SKÖLDKÖRTELN

Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner. Det gör att kroppens celler och organ jobbar mer och du kan till exempel bli svettig, trött, få hjärtklappning och minska i vikt. De flesta blir bra med behandling.

Hypertyreos delas in följande tre sjukdomar, beroende på orsak:

  • Vid Graves sjukdom gör immunförsvaret så att sköldkörteln bildar mer hormon.
  • Vid knölstruma finns flera knölar i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.
  • Vid toxiskt adenom finns en knöl i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.

Symtomen är desamma för alla tre sjukdomar, men behandlingen kan skilja sig åt.

Symtom

Symtomen beror på den höga halten av hormon i kroppen. De kan vara olika starka och skilja sig från person till person.

Symtomen utvecklar sig oftast under några månader. De kan komma långsamt och du kan ha dem i månader eller år innan du märker att något inte stämmer.

Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen. Det beror på att flera av dem liknar vardagliga besvär som du kan få av många olika anledningar.

Många olika symtom

Vid hypertyreos har du oftast flera av följande symtom:

  • Du svettas och känner dig varm.
  • Du sover dåligt och är ofta mycket trött, både fysiskt och psykiskt.
  • Du har hjärtklappning och hög puls.
  • Du känner dig svag i musklerna och får darrningar, oftast i händerna.
  • Du minskar i vikt, trots att du äter som du brukar eller mer eftersom du är hungrigare.
  • Du får lösare avföring och behöver bajsa oftare.
  • Du tappar hår och får hudproblem.

Hypertyreos kan göra att mensen blir oregelbunden.

En del kan känna sig rastlösa och har svårt att slappna av. Hypertyreos kan också göra att du känner dig nedstämd, orolig, får ångest och att du blir arg lättare.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet. Den kan ibland bli större vid hypertyreos. Det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen.

Du kan få ögonbesvär vid hypertyreos när du har den form som heter Graves sjukdom. Ögonen kan till exempel svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare och bli ljuskänsliga. De kan ibland göra ont och du kan få dubbelseende. Du kan också få uppspärrade ögon och en stirrig blick.

Det är vanligt att personer över 65 år endast får några symtom, som till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro. De kan också få förmaksflimmer och hjärtsvikt.

Obehandlad hypertyreos kan leda till tyreotoxisk kris

Hypertyreos som inte behandlas kan leda till så kallad tyreotoxisk kris, även om det är ovanligt. Det innebär att kroppen inte klarar av den förhöjda ämnesomsättningen. Symtom på tyreotoxisk kris är bland annat feber, hög puls, lågt blodtryck och att du känner dig mycket orolig och rastlös. Du känner dig oftast mycket sjuk vid en toxisk kris och kan bete dig förvirrat.

En toxisk kris utvecklas snabbt och ofta i samband med att du har opererats eller haft en infektion när hormonnivåerna är förhöjda.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hypertyreos. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har en tyreotoxisk kris. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Vad händer i kroppen?

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi. Tyroxin kallas för T4 och trijodotyronin för T3.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerinade hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Läs mer om hormoner och körtlar i Så fungerar hormonsystemet.

Hela kroppen påverkas av höga halter

Vid hypertyreos tillverkar sköldkörteln för mycket hormon. Det gör att kroppens ämnesomsättning ökar och att alla organ och celler jobbar mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar.

De förhöjda halterna av hormonerna gör att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin. Det är hormoner som hör ihop med stress. Hormonerna gör till exempel att blodtrycket och pulsen stiger. Kroppen blir också mer känslig för dessa hormoner.

Hjärnan påverkas också av sköldkörtelhormon. Det är därför hypertyreos kan påverka hur du mår, till exempel att du får ångest, lättare blir arg och får svårt att sova.

Vad beror det på?

Det finns olika orsaker till att sköldkörteln bildar för mycket hormon.

Antikroppar stimulerar sköldkörteln – Graves sjukdom

En orsak till hypertyreos är att immunförsvaret har bildat antikroppar som liknar TSH, det hormon som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon. Hela sköldkörteln reagerar då och börjar tillverka mer hormon.

Antikropparna heter TSH-receptor-antikroppar och förkortas till TRAK.

Denna form av hypertyreos heter Graves sjukdom och är den vanligaste orsaken till hypertyreos. Graves sjukdom är en så kallad autoimmun sjukdom. Det är oklart varför immunförsvaret bildar antikropparna.

Läs mer om immunförsvaret och antikroppar i Så fungerar immunförsvaret.

Rökning och långvarig stress ökar risken för sjukdomen. Rökning ökar också risken för ögonbesvär som kan uppstå vid Graves sjukdom.

Graves sjukdom kallas också för Basedows sjukdom, toxisk diffus struma eller giftstruma.

Knölar i sköldkörteln tillverkar mer hormon – knölstruma

Vid knölstruma bildar sköldkörteln mer hormon utan att stimuleras av TSH. Hormonerna bildas i flera knölar. Knölarna kan göra att sköldkörteln blir större.

Knölstruma kallas också för toxisk nodös struma. Har man bara en knöl som bildar för mycket hormon kallas det för toxiskt adenom.

Läkemedel eller naturläkemedel

Sköldkörteln behöver jod för att tillverka hormonerna. Därför kan läkemedel och naturläkemedel som innehåller jod påverka halterna av hormon.

Exempel på ett läkemedel med jod är ett hjärtläkemedel som innehåller det verksamma ämnet amiodaron. Det kan både öka och sänka halterna av hormon. Joddroppar och vissa algpreparat är exempel på naturläkemedel som innehåller jod.

Hypotyreos är när du har låga halter av sköldkörtelhormon. Det behandlas oftast med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet levotyroxin och som motsvarar hormonerna som sköldkörteln bildar. Du kan få höga halter av sköldkörtelhormon om du har använt för mycket av läkemedlet.

Det finns kontrastmedel som innehåller jod och som kan påverka bildningen av hormon. Kontrastmedel används vid röntgen och gör att bilderna blir tydligare.

Inflammation i sköldkörteln

Sköldkörteln kan läcka ut hormoner om den är inflammerad. Det finns flera orsaker till en inflammationen. Läs mer i texten Sköldkörtelinflammation.

Graviditet kan påverka sköldkörtel

Sköldkörtelns tillverkning och kroppens behov av sköldkörtelhormon förändras vid en graviditet och i klimakteriet. Det är därför vanligt att få en sjukdom i sköldkörteln i samband med en graviditet eller klimakteriet, eller under det första året efter förlossningen.

Du som är gravid får lämna blodprov på barnmorskemottagningen. Blodprovet undersöks för att mäta dina halter av sköldkörtelhormon.

Sjukdomar i sköldkörteln kan vara ärftliga

Sjukdomar i sköldkörteln kan bero på gener som man ärver. Du kan lättare få sjukdomen om du har vissa gener. Det gäller både hypertyreos och hypotyreos.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta om dina symtom när du kommer till läkaren. Sedan undersöker läkaren dig genom att göra en kroppsundersökning och känna på sköldkörteln. Har du hög puls kan du bli undersökt med EKG.

Du får också lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se om du har förhöjda halter av sköldkörtelhormon.

Du undersöks mer på en specialistmottagning

Du kommer att undersökas vidare på en specialistmottagning om det visar sig att du har höga halter av sköldkörtelhormon.

På mottagningen får du lämna fler blodprover. Det är för att ta reda på varför sköldkörteln bildar mer hormon, eftersom det påverkar vilken behandling du får. Blodproven undersöks också för att se om de innehåller TRAK, antikropparna som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon.

Vilken eller vilka undersökningar du får göra därefter beror på vad blodproven visar. Du får en remiss till en eller de undersökningar som ska göras. Svaren skickas tillbaka till specialistläkaren och ni kommer att gå igenom dem tillsammans.

Du kan behöva förbereda dig inför vissa undersökningar. Det står mer information i kallelsen som skickas hem till dig.

Skintigrafi

Skintigrafi är en undersökning som visar hur sköldkörteln fungerar, var i sköldkörteln hormonerna släpps ut i blodet och hur sköldkörteln ser ut.

Vid skintigrafi får du en ofarlig dos av ett radioaktivt ämne. Du får det direkt i blodet genom en venkateter. Sköldkörteln tar upp det radioaktiva ämnet.

Efter ungefär 15 minuter går det att mäta strålningen från sköldkörteln. Resultaten från mätningen omvandlas till bilder. På dem kan läkaren se hur sköldkörteln ser ut och hur den fungerar.

Det radioaktiva ämnet försvinner ur kroppen efter ungefär ett dygn.

Berätta för läkaren om du har röntgats och fått kontrastmedel de senaste tre månaderna. Kontrastmedlet kan påverka bilderna och därmed provsvaret.

Ultraljud av sköldkörteln

Du kan undersökas med ultraljud om sköldkörteln är förstorad. Undersökningen kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Du får lite kall gel på halsen vid undersökningen.

Läs mer om ultraljudsundersökning.

Finnålsbiopsi

Vid ultraljudet kan läkaren ibland vilja undersöka celler eller vävnad från sköldkörteln i mikroskop, till exempel om du har en förstorad sköldkörtel. Då behövs ett cellprov eller ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.

Provtagningen görs på sjukhus och läkaren tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov.

Med hjälp av cellprovet eller vävnadsprovet kan läkaren få reda på om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad.

Berätta om du är gravid eller ammar

Berätta för läkaren som skriver remissen om du planerar att bli gravid, är gravid eller om du ammar. Då ska du inte undersökas med skintigrafi eller göra en spårjodsundersökning.

Behandling

Hur du behandlas och hur länge beror på flera saker, bland annat följande:

  • Vad som orsakar din hypertyreos.
  • Hur mycket hormon sköldkörteln tillverkar.
  • Storleken på din sköldkörtel.
  • Dina symtom och hur du mår.
  • Din ålder.
  • Om du har några andra sjukdomar.
  • Om du har ögonbesvär som är kopplade till Graves sjukdom.
  • Om du vill bli gravid inom en snar framtid.
  • Vad du själv vill.

Behandlingen kan delas in i två delar. Den ena delen är för att minska symtomen som du kan få av höga halter av sköldkörtelhormon. Den andra delen behandlar själva orsaken till hypertyreosen.

I behandlingen ingår också att du får lära dig vad du själv kan göra för att må så bra som möjligt.

Du kan få samtalsstöd om du känner dig nedstämd och mår dåligt psykiskt på grund av hypertyreosen.

Behandling för att minska symtom

Symtomen beror på den höga halten sköldkörtelhormon. De minskar oftast när halten av hormon minskar.

Behandling av hjärtklappning och darrningar

Symtom som hjärtklappning och darrningar behandlas med läkemedel som heter betablockerare. Du får dem oftast i början av behandlingen, när du har mycket symtom.

Det är oftast en läkare på vårdcentralen som skriver ut betablockerarna. Läs mer om betablockerare som behandling vid höga halter av sköldkörtelhormon.

Behandling av ögonbesvär

Vid Graves sjukdom kan immunsystemet ibland påverka ögonen. För att lindra besvären kan du använda ögondroppar, så kallade tårersättning. Du kan köpa dem på ett apotek.

Besvären minskar eller försvinner oftast när hormonbalansen blir bra, men en del har fortfarande besvär trots att de har fått behandling. Du kan behandlas av en ögonläkare om du har mycket ögonbesvär. Behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel eller operation, men det är ovanligt att behöva operera.

Behandling för att minska tillverkningen av hormon

Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:

  • läkemedel
  • radioaktivt jod
  • operation.

Hur du behandlas beror bland annat på vad som orsakar hypertyreosen, men också på vad som passar dig. Specialistläkaren berättar om behandlingarnas fördelar och nackdelar, och oftast kan ni tillsammans bestämma hur du ska behandlas.

Behandling med läkemedel

Läkemedlen som används vid hypertyreos kallas för tyreostatika. Läs mer om dem och vad du behöver tänka på i texten Läkemedel vid hypertyreos.

Behandling med radioaktivt jod

Behandling med radioaktivt jod kan liknas vid en typ av strålbehandling i sköldkörteln. Behandlingen förstör sköldkörtelns tillverkning av hormon.

Undersökning av sköldkörteln inför behandlingen

Inför behandlingen behöver läkaren räkna ut hur mycket radioaktivt jod du behöver. Ett par dagar före behandlingen får du därför dricka en lösning som innehåller en ofarlig mängd radioaktivt jod. Sköldkörteln tar upp den radioaktiva joden och använder joden när den bildar hormonerna. Eftersom joden är radioaktiv går det att mäta hur mycket jod som sköldkörteln har tagit upp.

På många sjukhus mäts upptaget i sköldkörteln ett dygn efter att du har druckit lösningen. Upptaget mäts en gång till, ungefär ett par dagar efter att du har druckit lösningen. Men det kan skilja sig mellan sjukhus.

Läkaren använder sedan resultatet från mätningen och från undersökningen scintigrafi för att räkna ut hur mycket radioaktivt jod som behövs.

Du blir bättre inom fyra veckor

När du behandlas får du dricka en lösning eller svälja en kapsel med den uträknade mängden radioaktivt jod. Sköldkörteln tar upp det mesta av joden. Den har effekt nästan bara i sköldkörteln. Vävnaderna runt sköldkörteln påverkas mycket lite av strålningen.

Det räcker oftast med en behandling, men ibland kan det behövas två. Den andra behandlingen görs då efter cirka sex månader.

Du blir oftast bättre inom fyra veckor. Ibland kan behandlingen göra att sköldkörteln läcker ut mer hormon en period. Det går över, men kan vara jobbigt. Du kan få läkemedel som lindrar symtomen under tiden.

Du ska undvika att träffa barn och personer som är gravida i ett par veckor efter att du har behandlats med radioaktivt jod. Du får mer information från avdelningen där du behandlas.

Dina ögonbesvär kan bli sämre av behandlingen om du har Graves sjukdom. För att skydda ögonen kan du få behandling med kortison innan behandlingen med radioaktivt jod.

Du kan behöva använda läkemedel efteråt

Efter behandlingen behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet om du har Graves sjukdom.

Har du behandlats för en eller flera knölar kan sköldkörteln ibland fortfarande bilda tillräckligt med hormon, och du kanske inte behöver behandling med läkemedel. Men du kommer att behöva lämna blodprover regelbundet, för att kontrollera halten hormon.

Operation

Vid en operation tar en kirurg bort delar av eller hela sköldkörteln, för att på så sätt minska tillverkningen. Du behöver använda läkemedel med sköldkörtelhormon om hela sköldkörteln tagits bort. Har en del av sköldkörteln tagits bort kan du behöva använda läkemedel. Det beror på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar.

På baksidan av sköldkörteln finns bisköldkörtlar. De bildar hormon som styr balansen mellan kalcium och fosfat.

Bisköldkörtlarna kan skadas när du opereras. Oftast läker de, men du kan behöva ta läkemedel med kalk under tiden de läker. Har du Graves sjukdom finns det en liten risk att skadan blir livslång, men det är ovanligt. Om det händer behöver du använda läkemedel med D-vitamin och kalcium resten av livet.

Du kan bli hes av operationen. Du kan då få behandling hos en logoped, som är specialist på besvär med talet, språket och rösten. Det är ovanligt att bli hes efter operationen.

Efter behandlingen

Du kan fortfarande vara trött och känna dig orolig efter behandlingarna, men det brukar försvinna så småningom.

Du kan behöva vara sjukskriven en period efter att du har fått diagnosen. Hur länge du är sjukskriven beror på hur du påverkas av sjukdomen, och hur du orkar med ditt arbete.

Ta promenader i stället för att träna

Du ska undvika fysisk aktivitet som höjer din puls när du har höga halter av hormon, eftersom pulsen redan är hög. Det går bra med promenader.

Du kan vara fysisk aktiv när du har behandlats och hormonbalansen är bra igen.

Ät som du brukar

Du kan äta som du brukar vid hypertyreos. Det går också bra att använda salt med jod till matlagningen.

Rök inte

Rökning ökar risken för ögonbesvär. Det är därför bra att sluta, om du röker. Det finns bra hjälp att få om du vill sluta röka.

Var uppmärksam med naturläkemedel

Använd inte naturläkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för hypertyreos. Exempel på naturläkemedel är joddroppar och vissa naturläkemedel med alger. Berätta för din läkare om du har använt sådana naturläkemedel.

Du får lämna blodprover regelbundet

De flesta blir bra med behandling, oavsett hur de har behandlats. Men det finns en risk att få hypertyreos igen, särskilt om du har behandlats med läkemedel. Därför behöver du lämna blodprov med jämna mellanrum för att kontrollera halterna av hormon.

Graviditet och hypertyreos

Berätta för din läkare om du är eller planerar att bli gravid. Behandlingen kan behöva ändras, beroende på hur du behandlas.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan