NERVER

Multipel skleros – MS

MS är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan till exempel börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i en arm eller ett ben. MS är en sjukdom som ofta pågår i många år. Det går inte att bli helt återställd, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären.

Olika former av MS

Sjukdomsförloppet varierar mycket mellan olika personer. MS brukar delas in i följande fyra olika former, eller faser:

MS med skov – första fasen

De allra flesta som får sjukdomen får så kallad skovformad MS. Då kommer sjukdomen i perioder med besvär som kallas skov. De varar från några dagar till månader. Symtomen du får under skoven kan gå tillbaka helt eller delvis. Mellan skoven har du vanligtvis inga besvär. 

Det kan variera mycket mellan olika personer hur ofta skoven kommer. Hos en del personer kan det gå flera år, medan andra har flera skov första året. För vissa kan det gå mer än tio år mellan skoven, men det är mycket ovanligt.

MS med skov – andra fasen

Det är vanligt att du efter omkring 10 till 15 år med sjukdomen långsamt blir sämre även mellan skoven. Då har den andra fasen som kallas sekundär progressiv MS börjat. Du kan till exempel få svårare att gå. I den här fasen av sjukdomen kan du fortfarande få skov.

MS utan skov

Den form som kallas primär progressiv MS är en ovanligare form av sjukdomen där du inte får några skov alls. I stället får du en långsam ökning av besvären redan från första början. Knappt var femte person med MS har den här formen.

Godartad MS

Ungefär var femte person med sjukdomen har så kallad godartad MS. Hit räknas de som trots många års sjukdom inte får besvärande symtom. Diagnosen godartad MS kan du få först när det har gått många år och det går att se tillbaka på sjukdomsförloppet.

Symtom

Symtomen är vanliga och kan bero på andra saker än MS.

Olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Därför kan du få besvär från olika delar av kroppen vid MS. Det är vanligt att få flera av de här symtomen:

  • känselrubbningar och skakningar
  • svårigheter att gå och hålla balansen
  • besvär med synen
  • nedsatt kontroll över urinblåsan
  • stelhet i musklerna
  • trötthet
  • humörsvängningar med depression
  • störningar i minne och tankeverksamhet
  • värk.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror beror på MS. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Undersökningar och utredningar

Vid misstanke om att du har MS skriver läkaren på vårdcentralen remiss till en neurolog, som är specialist på sjukdomar i nervsystemet. När neurologen undersöker dig bedöms reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner. Det kan visa om det centrala nervsystemet är påverkat.

För att se om du har spridda MS-förändringar i centrala nervsystemet blir du undersökt med magnetkamera. Den undersökningen kan också göra att det går att utesluta andra orsaker till besvären, som till exempel tumörer.

Ett ryggvätskeprov som kallas lumbalpunktion görs för att se om det finns tecken på inflammation i centrala nervsystemet. 

En säker diagnos går inte att få på en gång

Varken en undersökning med magnetkamera av hjärnan och ryggmärgen eller ett ryggvätskeprov ger tillräckligt med information för att du ska få diagnosen MS. Resultaten måste först bedömas tillsammans med den neurologiska undersökningen och det du har berättat om dina besvär. Sjukdomsförloppet kan behöva följas under en tid och ibland görs en ny magnetkameraundersökning innan du får en säker diagnos.

Behandling

Det finns ingen behandling som kan ta bort sjukdomen helt. Men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och som kan lindra besvären. 

De förebyggande bromsläkemedel som finns registrerade i Sverige och används för MS-behandling är följande:

  • interferon-beta
  • glatirameracetat
  • natalizumab
  • fingolimod
  • teriflunomid
  • dimetylfumarat
  • alemtuzumab.
  • ocrelizumab
  • kladribin.

Det är även vanligt att få behandling med läkemedlet rituximab vid MS. Det är inte registrerat som MS-läkemedel, utan för reumatologiska sjukdomar och blodsjukdomar.

Alla typerna av läkemedel påverkar immunsystemet och dämpar inflammationen i centrala nervsystemet. Läkemedlen finns som sprutor, dropp eller tabletter och du får behandlingen under flera år. Läkemedlen minskar antalet skov och dämpar utbredningen av förändringarna i nervsystemet vid skovformad MS.

Det går att få hematopoetisk stamcellstransplantation vid aktiv skovformad MS där de ovan nämnda läkemedlen inte har tillräcklig effekt.

Andra behandlingar

Följande behandlingar av MS förekommer också:

Behandling vid akut försämring

Du kan få kortison i hög dos under några dagar om sjukdomen försämras kraftigt, vanligtvis vid ett skov. Kortisonet får du ofta som dropp eller tabletter.

Symtomlindrande behandling

Du kan få behandling som lindrar symtomen om du får svårt att kontrollera urinblåsan, kramper i musklerna eller blir trött. Behandlingen anpassas efter de symtom du har.

Du får gå på årliga undersökningar hos en läkare med erfarenhet av MS. Du får också tillgång till ett team som består av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut som även kallas sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Du kan även få hjälp av logoped, dietist och uroterapeut.

Eftersom du lever med MS under många år är det också viktigt att ha fortlöpande kontakt med läkaren för att få annan hjälp, till exempel vid infektioner.

Se till att få behandling om du får infektioner

Du ska försöka undvika infektioner om du har MS eftersom de kan utlösa skov och försämra sjukdomen. Det är bra att få behandling så snabbt som möjligt om du ändå skulle få en infektion. Vaccination mot influensa kan förhindra skov i samband med influensan. Själva vaccinet försämrar inte MS-sjukdomen.

Trötthet kan göra det svårt att arbeta

Trötthet är vanligt vid MS och kan göra att du får svårt att orka arbeta. Det är bra om du försöker anpassa, planera och prioritera dina dagliga aktiviteter så att du utnyttjar din energi på bästa sätt om tröttheten beror på MS. Det kan även finnas andra orsaker till tröttheten, som till exempel depression. Då är det viktigt att du får behandling för den.

Vad händer i kroppen?

MS är en neurologisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS påverkas olika områden av centrala nervsystemet under sjukdomens förlopp. Du kan därför får flera olika symtom.

Inflammation i nerverna

I hjärnan och ryggmärgen finns nervtrådar som överför nervimpulser mellan hjärnan och kroppens olika delar. Det behövs en isolering runt nervtråden för att impulsen ska gå fram. Nervtrådens isolering i centrala nervsystemet är ett fettämne som heter myelin.

Vid MS kommer immunförsvarets vita blodkroppar in i centrala nervsystemet och angriper myelinet. Det uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Då kan nervimpulserna inte ledas på rätt sätt.

Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Är det till exempel nervtrådar till muskler i ett ben som inflammeras blir du svag i benet. Är det nervtrådar från känselorgan i benet får du domningar.

Ärr bildas av inflammationen

Inflammationen på nervtråden kan läka ut efter ett skov på några veckor och då försvinner symtomen ofta. Det kan bildas ett ärr där du har haft inflammationen om den inte läker på rätt sätt. Det är dessa ärr som gett sjukdomen namnet multipel skleros, som betyder "många förhårdnader".

Bra med lång tid mellan besvärsperioderna

När du har haft ditt första skov går det inte att säkert förutsäga när nästa period kommer. Det brukar vara bra om det tar lång tid mellan första och andra skovet. Det är också bra om du har få skov under de första åren av sjukdomen. 

Det finns inget blodprov som säkert kan visa hur sjukdomen kommer att utvecklas. Men det pågår försök att utveckla så kallade biomarkörer. Det är substanser som gör att det går att följa sjukdomens aktivitet. Ett prov som ibland används som biomarkör vid många olika neurologiska sjukdomar kallas neurofilament light, NFL.

Vad beror MS på?

Orsaken till MS är inte känd. Men ungefär var femte person med MS har en nära genetisk släkting som också har sjukdomen. Kombinationer av vissa arvsanlag ökar risken, men det finns inget enskilt arvsanlag som gör att du får MS. Sjukdomen räknas därför inte som genetisk.

Att få ett sjukdomsbesked

Symtomen vid MS är så pass välkända att du vanligtvis anar att du har sjukdomen redan innan du har fått diagnosen.

Det finns många olika sätt att reagera på beskedet att man har fått en allvarlig sjukdom. Du kan behöva mycket tid för att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.vLåt gärna en närstående följa med dig om det är möjligt. Din närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. De kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Det är viktigt att barn får bra information som är anpassad för deras ålder när en förälder är allvarligt sjuk.

MS och graviditet

MS innebär inte något hinder för att bli gravid och föda barn. I samband med förlossningen kan du få smärtlindring på vanligt sätt. MS är inte heller något hinder om du vill amma ditt barn. Sjukdomen blir oftast lugnare med färre skov under graviditeten. Efter förlossningen ökar risken för skov.

Det är viktigt att prata med din läkare om du har MS och planerar att bli gravid. Det gäller särskilt om du behandlas med bromsläkemedel, eftersom det fortfarande är oklart hur läkemedlen påverkar graviditeten och fostret. Vanligtvis ska bromsläkemedel inte tas under graviditeten eller när du ammar. Det beror på att vissa läkemedel går över i bröstmjölken. Därför måste du göra en avvägning mellan din önskan att amma ditt barn och oron för att få ett sjukdomsskov om du inte tar bromsläkemedel.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan