Ögonmelanom

Symtomen vid ögonmelanom är ofta inte så tydliga. Ibland finns inga symtom, om cancertumören är liten. Då kan en ögonläkare upptäcka sjukdomen när dina ögon undersöks av någon annan anledning.

Symtomen kan likna en näthinneavlossning. Då kan du uppleva ett eller flera av de här besvären:

• Du kan se ljusblixtar i ytterkanten av synfältet.
• Du kan uppleva att ditt synfält blir mindre. Till exempel kan du se en tät skugga som skymmer en del av synfältet.
• Synskärpan kan bli suddig och raka föremål kan se böjda ut.

Det brukar inte göra ont i ögat.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du ser blixtar i utkanten av synfältet. Du kan även kontakta en ögonmottagning. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ögonläkaren undersöker dina ögon om hen har anledning att tro att du har ögonmelanom. Undersökningen görs på en ögonmottagning på ett sjukhus. Undersökningen tar ungefär en timme.

Förberedelser

Inför undersökningen får du droppar i ögat som vidgar pupillen, ofta i båda ögonen. Pupillen är ett hål och när det görs större kan läkaren lättare se in i ögat.

Ögonen undersöks på olika sätt

Undersökningen gör inte ont, men kan kännas ansträngande eftersom läkaren använder ett starkt ljus när hen undersöker ögonen.

Efter undersökningen

Du kan se suddigt efteråt och ögonen är oftast känsliga för ljus under de närmasta timmarna efter undersökningen. Det beror på att pupillen har blivit vidgad. Därför ska du undvika att köra bil eller något annat fordon så länge synen är nedsatt. Du kan skydda ögonen mot ljus genom att till exempel använda solglasögon eller hatt.

Röntgen och undersökning med ultraljud

Du får också en remiss till en ultraljudsundersökning av levern och en röntgen av lungorna. Det är för att läkaren vill vara säker på att sjukdomen inte har spridit sig.

Du kan reagera på många olika sätt på att få ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. 

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Här hittar du kontaktuppgifter.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. 

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Här kan du läsa mer om att prata med barn när någon är allvarligt sjuk.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Cancerkompisar är ett nätverk för närstående.

Behandlingen du får beror på hur stor cancertumören är, var den sitter och om den har spridit sig.

Den vanligaste behandlingen är strålning med en strålplatta. Plattan sätts in vid en operation.

De flesta som får ögonmelanom behandlas på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Förberedelser

Innan operationen får du byta om till speciella sjukhuskläder. Du får en venkateter i handen eller armen som du kan få läkemedel och dropp genom. Du kan få lugnande läkemedel om du vill.

Så fungerar behandling med strålplatta

Ögonmelanom behandlas ofta med strålning. Då har du en så kallad strålplatta med ett radioaktivt läkemedel i ögat. Strålplattan sänder ut strålning mot cancertumören. Det görs för att tumören ska sjunka ihop och skrumpna.

Det varierar hur lång tid du behöver ha strålplattan i ögat. Det kan vara från några dagar upp till en till två veckor. Därefter opereras strålplattan bort.

Operation när strålplattan sätts in

Du får information från personalen på ögonmottagningen om hur du ska förbereda dig inför operationen och hur operationen går till.

Ögonläkaren sätter in strålplattan vid en operation. Strålplattan sys fast utanpå ögat, så nära cancertumören som möjligt. Du är sövd när strålplattan opereras in.

Efter operationen får du ligga på en så kallad uppvaksavdelning. När du är tillräckligt vaken och vårdpersonalen ser att du mår bra får du komma till en vårdavdelning.

Så känns behandlingen med strålplatta

Vid behandling med strålplattan strålas själva tumören och en del frisk vävnad som finns omkring tumören. Det kan skava under tiden som du behandlas och några veckor efteråt men det brukar inte göra ont.

Efter behandlingen kan ögat bli rött, irriterat och synen kan förändras.

Efter behandlingen får du ögondroppar

Efter att strålplattan har tagits bort får du ta ögondroppar. Det är för att minska inflammationen i ögat som kan uppstå vid en strålbehandling.

Du kan behöva vara sjukskriven under behandlingen

De flesta behöver vara sjukskrivna under tiden för behandlingen. En del behöver stanna kvar på sjukhuset. Det beror på vilken typ av strålplatta som läkaren använder. 

Ibland behövs laserbehandling

Ibland behöver strålbehandlingen kompletteras med en behandling med laser. Du får behandling med laser i samband med att plattan sätts in eller vid ett senare tillfälle. Det kan vara medan plattan finns kvar, eller efter att strålbehandlingen är avslutad och plattan har opererats ut.

Det kan vara omskakande att behöva operera bort ett öga och börja använda en ögonprotes. Den kan kännas lite ovant i början men de flesta vänjer sig efter ett tag. Det gör inte ont att ha en ögonprotes.  

Ungefär fyra veckor efter operation får du träffa en protestekniker som hjälper dig att prova ut en ögonprotes.

Två typer av proteser

Det finns två typer av ögonproteser, i plast eller i glas. En plastprotes tar några veckor att tillverka. Då kan du behöva träffa protesteknikern vid flera tillfällen för att prova ut den.

En glasprotes kan du ofta få vid ditt första besök hos protesteknikern. En plastprotes är tåligare än en glasprotes, men glasprotesen är lättare. De håller också olika länge. En plastprotes håller fyra till fem år men ibland längre. En glasprotes ska bytas ut efter två till tre år.

Ögonprotesen kan sitta kvar i flera månader men du kan behöva ta ut den ibland för att tvätta den.

Du kan ofta leva som vanligt med en ögonprotes

De flesta som har ögonprotes kan leva på samma sätt som innan operationen. Det beror på hur synen är på det andra ögat.

Du måste vänta sex månader efter att ögat har tagits bort innan du får köra bil igen.

Ögonmelanom kan sprida sig. Då är det vanligast att få sjukdomen i levern. Sjukdomen kan också komma tillbaka, ibland flera år efter att du blev sjuk.

Du får då behandling som bromsar sjukdomen. Det går inte att bli av med sjukdomen om den har spridit sig och bildat metastaser, som också kallas dottertumörer. 

Du kan få behandling med läkemedel som bromsar celldelningen, så kallad cytostatika eller målinriktad behandling. Du kan också behöva bli opererad.

Det finns också en speciell behandling då du får höga doser av cytostatika till levern. Behandlingen påverkar inte andra organ i kroppen.

Ibland går inte sjukdomen att bromsa, då får du behandling som lindrar de besvär du har. Det kallas palliativ vård.

Det är ofta möjligt att leva leva ett bra liv, även om sjukdomen inte går att bli av med.