NJURAR OCH URINVÄGAR

Överaktiv blåsa

Att ha en överaktiv blåsa innebär att du ofta känner att du behöver kissa. Det är ett mycket vanligt besvär hos både män och kvinnor och blir vanligare när du blir äldre. Barn och ungdomar kan också ha en överaktiv blåsa.

De flesta som har en överaktiv blåsa kan lära sig att leva med det och det finns bra hjälp att få om besvären påverkar vardagen. Du kan till exempel behöva hjälp om det läcker kiss och du inte hinner till toaletten. Det gäller också om din sömn blir störd av att du behöver gå upp och kissa på nätterna.

Symtom

Det här är vanligt om du har en överaktiv blåsa:

  • Du känner dig ofta kissnödig.
  • Du kissar ofta.
  • Du behöver gå upp på natten och kissa.
  • Det läcker kiss ibland.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har så mycket besvär att det påverkar ditt vardagliga liv. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Vad beror det på?

Många gånger finns det ingen speciell orsak till att du ofta känner dig kissnödig.

Ibland kan det bero på något av det här:

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker du kan göra själv om du har besvär med överaktiv blåsa.

Träna på att hålla dig från att kissa ofta

Du kan träna urinblåsan till att klara större mängder kiss innan du blir kissnödig. Träningen leder till att du blir mindre kissnödig. Målet med träningen är att du ska kunna hålla dig i fyra timmar. Du kan göra upp ett schema som du försöker att hålla. Du kan börja med kortare intervall och sedan öka tiden som du avstår från att kissa.

Det är bra att prata med en läkare på vårdcentralen och få råd innan du börjar träningen. I vissa regioner finns uroterapeuter som kan hjälpa till med träningen. Du kan få remiss till en uroterapeut av en läkare på vårdcentralen, en gynekolog eller en urolog.

Använd inkontinensskydd

Du kan använda inkontinensskydd om du besväras av att det läcker kiss. Du kan vid behov få inkontinensskydd utskrivet på recept av en distrikssköterska.

Undersökningar och utredningar

Du får svara på frågor som läkaren ställer om dina besvär. Oftast räcker det med att svara på dessa frågor för att läkaren ska kunna avgöra vad besvären beror på.

Cystometri

Ibland får du genomgå en undersökning som kallas cystometri. Undersökningen brukar göras hos gynekolog eller urolog.

Så går undersökningen till

Du får först smärtstillande gel i urinröret. Sedan för läkaren in en kateter i urinblåsan. En kateter är en tunn, mjuk och böjlig plastslang. Därefter spolar läkaren in koksalt genom katetern och mäter samtidigt trycket i urinblåsan.

Andra undersökningar

Beroende på vilka symtom du har kan du få göra andra undersökningar. Det kan till exempel vara:

Behandling

Du kan behöva få hjälp om din egen träning inte hjälper. Då kan du till exempel få läkemedel som gör att du inte känner dig kissnödig lika ofta.

Ibland behövs operation

Du kan behöva bli opererad för att bli av med besvären. Det kan till exempel vara om du har livmoderframfall eller prostataförstoring. Men inte alla framfall och prostataförstoringar behöver opereras. Det gäller bara om du har stora besvär som inte kan behandlas på annat sätt.

Du har rätt att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Till toppen av sidan