Förmaksflimmer, attackvis

Skriv ut (ca 7 sidor)

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Det varierar från person till person hur ofta attackerna med förmaksflimmer kommer och hur mycket besvär det ger.

Skriv ut

Förmaksflimmer som kommer i attacker går oftast över av sig själv, till skillnad från permanent förmaksflimmer som är ihållande. En del som har förmaksflimmer kan ha behov av läkemedelsbehandling.

Symtom

Symtom

Oftast märks inga andra symtom än hjärtklappning, då hjärtat slår fler slag än vanligt och pulsen känns snabb och oregelbunden.

Ibland kan du ha ett eller flera av de här symtomen:

  • Försämrad fysisk ork.
  • Yrsel.
  • Svårt att andas.
  • Trötthet och svaghet.
  • Ont i bröstet.
  • Svimning.

En del personer har attacker med symtom som varar i timmar eller dagar, medan andra inte ens känner av sina attacker med förmaksflimmer.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

 Om du får besvär som du tror kan vara en attack med förmaksflimmer, bör du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Om du sedan tidigare har förmaksflimmer som kommer i attacker bör du söka läkare om attackerna kommer betydligt tätare än tidigare eller om du får besvär som andnöd eller bröstsmärtor.

Sök vård på sjukhus om flimret håller i sig längre än 24 timmar.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren vill gärna veta vad du själv tror utlöser attackerna. Levnadsvanorna har betydelse. Du får ofta svara på frågor om du röker eller snusar, om du brukar dricka alkohol, vilka kaffevanor du har och om du motionerar.

Diagnosen ställs med EKG

Diagnosen förmaksflimmer ställer läkaren genom en vanlig EKG-undersökning. Den går till så att du får särskilda plattor, så kallade elektroder, fastsatta på bröstet och på armar och ben. Plattorna gör att hjärtmuskelns elektriska aktivitet kan mätas.

Kroppsundersökning utesluter andra hjärtsjukdomar

Läkaren gör en allmän kroppsundersökning för att kontrollera att du inte har andra hjärtsjukdomar, lungsjukdomar eller sjukdomar i mage och tarmar. Med stetoskop kan läkaren höra om det finns blåsljud från hjärtklaffarna. Du får även blodtrycket mätt.

Du får lämna prover för att undersöka njurfunktionen och saltbalansen. Undersökningen visar också om du har blodbrist, diabetes eller störningar i sköldkörtelns funktion.

En ultraljudsundersökning av hjärtat görs för att bedöma hur hjärtmuskeln och hjärtats klaffar fungerar.

En del personer kan behöva gå igenom en större utredning för att kunna få rätt behandling. Då ingår undersökningar som långtids-EKG eller arbetsprov. Långtids-EKG innebär att du under 24 timmar har sladdar klistrade på bröstkorgen för att registrera hjärtats aktivitet. Sladdarna är kopplade till en liten bärbar inspelningsenhet, som du får ta med dig hem. På så sätt kan en längre tidsperiod med registrering av hjärtats rytm analyseras i efterhand. Ett arbetsprov är en EKG-undersökning som görs samtidigt som du anstränger dig, till exempel genom att cykla på en testcykel.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har förmaksflimmer är det viktigt att du får din hjärtrytm återställd inom två dygn, eftersom flimmer som varat längre än så ökar risken för att blodproppar bildas i förmaken. Blodpropparna kan lossna och föras ut via blodbanan till hjärnan eller andra organ.

Om förmaksflimret har varat mer än två dygn brukar läkaren inte avbryta det på en gång med läkemedel eller en elektrisk stöt i bröstet. Du måste först få behandling med blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp. Du tar det blodförtunnande läkemedlet minst tre veckor före och minst fyra veckor efter att förmaksflimret har brutits. De flesta som har förmaksflimmer i attacker har kontakt med en läkare på vårdcentral. Du får träffa en hjärtspecialist om det blir nödvändigt med elbehandling eller när vanlig behandling med läkemedel som bromsar pulsfrekvensen inte räcker till.

Några få kan bryta attackerna på egen hand

Enstaka personer som har förmaksflimmer i attacker kan själva bryta dem på olika sätt, till exempel genom att anstränga sig kraftigt eller vila.

Oftast går attackerna över av sig själva

De flesta som har attacker av förmaksflimmer kan varken påverka att attackerna börjar eller slutar. Oftast går de över av sig själva, men ibland krävs att du bryter attackerna med hjälp av läkemedel eller en särskild elbehandling, då du blir sövd.

Läkemedel kan behövas om attackerna kommer ofta

Om förmaksflimret bara kommer vid enstaka tillfällen behövs ingen behandling alls för att minska antalet attacker. Vid tätare attacker kan du i första hand behöva ta läkemedel som du fått utskrivna av läkare. Om anfallen kommer ofta kan det ibland bli nödvändigt att ta läkemedel varje dag för att minska antalet attacker och för att minska besvären i samband med attackerna.

Andra behandlingsmetoder

En del som har attackvis förmaksflimmer kan behandlas med så kallad ablation, som innebär att läkaren går med katetrar från ljumsken till hjärtat och försöker eliminera den elektriska störningen i hjärtats förmak med elektrisk energi eller med kylbehandling. Du kan endast få den behandlingen på ett fåtal högspecialiserade avdelningar. Ablationsbehandling får du framför allt vid stora besvär av förmaksflimmer som inte blivit bättre trots att du försökt med läkemedel.

Vid en hjärtoperation går det att med kirurgisk teknik ändra den elektriska signalen och då får du tillbaka vanlig hjärtrytm. Resultaten av denna så kallade MAZE-kirurgi är goda. Men eftersom ingreppet kräver hjärtkirurgi används den främst då annan hjärtoperation krävs, till exempel hjärtklaffoperation.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Hjärtat i kroppen

    Hjärtat har två kamrar och två förmak. Blodet pumpas igenom i ett sinnrikt system.

    Mer information
    Hjärtats inre

    Hjärtat har fyra hålrum: två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar.

    Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning.

    Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns klaffar, som hindrar blodet från att rinna tillbaka.
  • Hjärtats retledningssystem

    Elektriska impulser i hjärtat sprids via det "elektriska kabelsystemet"(grönt), också kallat retledningssytemet .

    Mer information
    Hjärtats retledningssystem

    Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak. Det ger en regelbunden rytm för hjärtmuskelns sammandragning. Från sinusknutan sprids signalerna först till hjärtats båda förmak, som drar ihop sig och pressar blodet in i kamrarna. Signalerna går sedan vidare i hjärtats elektriska kabelsystem, retlednings-systemet, till kamrarna som står på tur att dra ihop sig.

Förmaksflimmer gör att hjärtat slår med en oregelbunden rytm. Du brukar också få snabbare puls. Tillståndet medför att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Om förmaksflimret kommer i korta attacker kallas det på fackspråk paroxysmalt förmaksflimmer. När du har sådant förmaksflimmer upphör det av sig själv. Den sortens flimmer beskrivs här.

Om förmaksflimret håller i sig behandlas det på ett särskilt sätt. 

Hjärtat, en muskel i ständigt arbete

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blod i kroppen så att alla organ får sitt livsviktiga syre. Hjärtat består av två förmak och två kamrar. Mellan hjärtats förmak och kammare och vid utloppet från kamrarna finns hjärtklaffar. Hjärtklaffarna fungerar som backventiler, som hindrar blodet från att rinna tillbaka då förmak eller kammare drar ihop sig.

Blod som lämnat ifrån sig syre ute i kroppen kommer tillbaka till hjärtats högra förmak. Förmaket drar ihop sig och blodet strömmar då in i höger kammare. Kammaren drar i sin tur ihop sig och skickar ut blodet i lungorna för att det ska syresättas igen. Det syresatta blodet strömmar därefter från lungorna vidare till hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare och sedan via stora kroppspulsådern ut i kroppen. Blodet har ett högt tryck för att kunna nå ut i kroppens alla delar och lämna syre. Sedan flyter blodet tillbaka till höger hjärthalva igen i ett ständigt kretslopp.

Pulsen visar takten

Varje sammandragning av vänster hjärtkammare ökar blodtrycket. Du kan själv känna pulsen slå i de olika pulsådrorna, artärerna. Oftast ligger pulsen, då du inte anstränger dig, på mellan 60 och 90 slag per minut. Det innebär nästan 100 000 slag per dygn.

Hjärtat styrs av elektriska signaler

Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak. Det ger en regelbunden rytm för hjärtmuskelns sammandragning. Från sinusknutan sprids signalerna först till hjärtats båda förmak, som drar ihop sig och pressar blodet in i kamrarna. Signalerna går sedan vidare i hjärtats elektriska kabelsystem, retledningssystemet, till kamrarna som står på tur att dra ihop sig.

Det är viktigt att förmaken och kamrarna drar ihop sig i tur och ordning, för då fylls hjärtat ordentligt och varje hjärtslag gör största möjliga nytta. Om hjärtats vanliga retledningssystem fungerar dåligt eller helt slutar att fungera kan andra delar av hjärtmuskelns celler träda in i stället och bilda elektriska signaler som tar över styrningen av hjärtats rytm. Men en sådan rytm gör att hjärtat pumpar ut blodet mindre effektivt.

Förmaksflimmer stör hjärtats arbete

Vid förmaksflimmer har hjärtats signalsystem delvis kommit i oordning. Förmakens elektriska signal startas då inte från sinusknutan. I stället uppstår elektriska signaler på ett flertal ställen i förmaken utan samordning. Denna elektriska oordning resulterar i att förmaken drar ihop sig oberoende av kamrarna, dessutom mycket fort, ofta mer än 300 gånger per minut. Förmaken hinner varken fyllas med eller tömmas effektivt på blod mellan sammandragningarna. Endast en del signaler från förmaken överförs till kamrarna. Därför blir kamrarnas sammandragningar, och därmed pulsen, oregelbunden och ofta snabbare än den brukar vara. Effekten av dålig samordning mellan förmak och kammare, oregelbunden rytm och snabb puls blir att hjärtat får en sämre förmåga att pumpa runt blodet, vilket är en av anledningarna till så kallad hjärtsvikt.

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat hos vuxna. Sjukdomen är vanligtvis inte ärftlig.

Orsaker till förmaksflimmer

Förmaksflimmer i attacker saknar ofta samband med andra hjärtsjukdomar, men ibland kan du ha förmaksflimmer i attacker och samtidigt ha högt blodtryck, sjukdomar i hjärtats klaffar, hjärtsvikt eller hjärtmuskelinflammation. Även andra sjukdomstillstånd kan orsaka förmaksflimmer.

Attackvis förmaksflimmer går till skillnad från permanent flimmer oftast över av sig själv. Vanligtvis går det inte att hitta någon säker orsak till attacken. Den kan ibland utlösas av följande:

  • Hög konsumtion av tobak, kaffe eller alkohol.
  • Känslomässig stress eller avspänning efter stress.
  • Infektion.
  • Användning av vissa läkemedel.
  • För hög ämnesomsättning genom överaktivitet i sköldkörteln, så kallad hypertyreos eller giftstruma.

Så kan du minska risken för en flimmerattack

De gånger som du får attacker av förmaksflimmer och de verkar ha utlösts av någon speciell anledning kan du själv försöka minska risken för nya attacker genom att undvika den utlösande orsaken. Du kan avstå från att dricka alkohol, försöka undvika andra eventuella faktorer som ökar risken för flimmer hos just dig eller diskutera byte av läkemedel med läkare. För många är det omöjligt att påverka attackerna med förmaksflimmer. De kan till exempel börja när man sover.

Genom att sluta röka, börja äta mindre fettrik mat och motionera mer minskar du risken att få hjärt- och kärlsjukdomar, vilket i sin tur kan minska risken för förmaksflimmer.

Du kan minska antalet attacker med hjälp av läkemedel.

Flimmer ökar risken för blodpropp

Om du har förmaksflimmer strömmar blodet sämre genom hjärtats förmak och kammare. Risken för blodproppar i förmaket ökar. Går dessa ut i kroppen från hjärtats vänstra halva kan de orsaka stopp i blodcirkulationen. Om en sådan blodpropp når hjärnan kan du få stroke. Risken för stroke ökar med åldern. Andra riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtsvikt och diabetes påverkar också risken för stroke.

Hur kommer det att gå?

Du kan leva med förmaksflimmer som kommer i attacker hela livet. En del med förmaksflimmer har behov av läkemedelsbehandling. Det varierar väldigt mycket från person till person hur ofta attackerna kommer och hur mycket besvär de ger. En del har endast attacker med flera års mellanrum, andra kan ha flera attacker i veckan. Vissa känner inte av sina attacker, andra får verkligen tydliga besvär. Mellan attackerna kan du leva precis som vanligt. Ju längre tid du har haft återkommande besvär desto större risk är det att förmaksflimret blir kvar och inte går tillbaka.

Patientpodd om förmaksflimmer

Här kan du höra patienter och vårdpersonal samtala om förmaksflimmer.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-29
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Brandt, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Arytmisektionen, Skånes universitetssjukhus, Lund

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.