Välj region för att få mer information från 1177.se

Välj region för att få mer information från 1177.se
karta
LEDER

Ledgångsreumatism - RA

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter. Lederna svullnar, blir ömma och du får ont. Det går inte att bota reumatism, men med läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras.

Inflammationen gör lederna stela. Stelheten är värst när du stiger upp på morgonen eller har varit stilla en längre stund. Du bör försöka röra dig så mycket som möjligt även om du har ont.

Sjukdomen varierar mycket från person till person och ger olika mycket besvär i perioder.

Symtom

Illustration av reumatiska knutor på arm.
Ett symtom kan vara så kallade reumatiska knutor, som uppstår där det är ett tryck mot huden.

Om du har ledgångsreumatism kan du få flera olika besvär:

  • Du kan få värk i lederna på båda sidor av kroppen.
  • Du kan känna dig stel och öm när du rör dig, särskilt på morgonen.
  • Dina leder kan bli svullna, ömma och ibland vid kraftig inflammation varma och röda.
  • Du kan bli trött.

Ledgångsreumatism omfattar inte bara lederna utan är en sjukdom som kan påverka hela kroppen. Du kan till exempel få inflammation i organ som lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen, eller blodkärlen.

När du har en pågående inflammation i kroppen blir du ofta trött och kan känna dig sjuk. Ibland kan du tappa vikt och få förhöjd kroppstemperatur.

Besvären varierar från person till person

Ledgångsreumatism kan yttra sig mycket olika från person till person. Du kan ha perioder med svårare besvär av sjukdomen. När sjukdomen är mer aktiv blir inflammation mer utbredd och du kan vara tröttare och ha mer ont. Mellan dessa perioder kan sjukdomen ge mindre besvär. Du kan till exempel ha mer besvär under några år, varefter sjukdomen lugnar ner sig och stannar upp. Sjukdomen kan också vara mer intensiv och förvärras med åren.

Utöver besvär i leder, senor och muskler kan du få andra symtom, till exempel så kallade reumatiska knutor eller noduli i underhuden. De kan uppstå där det är ett tryck mot huden, till exempel på armbågarna eller på fingrarna. Forskarna tror att knutorna uppstår av att blodkärlen i underhuden inflammeras och bildar ärr. Knutorna är ofarliga men kan ibland göra ont. De kan opereras bort, men kommer ofta tillbaka.

Du kan också få inflammation i lungsäckarna, hjärtsäcken eller i ögonen, men det är sällsynt. Du känner dig ofta mycket trött när inflammationen är utbredd.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har ledgångsreumatism. Då kan du boka läkartid och få en bedömning. Du ska kontakta vårdcentralen så snabbt som möjligt eftersom det är viktigt att du får en effektiv behandling om du har diagnosen ledgångsreumatism.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

Ledgångsreumatism kan göra så ont att det kan vara svårt att göra en del saker. På jobbet går det ofta att underlätta med hjälp av ändrade arbetsuppgifter eller hjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen och utrustningen. Tillsammans med arbetsgivaren och försäkringskassan kan du ofta finna lösningar som gör att det fungerar. En arbetsterapeut kan hjälpa till med att utreda vad du behöver.

Tillsammans med arbetsterapeuten kan du också diskutera dina svårigheter och få förslag på sådant som kan underlätta tillvaron även på fritiden.

Du kan ofta fortsätta med dina fritidsintressen som förut trots ledgångsreumatism. Men det är klokt att undvika alltför tuffa aktiviteter under de perioder då sjukdomen är besvärlig, till exempel en del bollsporter, slalomåkning och gymnastik med hoppövningar, eftersom dessa aktiviteter kan ge för stora påfrestningar på lederna.

Träna händerna och fingrarna

I händerna och fingrarna kan smärtan och inflammationen leda till att samspelet mellan muskler och senor störs. Du kan på sikt få svårare att greppa saker. Därför är det viktigt att du tränar händerna för att behålla muskelstyrkan och rörligheten i lederna, och minska risken för felställningar i lederna. Du kan få behandlingen i grupp eller individuellt.

Viktigt att sköta om fötterna

Du kan få besvär med fötterna tidigt. Då kan det göra ont och du kan få svårt att gå. Därför är det mycket viktigt att du sköter dina fötter och att du är noggrann i valet av skor. En bra sko är uppbyggd i hålfoten och ger det stöd underifrån som behövs. Skorna bör dessutom ha stabil hälkappa, vara tillräckligt breda och ha snörning.

Det finns även lösa skoinlägg som kan provas ut efter foten, eventuellt med ortopedteknisk hjälp.

Om du har ledgångsreumatism har du rätt att få rabatt på kostnader för skor och inlägg som du köper via en ortopedteknisk verkstad. Men alla måste inte ha specialskor, utan många hittar bra och sköna skor själva.

För att du ska fortsätta vara rörlig i fötterna kan ett enkelt gymnastikprogram för fötterna också vara till hjälp.

Hjälpmedel, stödskenor och andra praktiska tips

Om du använder anpassade redskap i vardagen skonas lederna och smärtan kan minska. En stödskena, ortos, kan till exempel underlätta om smärtan gör att du är svag i handen eller handleden. Skenan stödjer handleden eller tummen så att du får mindre ont när du greppar saker.

En viloortos kan vara ett alternativ om händerna är mycket inflammerade. Handens leder avlastas och smärtan blir lindrigare. Viloortosen kan även förebygga felställningar.

Hemma kan vardagslivet underlättas till exempel genom att vanliga vattenkranar byts till engreppsblandare och badkaret byts till dusch. För att anpassa bostaden kan du ansöka om bidrag hos kommunen. På arbetet eller i skolan kan det också bli lättare med olika hjälpmedel, andra arbetssätt eller ombyggnader. Arbetsterapeuten kan ge förslag.

I artiklar om hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel, och söka fram vilka hjälpmedel som finns att få där du bor.

Sluta röka och gå ner i vikt

Om du har ledgångsreumatism är risken större att få sjukdomar som beror på åderförfettning tidigare i livet, till exempel hjärtinfarkt och stroke. För att minska den risken bör du tillsammans med din läkare undersöka om du har andra riskfaktorer för sådana sjukdomar. Du bör inte röka, och om du väger för mycket bör du gå ner i vikt. Du bör få behandling om du har högt blodtryck eller ökad halt av blodfetter.

Allsidig kost

Det har gjorts många olika koststudier genom åren för att se om någon speciell kost kan minska ledinflammationen, och idag kan man också läsa mycket om så kallad antiinflammatorisk kost, men det har varit svårt att visa några säkra skillnader som skulle kunna påverka sjukdomen positivt. Därför ges inte någon specifik rekommendation gällande kosten annat än att en allsidig och näringsrik kost är bra för alla.

Behandling

Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna.

Behandlingen av ledgångsreumatism går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att försvinna helt. Samtidigt ska muskler och leder hållas i trim så att du inte får sämre funktion i de sjuka lederna. Det görs med hjälp av läkemedel, fysioterapi, arbetsterapi och egen träning.

Behandling i vårdteam

Vid en reumatologisk mottagning får du behandling av ett reumatologiskt vårdteam. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, även kallad sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Var och en har sin speciella kunskap om vad det innebär att ha en reumatisk sjukdom, och en roll i behandlingen.

Man sätter upp konkreta mål för behandlingen tillsammans. Reumatologen bedömer sjukdomsförloppet genom att göra olika undersökningar, genom att hämta information från övriga i teamet och genom att du själv berättar om dina besvär. Därefter ordineras läkemedel. Sjuksköterskan ger information och råd i hälsofrågor i allmänhet och om behandlingen, tar prover och ger information om läkemedel. Sjuksköterskan samordnar också kontakterna med andra i teamet och är den som du kan vända dig till med frågor och problem.

Många reumatologienheter ordnar gruppundervisning om ledgångsreumatism. Det brukar kallas reumaskola och utförs av teamet. Där får du mer kunskap om det som rör sjukdomen. Du lär dig till exempel att undvika felaktig belastning och på så sätt minska smärtan. I gruppen kan du också utbyta erfarenheter med andra som har sjukdomen och få hjälp att hitta lösningar som underlättar vardagen och jobbet.

Du kan också få råd och stöd genom Reumatikerförbundet.

Kuratorn ger stöd

Kuratorn i det reumatologiska vårdteamet, som du kan träffa enskilt eller i grupp, kan hjälpa dig att hitta rätt bland samhällets resurser, regler och bestämmelser. Kuratorn kan också ge stöd och hjälp vad gäller andra problem i det dagliga livet.

Fysioterapi förebygger och motverkar besvär

Genom fysioterapeutens behandlingar och träningsprogram kan du förebygga de kroppsliga besvär som sjukdomen kan föra med sig. Du kan också få bukt med de problem som eventuellt redan har uppkommit.

Vid de första besöken hos fysioterapeuten görs en noggrann undersökning av din rörlighet i lederna, muskelstyrka, balans, hur du samordnar dina rörelser, kondition, samt en analys av smärtan. Denna undersökning ligger sedan till grund för den behandlingsplan som läggs upp. Du sätter upp mål för träningen och behandlingen tillsammans med fysioterapeuten.

Smärta i kombination med inflammation gör det svårt att röra sig som vanligt. Det är då lätt att du förlorar muskelstyrka, rörlighet och balans. Men trots smärtan är det inte skadligt att röra sig utan tvärtom mycket bra för att hålla igång kroppen. All träning har också en smärtlindrande effekt. Fysioterapeuten ger dig personliga råd och ett träningsprogram som passar in i din vardag.

Du kan också träna tillsammans med andra i grupp under vägledning av en fysioterapeut. En träningsform görs i en varm bassäng. Med hjälp av det varma vattnet tränar du på ett skonsamt sätt upp styrka, rörlighet, balans, kondition och koordination. Temperaturen i vattnet ligger för det mesta kring 34 grader.

Vid behov ger fysioterapeuten också individuella behandlingar. Det kan gälla smärtlindring, där akupunktur, mjukdelsbehandling och elektrisk nervstimulering, tens, är vanliga metoder. Det brukar ge god effekt. Ibland behöver vissa muskler töjas eller rörligheten i lederna behandlas och då finns det även behandlingsmetoder för detta.

Om du har ledgångsreumatism behöver det inte vara så att du behöver gå hos en fysioterapeut kontinuerligt. Fysioterapeuten visar hur du ska träna och därefter kan du sköta din träning själv.

Läkemedelsbehandling

I väntan på att få rätt diagnos kan du få läkemedel mot inflammation och smärta, så kallade NSAID. Ett alternativ är smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Dessa läkemedel lindrar symtomen, men hejdar inte själva sjukdomen och förhindrar inte heller skador.

När du får diagnosen ledgångsreumatism är det viktigt att en specialist tidigt gör en bedömning av om du behöver antireumatiska läkemedel som påverkar sjukdomsförloppet. Det finns flera olika läkemedel och ibland behövs en kombination av några av dem. Ibland kan du behöva både smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel.

Vid svår inflammation kan du under en begränsad tid behöva ta kortisontabletter för att dämpa symtomen. Du kan också få kortisonsprutor i en eller flera leder.

En nyare grupp av läkemedel är så kallade biologiska läkemedel. De används framför allt om du har en kraftig inflammation som inte dämpas tillräckligt av andra läkemedel.

Läs mer: Läkemedel vid ledgångsreumatism.

Kalcium och D-vitamin mot benskörhet

Du har en större risk att få benskörhet om du har ledgångsreumatism. Benskörhet kallas även osteoporos. Därför är det viktigt att få tillräckligt med kalcium och D-vitamin i kosten och ibland även komplettera med tabletter. Ibland kan du också få andra läkemedel för att förebygga benskörhet. Risken för benskörhet minskar om du är fysiskt aktiv och därmed belastar ditt skelett.

Kirurgisk behandling

Ibland används kirurgi för att lindra smärta eller för att förebygga skador och felställningar. Till exempel kan en inflammerad ledhinna opereras bort för att förhindra att ben och brosk förstörs. Ett sådant ingrepp kallas synovektomi. Operationen är inte så vanlig längre eftersom den ofta kan ersättas av kortisonsprutor i lederna.

Vid svårare skador, då benet har förstörts i exempelvis ett knä, en höft eller en axelled, kan den skadade leden ersättas med en ny led, en så kallad protes. Det brukar ge bra resultat. Sedan länge har det varit möjligt att förbättra handens rörelseförmåga med silikonproteser i fingerlederna.

Det går också att få stabila och smärtfria leder genom att steloperera till exempel fot- och handleder. I vissa situationer gör operationen att du får mindre ont och bättre funktionsförmåga. Steloperationer har blivit allt ovanligare eftersom det numera finns större möjligheter att förhindra att en led skadas så svårt att den måste stelopereras.

Ibland görs ett ingrepp för att frigöra en nerv som har kommit i kläm eller ersätta en sena som har brustit.

Vad händer i kroppen?

Lederna förbinder skelettet och gör det samtidigt rörligt. I en led möts två eller flera ben och ledytorna som glider mot varandra är täckta av ett glatt och elastiskt brosk.

Leden omges av en ledkapsel. Kapseln är uppbyggd av bindväv, sitter fast vid benen och omsluter hela leden. Insidan av ledkapseln är klädd av ledhinnan som bildar ledvätska, vilket smörjer lederna. Ledvätskan förser också ledbrosket med syre och näringsämnen. När leden, egentligen ledkapseln, blir inflammerad påverkas rörligheten i leden på olika sätt.

I ledkapseln finns det på vissa ställen kraftigare stråk, ledband, som håller ihop leden och stabiliserar den.

Leden skadas och kan bli felställd

Vid ledgångsreumatism börjar immunsystemet, som normalt sett bekämpar främmande organismer i kroppen, reagera mot kroppens egna leder. När en stor mängd vita blodkroppar från immunsystemet samlas i leder eller senor blir de inflammerade. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Inflammationen börjar i ledkapselns vävnad. Om inflammationen pågår under en längre tid kan den skada olika delar i och kring leden. Senorna som löper runt lederna är en förlängning av musklerna. Runt omkring senorna finns senskidor. Rörligheten i leden försämras och leden kan ibland bli felställd, som till exempel att fingrarna pekar snett mot lillfingersidan. Det beror på att inflammerade senskidor och muskler kommer i obalans.

Sjukdomen är vanligare hos kvinnor

Ledgångsreumatism kan börja i alla åldrar, men det är vanligast att den börjar i 60- till 70-årsåldern. Mer än dubbelt så många kvinnor får sjukdomen jämfört med män.

Flera olika faktorer kan ligga bakom sjukdomen

Det är inte helt känt vad som orsakar ledgångsreumatism. Troligtvis är det flera olika faktorer som samverkar. Det finns vissa ärftliga anlag som innebär att man kan ha en ökad risk att få ledgångsreumatism. Risken att få en svårare variant av sjukdomen kan också vara ärftlig.

Hos en person som har anlag för sjukdomen kan vissa infektioner medföra att den bryter ut. Även rökning är en viktig riskfaktor, och fler rökare än icke-rökare får ledgångsreumatism. Även hormonella faktorer kan ha betydelse. Många kvinnor blir sjuka i tidig vuxenålder och när de kommer i klimakteriet. Detta är skeden i livet då hormonförhållandena hos kvinnan förändras.

Det går inte att förebygga sjukdomen. Däremot kan sjukdomens förlopp bromsas upp och i vissa fall hejdas med hjälp av läkemedel.

Undersökningar

Misstänker läkaren att det rör sig om ledgångsreumatism får du så snabbt som möjligt träffa en specialist på reumatiska sjukdomar, en reumatolog. Reumatologen bedömer om du behöver få antireumatisk medicin.

Under perioder med svårare besvär av sjukdomen är det vanligt att ha regelbunden kontakt med reumatologen. Är sjukdomen i en lugnare fas kan det räcka med att du har kontakt med läkaren på vårdcentralen.

Du får också kontakt med ett reumatologiskt vårdteam.

Hos läkaren

Hos läkaren beskriver du dina besvär och svarar på frågor om din hälsa, dina levnadsvanor, om du har några andra sjukdomar och om du äter några mediciner.

Läkaren gör en noggrann kroppsundersökning och granskar och känner på lederna. Lederna undersöks också med röntgen. Har du nyligen fått sjukdomen syns det sällan något på röntgenbilderna. Men om inflammationerna har pågått en tid kan läkaren ibland se att skelettet intill de sjuka lederna har tunnats ut. Efter ännu längre tid kan ibland fler förändringar ses.

Lederna kan också undersökas med ultraljud och magnetkamera. Då kan läkaren se om ledkapseln är svullen, om det finns vätska i leden och om ledbrosket är skadat.

Blodprover analyseras

Du får lämna blodprover för att läkaren ska kunna bedöma hur aktiv inflammationen är. Det finns en så kallad antikropp som kallas anti-CCP som särskilt förekommer vid ledgångsreumatism. Drygt tre av fyra personer med ledgångsreumatism har anti-CCP i blodet, och om du har den är sannolikheten stor att du har sjukdomen. Men du kan ha anti-CCP trots att du inte är sjuk och inte heller kommer att bli det. Att anti-CCP finns i blodet är alltså inget bevis för att du har ledgångsreumatism, men kan vara en vägledning.

Så ställs diagnosen

Om du har ledinflammationer i flera leder på kroppens båda sidor, och inflammationen också omfattar smålederna i händerna, får du vanligtvis diagnosen ledgångsreumatism. Symtomen ska ha varat i minst sex veckor och det ska vara klarlagt att du inte lider av någon annan inflammatorisk ledsjukdom. Läkarens diagnos grundar sig främst på vad undersökningar visar. Blodproverna räcker därför inte i sig, utan kan vara en hjälp.

Graviditet

Oftast finns det ingen anledning att undvika att bli gravid vid ledgångsreumatism. Många kan må bättre under graviditeten, men det finns en risk att du får en sämre period efter förlossningen. Du bör dock vara i en lugn fas av sjukdomen innan en graviditet för att du och barnet ska må så bra som möjligt under graviditeten och för att så lite mediciner som möjligt ska behövas.

Många läkemedel för behandling av ledgångsreumatism är olämpliga under en graviditet. Därför är det viktigt att du i god tid rådgör med din läkare innan du planerar att skaffa barn. Det är oklart om amning påverkar sjukdomsförloppet, och det kan vara mindre lämpligt att amma eftersom du kan behöva ta mediciner som går över i bröstmjölken. Många avstår från mediciner medan de ammar och klarar det bra. Det finns också antireumatiska läkemedel som går bra att använda under graviditet.

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ledgångsreumatism

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur ledgångsreumatism och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patienversionen av de nationella riktlinjerna för ledgångsreumatism.

Till toppen av sidan