Godartad prostataförstoring

Skriv ut (ca 10 sidor)

Prostatakörteln ligger runt mannens urinrör och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Med åldern kan prostatakörteln förstoras. Då kan urinröret tryckas ihop och urinen får svårare att passera. Att förstoringen är godartad innebär att du inte har cancer.

Skriv ut

Alla män med godartad prostataförstoring behöver inte behandling, men om du har besvär finns det läkemedel som kan hjälpa. Om du har mycket besvär kan prostatakörteln minskas genom till exempel operation.

Symtom

Symtom

Om du har besvär av prostataförstoring är de vanligaste symtomen att

  • urinstrålen är svagare
  • du behöver krysta för att tömma blåsan helt
  • det känns som att urinblåsan inte töms helt
  • det blir avbrott en eller flera gånger när du kissar
  • du behöver kissa oftare under dagen
  • du behöver gå upp och kissa på natten
  • urin läcker i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har blod i urinen, svårt att kissa, läcker urin eller behöver kissa ofta. Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du inte kan kissa alls. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren beskriver du dina besvär och svarar på frågor om hälsan, levnadsvanor, andra sjukdomar och om läkemedel som du använder. Läkaren gör några inledande undersökningar:

  • En allmän kroppsundersökning.

  • En undersökning av prostatakörteln genom ändtarmsöppningen. Läkaren tar på dig en handske och för försiktigt in ett finger i ändtarmsöppningen för att kunna känna på prostatan. Undersökningen kan kännas lite obehaglig men gör inte ont. Läkaren bedömer hur stor prostatan är och om det finns hårda knölar i vävnaden.

  • Blodprov för att kontrollera njurarnas funktion.

  • Urinprov för att utesluta andra sjukdomar i urinvägarna, till exempel urinvägsinfektion.

  • För att undersöka om blåsan töms fullständigt mäter läkaren också hur mycket urin som blir kvar i blåsan efter det att du kissat, så kallad resturin. Det görs nästan alltid genom en enkel undersökning med ultraljud, som tar några minuter och är helt smärtfri.

  • Ofta tar läkaren också blodprov för bestämning av PSA, ett ämne som bildas i prostata. Värdet kan vara förhöjt både vid godartad prostataförstoring och vid cancer. Ett förhöjt värde leder ofta till fortsatt utredning hos en urolog, en läkare som är specialist på sjukdomar i njurar och urinvägar. 

Mätningar som görs hemma

Du får också göra egna mätningar av hur mycket du kissar och fylla i två protokoll. Det första kallas miktionslista och i detta skriver du upp klockslag och hur mycket urin som kommer ut vid alla tillfällen du kissar under vanligtvis två dygn. Det andra kallas för tidsmiktion och du mäter då hur många sekunder det tar för den första decilitern urin att komma ut. Mätningarna visar hur förmågan att tömma blåsan påverkas av prostataförstoringen.

I ett frågeformulär ombeds du också bedöma hur svåra dina besvär är. Detta hjälper läkaren att ta ställning till vilken behandling du eventuellt kan behöva.

Om läkaren hittar tecken på prostatasjukdom som du kan behöva operation eller annan behandling för kan du komma överens om ett besök hos en urolog.

Undersökningar hos urologen

Urologen gör en egen undersökning av prostatakörteln genom att föra in ett finger i ändtarmsöppningen och känna på prostatan. Andra vanliga undersökningar är:

  • Mätning av hur fort urinen rinner genom urinröret genom att du kissar i en flödesmätare.

  • Mätning av hur mycket urin som blir kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Detta mäts oftast med ultraljud.

  • Provtagning av blod och urin.

Bildundersökningar och tryckmätning behövs ibland

Om urologen inte säkert kan avgöra orsaken till besvären eller bestämma vilken behandling som är bäst, kan ytterligare undersökningar behövas.

Ett exempel är ultraljudsundersökning, som görs för att bestämma prostatakörtelns storlek och ibland också används för att ta vävnadsprov från körteln. Denna undersökning innebär att ett speciellt litet ultraljudsinstrument förs upp genom ändtarmen så att läkaren kan se körteln och eventuellt ta prover med en tunn nål.

Undersökningen av prostatans storlek tar några minuter och gör inte ont. Att ta vävnadsprov tar 5-10 minuter, och eftersom det kan kännas obehagligt får du lokalbedövning. Provet undersöks i mikroskop för att bedöma om prostataförstoringen är godartad eller beror på prostatacancer.

Läkaren kan också kontrollera urinblåsan och prostatakörteln med hjälp av så kallad cystoskopi. Då får du först lokalbedövning, och sedan för läkaren in ett smalt rör genom urinröret. Röret fungerar som en slags kikare och gör det möjligt för läkaren att titta in i urinröret och urinblåsan. Ofta är röret kopplat till en kamera och en bild visas på en bildskärm.

En annan undersökning som kan göras är urodynamik, en så kallad tryck-flödesundersökning. Då får du en tunn plastslang införd i urinblåsan genom urinröret. Slangen kallas kateter. Trycket i urinblåsan och urinflödet mäts samtidigt. Då bedöms hur stark urinblåsan är och om det finns något hinder för urinens flöde i urinröret.

Ytterligare undersökningar

En röntgenundersökning görs bara när det finns någon särskild anledning, till exempel när läkaren misstänker att njurarna är påverkade. Njurarna kan antingen avbildas med röntgen eller med hjälp av ultraljud. Läkaren kan då se om det finns förändringar som stenar eller tumörer i njurarna. Läkaren kan också bedöma hur njurarna fungerar och hur urinen rinner från njuren ned till urinblåsan.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har en förstorad prostatakörtel som inte ger besvär, eller bara små besvär, behöver du ingen behandling.

Ibland är symtomen så besvärande att du behöver få behandling. Det kan till exempel vara att du

  • upplever att strålen är mycket svag och urinen måste krystas fram

  • måste kissa ofta under dagen

  • ofta känner dig osäker på vad du kan göra, eftersom du inte vet om det finns en toalett tillräckligt nära

  • får gå upp för många gånger på natten. 

Att vänta och se

Det är inte ovanligt att besvären minskar av sig själv, även om prostatakörteln inte minskar i storlek. Ibland kan besvären komma tillbaka igen. Det allra vanligaste är att besvären är oförändrade under en lång tid.

Du behöver inte alltid få vård om undersökningarna visar att besvären beror på en godartad prostataförstoring eller vanliga åldersförändringar. Om du inte själv tycker att problemen med urineringen är stora kan du lugnt vänta och söka vård först om besvären blir värre. Du bör alltid samråda med läkare om du ska behandlas eller inte.

När prostataförstoring kräver snabb behandling

Om du inte alls kan kissa, utan får totalstopp av urinflödet behöver du behandling snarast. Vanligtvis gör det så ont att du själv kontaktar en akutmottagning. Du behöver också behandling när en stor mängd urin blir kvar i urinblåsan efter att du har kissat, eftersom det kan leda till upprepade urinvägsinfektioner eller urininkontinens.

Läkaren kan ibland ställa en diagnos som innebär att det är nödvändigt med snabb behandling. Det kan till exempel vara om undersökningarna visar att njurarna fungerar sämre, om upprepade blödningar kommer från prostatakörteln och om det finns kvarvarande urin som ger stenar i urinblåsan, så kallad blåssten.

Flera olika behandlingar

När du ska få behandling mot godartad prostataförstoring finns följande metoder att välja mellan:

  • Behandling med receptbelagda läkemedel. Den kan du få av antingen en läkare på en vårdcentral eller en urolog, men det brukar vara läkaren på vårdcentralen som följer upp behandlingen.

  • Operation.

  • Behandling med mikrovågor eller annan värmebehandling.

  • Behandling med spiral eller kateter i urinblåsan.

Operation, värmebehandling och andra typer av ingrepp görs nästan enbart på urologiska kliniker eller på kliniker som har tillgång till urologer.

Tillgången till en urologisk klinik eller en urolog varierar beroende på var du bor i landet. Du kan få en remiss av en läkare på en vårdcentral.

Behandling med läkemedel

Det finns olika typer av läkemedel som används vid prostataförstoring.

Den ena kallas alfareceptorblockerare och gör att musklerna kring urinröret och prostatakörteln slappnar av. Prostatakörtelns storlek minskar inte men besvären kan ändå minska. Läkemedlen verkar snabbt, redan inom två till tre veckor.

