SKADOR PÅ HÄNDER OCH FÖTTER

Benbrott i fot och tår

Du kan bryta ett ben i foten om du till exempel faller eller råkar tappa något tungt på den. En bruten tå brukar oftast läka av sig själv, medan andra skador kan kräva gips eller operation.

Du får vanligtvis inte några problem efter ett benbrott i främre delen av foten eller tårna. Men det kan ta några veckor innan foten känns helt bra och du kan röra dig som vanligt igen. I bakre delen av foten kan läkningen ta längre tid.

Du kan stå och gå som vanligt när du har brutit tån. Det förvärrar inte skadan, även om det kan göra ont.

Symtom

När du har skadat foten eller tårna är det vanligt att du har ett eller flera av följande besvär:

  • Det gör ont.
  • Det är svullet.
  • Det blir blåmärken eller lite rött.
  • Det är svårt att stödja på foten, och vanligt att halta.

Om du har brutit en tå kan du ha ont i några veckor, men svullnaden kan vara kvar under en längre tid.

Ibland är det en stukning

Skadan behöver inte innebära att du har brutit ett ben i foten. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden. En stukning innebär att vävnader i foten har skadats.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du har mycket ont och klarar till exempel inte av att stödja din fot och dina tår mot golvet.
  • Du tror att du har brutit stortån.
  • Du har fallit, slagit i bakre delen av foten och har mycket ont.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

En marschfraktur kan göra ont vid belastning under flera veckor. Kontakta en vårdcentral om du har sådan smärta.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

Det behövs oftast ingen behandling när du har brutit någon annan tå än stortån. Du behöver därför inte söka vård även om tån gör ont eller blir svullen och blå efter en skada. Men du kan behöva lindra smärtan med receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont.

Bra att ha foten högt

För att lindra smärtan är det bra om du håller foten stilla och undviker att stödja på den. De första dagarna kan tån göra ont även när du vilar. När du sitter är det därför bra att ha foten högt placerad för att minska svullnaden och därmed även smärtan. Du kan placera foten högt med hjälp av till exempel en stol.

Använd rymliga skor

Det kan göra ont när du går. Du bör därför använda rymliga skor som sitter bekvämt, gärna med hård sula. Hålfotsinlägg kan också hjälpa. De finns att köpa i skoaffärer och sportbutiker. Om du går mycket i ditt arbete kan du behöva vara sjukskriven några dagar.

Barn ska inte äta eller dricka

När barn skadar mellanfoten eller tårna måste de ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något innan. Annars finns en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Vad händer i kroppen?

Foten och underbenet.

När du skadar foten kan det leda till benbrott i foten eller tårna. Sådana benbrott kan till exempel inträffa om du har ramlat eller råkat tappa något mot foten.

Fotens ben bildar tillsammans ett valv som gör det möjligt för foten att fjädra en aning när du går på den. Varje tå består av tre ben, utom stortån som består av två ben.

Marschfraktur

Du kan få en spricka i ett av fotens ben om du belastar foten under mycket lång tid, till exempel genom att träna hårt. En sådan spricka kallas ibland för marschfraktur. Om du har benskörhet kan du få en marschfraktur efter en ganska måttlig ansträngning, till exempel en längre promenad.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i foten och tårna. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett förändras när hen växer. Därför behöver felställningar efter brott i mellanfot och tår inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själv, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet i foten eller tån sker genom att det bildas mjukare ben som stabiliserar benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl, men det mjukare benet ombildas inom ett år till vanlig benvävnad.

Läs mer om skelett och leder.

Undersökningar

Röntgen av foten.

Läkaren känner på foten och tårna för att undersöka var det gör ont och om det är svullet. Du får också försöka röra på foten och tårna. Det kan göra ont när läkaren känner på foten och tårna.

En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Då får du lägga foten stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling

De allra flesta skadorna i mellanfoten och tårna läker av sig själv. Det är vanligt att du inte vill stödja på foten så länge som det gör ont, oftast några dagar till en vecka. Läkningen brukar ta mellan tre och sex veckor. Under tiden räcker det oftast med att ha stadiga skor för att skydda foten.

Om du har brutit en tå finns det ingenting du kan göra för att påskynda läkningen. Benbrottet läker av sig själv oavsett om du använder foten eller inte. Tränar du kan du fortsätta med det, men kanske inte lika intensivt. Känn efter och ta det lugnare om du får betydligt mer ont av det du gör. Prova gärna någon annan träningsform under tiden läkningen pågår.

En marschfraktur läker ofta utan gips, men du behöver belasta foten mindre och kanske gå med kryckor under en tid.

Smärtstillande läkemedel

Du kan behöva få smärtstillande läkemedel utskrivna av en läkare eller köpa själv på ett apotek. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol.

Däremot kan så kallade NSAID, smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel hämma läkningen. Fråga din läkare om du känner dig osäker.

Gips

Ibland kan du behöva få en så kallad gipsstövel eller en ortos, en sorts plaststövel. Det får du i så fall i samband med att skadan upptäcks, till exempel på akutmottagningen eller på en ortopedmottagning.

Tvillingförband

När du har brutit ben i dina tår kan det räcka med att stabilisera tån med ett så kallat tvillingförband. En kompress läggs mellan tårna innan den skadade tån tejpas ihop med tån bredvid.

Ibland behövs en operation

Vissa benbrott i fot och tår kan behöva läggas tillrätta under en operation. Det görs vanligen inom någon vecka från att du blivit skadad. Du blir bedövad innan operationen.

Du kan få metallstift, skruvar eller plattor inopererade för att hålla benbrottet på plats medan det läker. I slutet av operationen kan du bli gipsad. Om metallstift använts brukar dessa tas bort samtidigt som gipset tas bort, cirka fyra till sex veckor efter operationen. Eventuella skruvar och plattor får sitta kvar.

När barn behöver opereras

Barn brukar sövas med narkos när de ska opereras. Det sker när de varit fastande tillräckligt länge, så att de inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtstillande läkemedel.

En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills hen somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.

När barnet är sövd kan läkaren rätta till felställningen på det skadade stället innan ett stift eventuellt sätts in för att hålla det brutna benet i ett bra läge. Därefter får barnet ett gips.

När operationen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

De inopererade stiften måste tas bort vid ett senare tillfälle. Det gör oftast inte ont, men det går att få bedövning.

Efter en operation

Det kan göra ont de första dagarna efter en operation. Då kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel.

Du kan minska svullnaden och få mindre ont om du håller foten i högt läge under de första dygnen.

Du kan få komma på återbesök till läkaren efter någon vecka för att se till att benbrottet läker som det ska. Du kan också få komma på återbesök för att justera gipset och ta bort stygn. Gipset tas vanligen helt bort inom fyra till sex veckor efter operationen.

Återhämtning

Barn återhämtar sig ofta snabbt efter en skada i foten. För vuxna kan det variera mycket beroende på typen av skada. Du kan behöva vara sjukskriven en tid efter att gipset är borttaget.

Man kan vanligtvis börja arbeta igen efter några dagar om man har brutit ben i en tå. Det är bra att använda stadiga skor.

Du kan få kryckor på vårdcentralen

Du kan vanligtvis få kryckor på vårdcentralen. När du inte längre behöver gå med kryckorna ska de lämnas tillbaka på närmaste vårdcentral.

Barn som är yngre än sex år kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator eller rullstol i stället. Den finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga benbrott i fot och tår, eftersom sådana skador kan inträffa när du till exempel av misstag råkar sparka mot ett bordsben eller något annat.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan