Om KOL

KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Sjukdomen KOL påverkar lungorna och luftvägarna. Det kan göra att du får svårare att andas och orkar mindre än förut. Det kan också påverka kroppen på andra sätt. Du kan inte bli helt frisk från KOL, men det går att göra mycket för att lindra och bromsa besvären.

Många som har symtom dröjer med att söka vård. En vanlig orsak är om man röker eller har rökt och tycker att det känns pinsamt. Men att få diagnosen tidigt ökar möjligheten att du kan fortsätta leva ungefär som förut. Då kan du få hjälp att må så bra som möjligt.

KOL kan ha andra orsaker än rökning.

Läs också: Så kan du må bättre med KOL.

Symtom

Att ha KOL kan påminna om astma. Men symtomen kommer långsammare, och under många år. Det är lätt att vänja sig vid symtomen så att man inte märker att man är sjuk.

Vid KOL är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

  • Du har svårt att andas och blir lätt andfådd.
  • Du känner dig trött och orkar mindre än förut.
  • Du behöver allt oftare hosta upp slem.
  • Du får ofta infektion i luftvägarna, till exempel förkylningar.

Olika hur mycket man påverkas

KOL delas in i stadier efter lungvolymen, alltså hur mycket luft du kan andas in i och ut ur lungorna. Du kan ha KOL i något av följande stadier:

  1. lindrig KOL
  2. måttlig KOL
  3. svår KOL
  4. mycket svår KOL.

Hur du mår kan skilja sig mycket jämfört med en annan person som har KOL i samma stadium som du. Man kan påverkas olika mycket av sjukdomen, eller ha olika symtom.

Du kan ha perioder när du mår sämre

Du kan ha perioder när du mår sämre än du brukar göra. Det är vanligast om sjukdomen inte är tillräckligt behandlad. Du kan få en sådan period om du till exempel blir förkyld eller får någon annan infektion i luftvägarna. Perioderna när man mår sämre kallas exacerbationer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Du röker eller har rökt och vill veta om du har KOL, eller riskerar att få KOL.
  • Du har symtom på KOL.
  • Du har KOL och får en luftvägsinfektion, till exempel en förkylning.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har KOL och får svårt att andas trots behandling hemma. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Oftast räcker det att berätta om symtomen för att läkaren ska ana att de beror på KOL. Men du behöver ändå bli undersökt på flera sätt.

Att blåsa i en mätare – spirometri

Du får göra ett test som visar hur lungorna fungerar. Testet innebär att du blåser i en mätare. Det kallas spirometri.

Du kan få göra en spirometri även om du inte har symtom, men du eller läkaren ändå tror att du kan ha KOL.

Sex minuters gångtest

Ett gångtest innebär att du går så långt du kan under sex minuter. Det är för att se vad du orkar och hur symtomen påverkar din tillvaro.

Du får fylla i ett formulär

Du får fylla i ett formulär om hur symtomen påverkar din tillvaro.

Undersökningar för att se om du har någon annan sjukdom

Läkaren undersöker dig också för att se om du har någon annan sjukdom. Här är exempel på undersökningar:

  • Kroppsundersökning. Det kan till exempel innebära att läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna. Ditt blodtryck mäts och du kan behöva lämna blodprov.
  • EKG visar hur hjärtat fungerar.
  • Lungröntgen kan visa om du har till exempel lungcancer.

Behandling vid KOL

Det går inte att bli av med KOL, eller att läka de skador som redan har uppstått. Men det går att göra mycket för att bromsa och lindra sjukdomen. Det mesta är sådant som du kan göra själv.

Vanligt med råd och stöd från en KOL-mottagning

På många vårdcentraler och sjukhus finns speciella KOL-mottagningar. Där brukar det finnas en läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator. De hjälper och stöttar på olika vis. Du kan också få behandling med läkemedel som lindrar om du har besvär.

Lär dig mer om sjukdomen och få en behandlingsplan

En viktig del av behandlingen är att du får lära dig mer om KOL. Det är vanligt att KOL-mottagningen ordnar med utbildning och rehabilitering i grupp.

Du får råd om hur du kan leva så bra som möjligt med KOL, och kan prata med andra som är i en liknande situation som du. Det kan handla om att sluta röka, komma igång med träning och att få i sig tillräcklig med näring.

Du har också rätt att få en individuell behandlingsplan, som bland annat innehåller följande:

Viktigt med uppföljningar

Du behöver få regelbundna uppföljningar. Det är för att se hur du mår och om din behandlingsplan behöver ändras. Under perioder då du mår sämre behöver du ha tätare kontakt med KOL-mottagningen.

Det kan vara olika hur uppföljningen görs. Ibland behöver du komma till mottagningen. Ibland kan det räcka att läkaren eller sjuksköterskan kontaktar dig på telefon eller annat sätt. Det beror på hur du mår.

Vid uppföljningen kan du få göra en eller flera av följande saker:

Berätta hur du mår

Du får berätta och fylla i formulär om hur du mår och hur du tycker vardagen fungerar.

Du får väga dig och mäta dig

Du får väga dig och mäta dig. Om du har gått ner i vikt kan du få råd och stöd om vad du kan göra för att få i dig mer energi. Om du har blivit kortare, kan det bero på benskörhet som du behöver behandling för.

Få mer råd och stöd

Du kan berätta om hur det går att göra de saker du själv kan påverka för att må bättre. Om du försöker att sluta röka kan du passa på att fråga om mer råd, stöd eller läkemedel för att vänja dig av med rökningen.

Utvärdera läkemedel

Om du får läkemedel mot KOL får du berätta hur du tycker att de fungerar. Läkaren eller sjuksköterskan kan vilja se att du gör på rätt sätt om du använder inhalator, så att du får i dig de läkemedel du behöver. Du kan också behöva bli undersökt med spirometri för att se att läkemedlen hjälper.

Läkemedel mot KOL

Det är vanligt att inte ha några besvär. Då behöver du inte ta något läkemedel alls mot KOL.

Om du har besvär finns läkemedel som lindrar. Med hjälp av läkemedel går det också att minska antalet perioder när du mår sämre, och att förkorta sådana perioder.

Det är viktigt att du kommer på regelbundna uppföljningar för att berätta hur du mår om du får något läkemedel mot KOL.

Följande typer av läkemedel kan användas mot KOL:

  • luftrörsvidgande läkemedel
  • kortison
  • läkemedel mot besvär med slem
  • syrgas.

Luftrörsvidgande läkemedel

Det finns läkemedel som du andas in genom munnen, med en så kallad inhalator. Läkemedlen får musklerna i luftrören att slappna av så att de vidgas. Då blir det lättare att andas. Läkemedlen hjälper också mot hosta och slem och gör att lungorna fungerar bättre. Du ska använda läkemedlen varje dag.

Det finns olika läkemedel för att vidga luftrören. Prata med läkaren om vad som blir bäst för dig.

Det finns olika typer av inhalatorer och det är viktigt att du får prova ut den typ som passar dig, och att du får lära dig hur den fungerar.

Kortison kan förebygga och förkorta perioder när du mår sämre

En del behöver andas in läkemedel med kortison för att dämpa inflammationen i luftvägarna. Det minskar risken för perioder när du mår sämre. Om du behöver kortison, får du det tillsammans med luftrörsvidgande läkemedel.

Kortison i tablettform kan förkorta perioderna när du mår sämre. Men behandlingen kan du bara få en begränsad tid. Det är för att du ska slippa svåra biverkningar.

Läs mer om behandling med kortison.

Läkemedel mot besvär med slem

Läkemedel med det verksamma ämnet roflumilast kan lindra om du har svår KOL med mycket besvär av slem.

En del kan få läkemedel med det verksamma ämnet acetylcystein mot slem men det är oklart om det faktiskt hjälper.

Syrgas på sjukhus eller hemma

Du kan behöva behandling med syrgas på sjukhus om du tillfälligt blir sämre och behöver få mer syre. Behandlingen hjälper inte mot andfåddhet.

Du kan behöva behandling med syrgas hemma om du lämnar blodprov som visar att du har syrebrist hela tiden. Men då är det viktigt att du inte röker, eftersom behandlingen innebär en brandrisk.

Vad händer i kroppen vid KOL?

Vid KOL är de mindre luftvägarna påverkade. Det gör att det blir svårare att andas in och ut.

Luften du andas transporteras genom luftvägarna. Luftvägarna förgrenas i allt mindre luftrör och når till sist lungblåsorna. Från lungblåsorna passerar luftens syre ut i blodet. Och från blodet passerar koldioxid till lungblåsorna och vidare uppåt genom luftvägarna, så att du kan andas ut.

Inflammation i luftvägarna

Vid KOL har det uppstått en inflammation i lungornas minsta luftrör, och i lungblåsorna. Så här påverkas du:

  • Det bildas slem i luftvägarna som gör att du måste hosta.
  • Luftrören drar ihop sig så att det blir svårare att få ut luften från lungblåsorna.

Vid obehandlad KOL i senare stadier kan du får fler besvär. Inflammationen kan orsaka lungemfysem. Då har lungblåsorna skadats så att du får otillräckligt med syre i blodet, och det blir svårare att andas ut luften.

Du kan påverkas på flera sätt av KOL

Det är inte säkert att du får så stora besvär av KOL. Men det är också vanligt att påverkas på olika sätt av sjukdomen. Att hosta och ha svårt att andas tar mycket av kroppens energi. Det kan göra att du får ett eller flera av följande besvär:

  • Du kan minska i vikt.
  • Du kan få ont.
  • Du kan känna oro och bli nedstämd.
  • Du kan få besvär med att läcka urin eller avföring.

Läs mer: Så kan du må bättre med KOL.

Vad beror KOL på?

Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, men du kan få KOL även om du inte har rökt.

Att röka

I tobaksrökning finns en mängd giftiga ämnen. Ämnena kan orsaka en inflammation som gör att du får KOL.

Att ha en ärftlig risk för KOL

En del har en ärftligt ökad risk att få KOL. Då har man en brist på ett ämne i blodet som kallas alfa-1-antitrypsin. Ämnet skyddar kroppens vävnader från att brytas ner av andra ämnen som kroppen tillverkar för att ta hand om till exempel bakterier.

Arbetsmiljö med mycket rök, damm eller kemikalier

Du kan få KOL om du vistats mycket i rökiga miljöer, eller har arbetat i en miljö där du har utsatts för mycket damm eller vissa kemikalier.

Andra saker kan påverka risken att få KOL

Risken att få KOL kan vara högre om du till exempel har astma. Även åldern har betydelse. Ju äldre du är, desto mer påverkar det hur lungorna fungerar.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en allvarlig sjukdom. Att lära sig mer om KOL kan göra att det känns lättare. Det kan också hjälpa dig att vara ett stöd för den som har KOL, om du vill vara det.

Läs mer om att vara närstående.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Det finns nationella riktlinjer för KOL

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för KOL. 

Mer på 1177.se

Kom ihåg att vaccinera dig

Vaccinera dig mot influensa och covid-19 om du till exempel är äldre, gravid eller har vissa sjukdomar. Det minskar risken att du blir allvarligt sjuk. Här kan du läsa mer.

Så kan du må bättre med KOL

Du kan göra mycket själv för att må bättre om du har KOL. Det finns också olika slags hjälp att få.

Till toppen av sidan