Den andra kallas 5-alfa-reduktashämmare och minskar prostatakörtelns storlek. Läkemedlen har bara effekt när du har en mer påtaglig förstoring av prostatakörteln. Det kan ta upp till ett halvår innan medicinerna ger full effekt.

Om du har både godartad prostataförstoring och erektionsproblem kan du få ett läkemedel som vanligen används vid erektionsproblem. Det har visat effekt på urinvägsbesvären vid godartad prostataförstoring 1-2 veckor efter påbörjad behandling.

Ibland behövs operation

Olika former av operationer är ofta de effektivaste sätten att behandla godartad prostataförstoring. Operation rekommenderas oftast om prostataförstoringen medfört att du har fått

  • urinstämma, det vill säga totalt stopp för urinen

  • sämre funktion i njurarna

  • upprepade urinvägsinfektioner

  • upprepade blödningar från prostata

  • stenar i urinblåsan

  • stora besvär att tömma blåsan.

En operation varken ökar eller minskar risken att få prostatacancer senare i livet.

När prostatavävnad tas bort via urinröret

Om du behöver opereras är det vanligt att prostatakörteln görs mindre med hjälp av en metod som kallas hyvelmetoden eller TURP, som står för transuretral resektion av prostata.

Innan operationen får du bedövning, oftast ryggbedövning. På så sätt bedövas hela den nedre delen av kroppen. Under operationen ligger du på rygg med benen i upphöjda stöd och operationen tar 30-60 minuter.

Prostatakörtelns vävnad tas bort genom att ett instrument, ett smalt rör, förs upp i urinröret. På toppen av röret finns en litet elektriskt redskap med vars hjälp läkaren bit för bit kan skära bort vävnad så att urinkanalen kan återta sin form och fungera bra igen.

Efter operationen har du oftast en kateter i urinröret. Den leder urin från urinblåsan ut i en urinuppsamlingspåse. Katetern brukar få sitta kvar någon dag och under den tiden får du vanligtvis stanna på sjukhuset.

De flesta som opererats på det här viset upplever ett bra resultat. Det finns en liten risk att besvären återkommer. Omkring var tionde man som opereras får återfall under en tioårsperiod.

Det är ovanligt att förmågan att få erektion försämras efter en TURP-operation. Däremot är det vanligt att sädesvätskan går bakåt in i urinblåsan i stället för att gå ut genom penis, och då blir det svårare att få biologiska barn.

Operation genom ett snitt i buken

Ibland, särskilt om prostatakörteln är kraftigt förstorad, är det inte möjligt att ta bort vävnad från körteln genom att små bitar skärs bort efter hand. Då kan körteln i stället tas bort med en operation genom den nedre delen av buken, nedanför naveln.

En sådan operation är mer omfattande, och kräver både längre tid på sjukhus och längre tid med kateter. Du kan räkna med att behöva stanna på sjukhus i en vecka. Operationen brukar ge en stor förbättring av besvären.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Värme från mikrovågor kan göra körteln mindre

Du kan också genomgå en behandling då delar av den förstorade prostatavävnaden förstörs med hjälp av värme. Den vanligaste metoden kallas TUMT, transuretral mikrovågsbehandling, som innebär att värmen kommer från mikrovågor. 

När du behandlas får du först lokalbedövning i urinröret. Sedan förs en kateter in i urinröret och upp till prostatakörteln. I katetern finns en mikrovågsantenn som producerar värme så att prostatakörtelns inre delar värms upp tills vävnaden förstörs. När de innersta delarna försvinner minskar körtelns storlek.

Du genomgår behandlingen under ett tillfälle och det tar mindre än en halvtimme. Risken för biverkningar är liten. Efteråt har du en kateter i urinröret under några veckor. Plastslangen leder urinen från urinblåsan ut till en urinuppsamlingspåse. Katetern behövs eftersom prostatan tillfälligt kan svullna efter behandlingen och göra att du får svårt att kissa. Dessutom stöts rester av den värmebehandlade prostatavävnaden ut genom katetern och ut i uppsamlingspåsen. Det kan svida och göra ont i urinröret under tiden som du har kateter och några veckor efter att den har tagits bort.

Fördelen med en värmebehandlingen som förstör vävnaden och minskar prostatakörtelns storlek, är att du kan gå hem samma dag. Det är också mindre risk för komplikationer än vid en operation. En nackdel är att du måste ha kateter en lång tid efter behandlingen. Det finns också en risk för att en ny behandling behövs.

Värmebehandling med laser eller nålar

Prostatakörteln kan också värmas upp med hjälp av laser. På samma sätt som vid mikrovågsbehandling förstörs vävnad och körteln minskar i storlek. Ofta lindras urineringsbesvären. En annan behandling innebär att nålar skapar värme som sedan förstör prostatavävnaden. Nålarna placeras i prostatakörteln och genom dem leds värme från radiovågor eller laser. Det här är mindre vanliga behandlingar. 

Kateter i urinblåsan

När du inte kan kissa alls behöver du tömma ut urinen genom en kateter som förs in genom urinröret till urinblåsan. En kateter kan också användas i väntan på operation.

Om du av någon anledning inte kan opereras kan du behöva ha katetern under en längre tid. Då byts den var tredje månad, eller oftare om det blir stopp i den. Ibland opereras katetern in genom magen och in i urinblåsan, vilket kan minska irritationen i urinröret. När du har en kateter under lång tid finns alltid bakterier i urinblåsan, som kan orsaka urinvägsinfektioner. 

Du kan också få lära dig så kallad självtappning. Då använder du engångskatetrar som du för in genom urinröret till urinblåsan för att tömma den på urin. Du tömmer ut urin ungefär fem gånger per dygn. Den här metoden ger mindre irritation i urinrören och urinblåsan.

Alternativ behandling

Inom alternativmedicinen har sedan länge olika plantextrakt, till exempel pollenpreparat, använts vid prostatabesvär. En del mindre undersökningar kan tyda på viss effekt, men det finns inga säkra vetenskapliga bevis för att sådana medel har effekt.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis. Prostatakörtelns uppgift är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret i penis till ägget i livmodern. Prostatavätskan innehåller ämnen som gör det lättare för spermierna att ta sig fram genom slemmet i livmoderhals och livmoder. Prostatas funktion styrs delvis av det manliga könshormonet, testosteron, som bildas i testiklarna.

Prostatakörteln kallas också blåshalskörteln.

prostata Prostatan ligger runt urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis.

Svårare att kissa

Om du får en förstorad prostatakörtel trycker den ofta ihop urinröret, så att det behövs ett ökat tryck för att det ska öppnas och urinen kunna passera. Det kan bli besvärligare att kissa. Prostataförstoring som inte beror på allvarlig sjukdom kallas godartad prostataförstoring, eller benign prostatahyperplasi, BPH. Orsaken till prostataförstoring är inte klarlagd.

Varannan 70-åring brukar ha besvär med att kissa. Även om prostataförstoring är vanligt kan det också finnas andra anledningar till besvären. Exempel är överaktiv blåsa, urinrörsförträngning, urinvägsinfektion och neurologiska sjukdomar.

Över hälften får inga besvär

Ungefär varannan man över 60 år och fyra av fem över 80 år har prostataförstoring. Drygt hälften av alla män som får godartad prostataförstoring har besvär. Även om du har besvär kan dessa minska med tiden, även om prostata inte minskar i storlek. För många kvarstår besvären, även om det ibland kan kännas lite bättre och ibland lite sämre. Vissa får ökade besvär

Utvecklas inte till cancer

Det finns ingen risk att godartad prostataförstoring utvecklas till prostatacancer. Däremot kan man ha prostataförstoring och prostatacancer samtidigt. Eftersom prostatacancer också kan leda till att prostatakörteln förstoras, kan symtomen på de två sjukdomarna ibland likna varandra.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Om det inte går att tömma urinblåsan helt, och det kommer in bakterier i blåsan, kan du få en urinvägsinfektion. Då brukar det svida när du kissar och du kan få täta trängningar och ibland feber och blod i urinen.

Vid vissa tillfällen blir det totalt stopp för urinen, så kallad urinstämma. Då får du svåra trängningar och det gör mycket ont. När urinen har svårt att passera, kan också njurarna påverkas, men det är ovanligt.

Om urinblåsan inte töms ordentligt, och du har mycket urin kvar i blåsan, kan det leda till urininkontinens. Det innebär att små mängder urin läcker både på dagen och natten. Den här speciella formen av inkontinens kallas överflödesinkontinens eller överrinningsinkontinens.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-02
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Jan-Erik Damber, läkare, professor i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge