ÅNGEST

OCD – Tvångssyndrom hos barn och tonåringar

När ett barn eller en tonåring har tvångssyndrom märks det genom att hen måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker på ett speciellt sätt. Annars får hen ångest eller tror att någonting hemskt kommer att hända. Det finns bra behandling mot tvångssyndrom.

Den här texten riktar sig framför allt till dig som är vårdnadshavare eller närstående till ett barn eller en tonåring. Om du vill läsa om tvångssyndrom hos vuxna kan du läsa mer här. Du som själv är tonåring kan läsa mer på UMO.se.

Ordet barn syftar i den här texten på både barn och tonåringar.

Hur märks tvångssyndrom hos barn och tonåringar?

Alla kan ha tvångsliknande tankar och idéer ibland. Det kan handla om att undvika att kliva på brunnslock i marken eller kolla att dörren är låst en extra gång. Det kallas tvångstankar eller magiska tankar och är vanligt hos barn. 

Om tankarna påverkar hur någon fungerar i vardagen kan det ha börjat utvecklas till ett tvångssyndrom, eller OCD som det också kallas. OCD är en förkortning av engelskans obsessive-compulsive disorder.

Tvångssyndrom består av tankar och handlingar. Att utveckla ett tvångssyndrom är inget som händer plötsligt, utan något som sker över tid. Ofta varvas perioder med och utan tvångstankar och tvångshandlingar. Ibland försvinner de av sig själv.

Vad är tvångstankar?

En tvångstanke kan komma plötsligt och brukar upplevas som påträngande, obehaglig och skrämmande. Tvångstankar kan kännas mycket svåra att styra och väcker ofta känslor av skam, äckel och skuld. För att lugna de kaotiska tankarna kan personen ibland räkna saker om och om igen för att skapa ordning.

Exempel på vanliga tvångstankar är:

  • Tänk om jag har rört vid något smittsamt.
  • Tänk om jag har råkat svälja något giftigt. 
  • Tänk om jag har glömt att låsa dörren eller stänga fönstret ordentligt. 

Det är också vanligt att ha tvångstankar med sexuellt innehåll, tankar om att skada andra eller tankar om att någon närstående kommer att bli skadad. Tvångstankarna är just tankar, och innebär inte att barnet faktiskt skadar någon.

Tvångstankarna som skapar stark ångest och rädsla kan utvecklas till tvångshandlingar.

Vad är tvångshandlingar?

En tvångshandling är något man gör för att minska den ångest som tvångstankarna väcker. Handlingen kan likna en ritual. Det innebär att barnet ofta upprepar handlingen många gånger efter ett speciellt mönster. 

För den som ser på kan tvångshandlingen verka ologisk eller onödig, men för den som utför den finns en koppling mellan handlingen och det hen är rädd för.

Den som har tvångssyndrom kan till exempel känna sig tvungen att tvätta händerna i en timme efter att ha tagit i ett handtag, för att hen tänker att handtaget kan ha varit smittat med en farlig sjukdom.

I stunden kan tvångstankar och tvångshandlingar lindra ångesten. Men med tiden kan de bli svåra att sluta med, och de kan också ta allt längre tid att utföra. Det leder till att man hindras från att göra olika saker i livet. Det kan göra att man stannar hemma från skolan, slutar att umgås med kompisar eller delta i fritidsaktiviteter.

Märks inte alltid utåt

Tvångshandlingarna kan ibland bestå av tankar eller något man gör tyst för sig själv. Exempel på sådana tvångshandlingar är: 

  • Att upprepa vissa ord för sig själv.
  • Att räkna enligt ett speciellt mönster, till exempel baklänges i steg om tre.

Ibland märks tvångshandlingarna tydligt för omgivningen som ett avvikande och tvångsmässigt beteende. Exempel på vanliga tvångshandlingar som märks är:

  • Personen tvättar händerna eller duschar väldigt länge. 
  • Personen arrangerar saker i en speciell ordning, eller enligt ett visst mönster.
  • Personen samlar på saker eller sparar sådant som andra kan uppfatta som oviktigt eller som skräp.

När ska jag söka vård?

Kontakta vården om du tror att ett barn i din närhet har tvångssyndrom. Beroende på barnets ålder kan du kontakta något av följande ställen: 

I de flesta regioner finns mottagningar som har ett särskilt uppdrag att ta ansvar för barns och ungas psykiska hälsa. Det kallas för första linjens psykiatri. Det kan vara på en vårdcentral eller barnläkarmottagning och kallas ofta för samtalsmottagning.

I vissa landsting finns mottagningar för unga vuxna. På en del ställen i landet finns specialistmottagningar för tvångssyndrom.

När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor. Du kan också söka efter mottagningar här.

Behandling

Tvångssyndrom hos barn behandlas i första hand med att ni får kunskap om tvångssyndrom, så kallad psykoedukation, och psykoterapi. Läkemedel kan kombineras med psykoterapi eller vid behov användas som enda behandling. 

Den psykoterapi som rekommenderas vid tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är en terapi som handlar om att förändra de tankar, känslor och beteenden som är kopplade till tvångssyndromet.

Beskrivning av problemet

I början av behandlingen kan det vara bra om du som närstående eller vårdnadshavare träffar behandlaren tillsammans med barnet för att beskriva hur tvångssyndromet yttrar sig.

Sedan diskuterar ni hur behandlingen ska utformas. Behandlingen planeras specifikt för varje person. Det är viktigt att ni är delaktiga och får möjlighet att påverka behandlingen så mycket som möjligt. Har ni frågor kring behandlingen är det viktigt att ni får svar på dem. 

Exponering – att träna på att hantera ångest

I terapin får barnet hjälp att möta det som känns obehagligt och som skapar tvånget. Metoden kallas KBT med exponering. Målet med behandlingen är att tvångstankarna och tvångshandlingarna ska minska när personen märker att det som hen är rädd för inte kommer att hända.

Behandlingen går också ut på att barnet ska upptäcka att ångesten går att hantera genom det nya förhållningssättet, och att den alltid går över efter en stund. 

Hur länge håller behandlingen på?

Behandlingstiden är olika lång för olika personer. Ibland kan det räcka med några behandlingstillfällen, medan andra kan behöva behandling under en längre tid. 

Ofta får barnet hemuppgifter att utföra mellan besöken. Det är viktigt att öva ofta. Närstående och andra personer runt omkring har en viktig roll i terapin.

Behandling med läkemedel

SSRI-preparat är en grupp läkemedel som används mot depression men också mot ångest och tvångssyndrom.

Det är viktigt att veta att det kan ta flera veckor innan dessa läkemedel ger önskad effekt. Under dessa veckor kan man till och med må sämre.

Det finns SSRI-preparat som kan ges till barn från sex års ålder och uppåt. De kan ges samtidigt med annan behandling.

Råd och stöd för sunda vanor

Ibland kan behandlingen även innehålla råd och stöd för att få sunda, regelbundna vanor.

För att må bra är det viktigt att ta hand om grundläggande behov som att äta bra, röra på sig och få tillräckligt med sömn och vila.

Finns det en misstanke om att barnet eller tonåringen använder alkohol, droger eller tobak är det viktigt att berätta det för läkaren.

Varför får man tvångssyndrom?

Kunskaperna om varför vissa personer får tvångssyndrom är begränsade. Det är vanligt att tvångssyndrom utvecklas under perioder av påfrestande händelser, som till exempel vid en flytt eller om barnet byter till en ny skola. Det kan finnas en medfödd känslighet.

Det är inte ovanligt att det finns andra besvär som kan hänga ihop med tvångssyndromet, så kallad samsjuklighet. Exempel på sådana besvär är Tourettes syndrom, problem med tics, autismfobier och depression.

Att vara förälder till ett barn med tvångssyndrom

När ett barn börjar visa tecken på oro och tvångsmässigt beteende skapar det ofta en oro hos dig som vuxen. Det kan kännas skrämmande om tvånget börjar påverka vardagslivet. Du kan känna dig både maktlös och rädd, och kanske osäker på vad du ska göra.

Du som känner skuld kan behöva påminna dig om att tvångstankarna eller tvångshandlingarna inte beror på dig som förälder.

Skaffa dig kunskap

Du kan vara ett bättre stöd om du har kunskap om barnets specifika problem. Det första rådet är att lära dig mer om tvångssyndrom och ångest, genom att till exempel läsa böcker och artiklar om ämnet. Du kan också prata med någon som arbetar med barn och ungdomar med tvångssyndrom, som till exempel inom elevhälsan eller barn och ungdomspsykiatrin, bup. 

På svenska OCD-förbundet finns olika material för självhjälp. Manualerna finns i en längre och en kortare version på OCD-förbundets hemsida: www.ocdforbundet.se/sjalvhjalp.

Det är viktigt att du som förälder eller vårdnadshavare tar barnets problem på allvar från början. Tveka inte att söka professionell hjälp, helst i samråd med barnet.

När du själv mår dåligt

Många föräldrar blir frustrerade och kanske till och med arga när barnet inte klarar av att bryta en tvångshandling och göra vardagliga saker i tid.

Det är inte konstigt att tappa tålamodet eller bli arg ibland, men det kan vara bra att känna till att det inte hjälper att skälla eller bli arg på ett barn som redan känner ångest och oro.

En del kan också känna skam och oroa sig för vad andra ska tycka om deras barn. Den känslan blandas ofta med en skuldkänsla och oro över att ha orsakat barnets tvångssyndrom, även om det inte stämmer med verkligheten.

Prata med någon

Som närstående kan du själv behöva hjälp och stöd. Det kan vara bra att prata med någon om hur du känner.

Det är vanligt att känna sig frustrerad, få skuldkänslor eller oroa sig, vilket kan göra det svårare att klara av din egen vardag. Ofta minskar skamkänslor och egen ångest när man sätter ord på sina funderingar och berättar för någon annan. Dessutom kan du få tillgång till andras erfarenheter när du delar med dig av dina egna.

Det finns anhörigföreningar och ideella föreningar där du kan få ökad kunskap och en möjlighet till värdefulla kontakter. Du kan till exempel besöka någon av följande organisationer:

Till toppen av sidan