Hjärtbesvär och hjärtfel

Vissa sjukdomar i hjärtat och blodkärlen är ärftliga. Sjukdomarna kan följas åt i olika generationer i en familj.

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är en sjukdom som gör hjärtmuskeln tjockare. En del märker inte av sjukdomen medan andra blir andfådda, får ont i bröstet, hjärtklappning och svimmar.

Dilaterad kardiomyopati, DCM, är samlingsnamn för ett antal tillstånd där hjärtmuskeln blir svagare och hjärtrummen vidgas utan att orsaken är högt blodtryck, kranskärlssjukdom eller fel på hjärtklaffarna.

Långt QT-syndrom, LQTS, är i de flesta fall en ärftlig hjärtsjukdom och beror på en elektrisk störning i hjärtats muskelceller.

Ett medfött hjärtfel innebär att det finns missbildningar i hjärtat eller i de stora blodkärlen. De flesta hjärtfel ger inga eller lindriga besvär, men ibland kan det vara mer allvarligt. Då får barnet ofta symtom under sina första veckor i livet och kan behöva opereras.

Medfödda hjärtfel är den vanligaste orsaken till hjärtsjukdomar hos barn. Det kan till exempel vara hål i hjärtats skiljeväggar eller förträngningar av hjärtklaffarna eller de stora kärlen. De flesta barn mår bättre efter behandling, men behöver ofta fortsätta att komma på undersökningar under många år.

Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad.

I hjärtat finns klaffar som får blodet att gå i rätt riktning. De kan bli förträngda eller läcka.

Vid hjärtinfarkt har en blodpropp täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera.

Blåsljud från hjärtat upptäcks oftast vid en läkarundersökning och är vanligast i åldern två till fyra år. De flesta som har blåsljud i hjärtat får inga besvär och behöver ingen behandling