ungdomsföreningen Unga magar för personer upp till 30 år med har en inflammatorisk tarmsjukdom. På sajten finns också personliga berättelser som du kan läsa.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet, är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-13
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas Halfvarsson, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge