Att bli gipsad
Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.
Gipsningen kan göras med vanligt gips bestående av gipsbindor som doppas i vatten, så kallat kalkgips. Du kan också bli gipsad med ett plastmaterial.
Varför blir jag gipsad?
Du behöver oftast ett gipsbandage om du till exempel har brutit en arm eller ett ben. Gipset håller den skadade kroppsdelen stilla under läkningen. Det brukar ta mellan två och sex veckor innan gipset kan tas bort.
Det är vanligt att bli gipsad om man har brutit handleden, fotleden eller något ben i handen.
Inte bara vid brutna ben
Gipsning kan också behövas för att läka till exempel en bristning i ett ledband eller om du har blivit opererad i till exempel fotleden, knät eller armbågen.
Du kan behöva gips för att ett sår ska hållas stilla och inte belastas när du går. Det gäller om du har sår i foten som inte läker bra, till exempel vid diabetes.
Barn med vissa medfödda felställningar i skelett och leder kan ibland också behöva gipsas för att felställningen ska rättas till.
Cirkulärgips eller gipsskena
Ett gips som sluter om hela den skadade kroppsdelen kallas cirkulärgips. Det kan du få om du behöver ett stadigt förband. Det används ofta vid benbrott i fotleden eller i båtbenet i handen.
Du kan också få en gipsskena, som fästs vid kroppsdelen med hjälp av elastiska bindor. Det är till exempel vanligt att du får en gipsskena om du har skadat handleden. En gipsskena minskar risken för att det blir för trångt om kroppsdelen svullnar. I samband med en operation läggs ibland en gipsskena som sedan ersätts med cirkulärgips.
Vanligt gips eller plastgips
Du kan antingen få ett förband med vanligt gips eller ett plastförband, som ofta kallas plastgips. Vilket förband du får beror på vilken sorts skada du har och vilket sjukhus du besöker. Oftast får du vanligt gips.
Vanligt gips
Kalkgips består av ett gråvitt pulver. När skadade kroppsdelar ska gipsas används gipsbandage, det vill säga gasväv som innehåller gips. När man blöter gipsbandagen i vatten blir de först mjuka och går lätt att forma. Sedan stelnar gipset, och efter ett dygn är det hårt och går att stödja på.
Plastgips
Du kan få plastgips i stället för vanligt gips om du har svårt att röra dig eller lyfta den gipsade kroppsdelen. Plast är lättare, tåligare och går inte så lätt sönder. Det går att stödja på plastgips redan efter en timme.
Ortos i stället för gips
Du kan ibland få en så kallad ortos i stället för gips. Det är en avtagbar skena eller hylsa i plast som hålls på plats med kardborrband. Ortoser kan användas om den skadade kroppsdelen inte behöver den stadga som ett gips ger. Då kan du också ta av stödet, till exempel när du duschar. Ibland används ortos eftersom gips inte kan fästas på ett bra sätt, till exempel vid benbrott i överarmen eller ryggen.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt för gipsningen.
Att få gips
Du kan bli gipsad på ortopedmottagningen, operationsavdelningen eller akutmottagningen på ett sjukhus. Du kan också bli gipsad på vissa vårdcentraler.
Den som gör gipsningen är oftast en undersköterska eller sjuksköterska med vidareutbildning i gipsteknik. Det finns också gipstekniker som har särskild utbildning.
När du ska få ett ben gipsat brukar du få ligga på en brits och ha ett stöd under låret. Någon ur vårdpersonalen brukar hjälpa till att hålla foten rätt.
Du behöver oftast inte ligga ner om det är armar eller händer som ska gipsas. Det kan göras medan du sitter.
Gipset får inte skava
Innan du blir gipsad får du en strumpa av tubgas, tunn bomull, på den kroppsdel som ska gipsas. Så kallad polstervadd bestående av ett fluffigt syntetmaterial lindas sedan på för att gipset inte ska skava. Ibland sätts också bitar av skumgummi på särskilt utsatta ställen. Sist lindas antingen gipsbandage eller plastbandage på. Du kan också få en plastsula för att skydda gipset mot nötning om du ska ha gips runt foten.
Bandagen blöts i vatten
Innan gipsbandagen lindas på doppas de först i vatten, så att de blir mjuka och formbara. När gipset stelnar kan du känna att det först blir varmt och sedan kallt, och de närmaste timmarna efteråt är gipset lite kallt och fuktigt. Du kan känna både att det blir varmt och kallt, trots att du har flera lager med vadd under gipset. Värmen beror på en kemisk process som pågår när gipset härdar, det vill säga blir starkt och hållbart.
Plastbandagen doppas också först i vatten innan de lindas på. Plastgips blir också först varmt och sedan kallt när det stelnar, men kylan sitter inte i lika länge som i vanligt gips.
Gipsningen tar 10 till 20 minuter för både vanligt gips och plastgips.
Vanligt gips tål belastning efter ett dygn
När du har fått vanligt gips tar det ett dygn innan gipset har stelnat klart. Du måste därför vänta ett dygn innan du kan stödja på ett gipsat ben om du har fått lov att göra det. Ofta måste du få hjälp med att ta dig hem efter gipsningen.
Plastgips stelnar snabbare
Med plastgips behöver du bara vänta i en halvtimme innan plasten har härdat och kan belastas. Du kan alltså stödja på gipset redan när du går från gipsningen.
Inte köra bil
Du kan inte köra bil själv när du har fått gips. Du kan inte hålla i ratten ordentligt eller växla om du har en gipsad hand, och du kan inte trampa ner pedalerna om du har ett gipsat ben.
Ibland behövs smärtlindring
Det kan göra ont när du blir gipsad, men det beror på den skada du har, inte på själva gipsningen. Det är vanligt att kroppsdelen blir svullen och du kan få ont av själva beröringen. Ibland måste benbrottet läggas till rätta före gipsningen. Det kan göra ont, men du får smärtlindring om du behöver det.
Du ska kunna röra fingrar och tår
Du ska säga till om gipset hindrar rörelser i fingrar eller tår. Du ska kunna röra på tårna när du har ett gipsat ben eller fot, och röra på fingrarna när du har en gipsad arm eller handled. Ibland kan en liten bit av gipset behöva klippas av. Kontakta sjukhuset om du kommer hem och upptäcker att du inte kan röra dina fingrar eller tår.
Detsamma gäller om gipset skaver i knävecket eller armvecket. Då kan du behöva få en bit av gipset bortklippt. Gipset kan kännas för trångt om det uppstått en kraftig svullnad. Du ska kontakta en läkarmottagning om det blir så trångt att känseln eller rörligheten påverkas.
Att ha gips
Den skadade armen eller benet kan ibland svullna den första tiden, och då kan gipset kännas trångt. Det är viktigt att försöka minska svullnaden så mycket som möjligt. Dels gör svullnaden ont, dels kan den skada till exempel nerver, blodkärl och senor. Fingrarna är särskilt känsliga för svullnad.
Högläge när du vilar
För att minska svullnaden kan du ha den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar, och inte låta den hänga rakt ner. Med högläge menas att kroppsdelen ska vara högre upp än hjärtat. Du kan höja upp det gipsade benet med till exempel kuddar när du ska vila.
Rörelser motverkar svullnaden
Du ska försöka vara igång så mycket som möjligt när du är gipsad. Rörelser motverkar svullnaden och du ska därför röra på de leder som sitter nära den skadade kroppsdelen och inte är gipsade. Du ska röra både fingrar och armbåge om du till exempel har en gipsad handled.
Benen kan svullna om du sitter stilla. När du går pumpas blodet lättare tillbaka till hjärtat och svullnaden går ner. Du ska därför försöka gå en hel del om du får stödja på ditt gipsade ben. Du får bättre blodcirkulation, skadan läker snabbare och det känns bättre. Däremellan ska du vila benet och då lägga upp det högt, till exempel på en stol eller ett bord.
Särskilda träningsprogram
Du behöver också träna den skadade kroppsdelen lite extra för att bli bra, förutom att du rör dig som vanligt. Du kan få särskilda träningsprogram av den som gipsat dig eller av en fysioterapeut. Träningsprogrammen är olika för olika gipsningar.
Markeringsgå
Du får oftast markeringsgå om du inte får stödja på ditt gipsade ben. Det betyder att du sätter ner foten men inte stödjer helt på den. Du kan till exempel föreställa dig att du sätter ner foten på ägg eller hårt bröd utan att krossa det.
Du får veta hur du ska göra av en fysioterapeut eller av den som gipsar.
Kryckor eller gåstöd
När du ska markeringsgå måste du ta hjälp av armmusklerna för att inte belasta det gipsade benet. För unga människor är det oftast lättast att göra det med hjälp av kryckor.
Du kan ha svårt att gå med kryckor om du är äldre, eller om du av något annat skäl har svaga muskler eller dålig balans. Då kan du i stället använda något slags gåstöd.
Du kan behöva kryckor eller gåstöd för att hålla balansen när du går, även om du får stödja på det skadade benet.
Du kan ibland behöva använda rullstol, om du till exempel har svårt att belasta det ben som inte är gipsat.
Ta det lugnt när du reser dig upp
När du ska resa dig efter att ha sovit och legat stilla under många timmar kan det skadade benet vara svullet och göra ont. Du undviker svullnaden och smärtan om du höjer och sänker benet några gånger innan du sätter ner det.
Du kan röra på de leder som inte är ingipsade om du har en skadad arm som är svullen och stel efter att du sovit eller vilat. Då känns det bättre och det blir lättare att komma igång igen.
Skydda gipset när du duschar
Ett vanligt gips tål inte att bli blött, eftersom det då luckras upp och går sönder. Plastgips tål vatten, men om du blir blöt innanför plasten kan fukten inte avdunsta så lätt och huden kan bli irriterad.
När du ska duscha och tvätta dig måste du därför se till att gipset inte blir blött. Ett sätt att skydda gipset är att tejpa ihop plastpåsar eller sopsäckar med vattenfast tejp och sedan fästa på huden med kirurgtejp. Du kan köpa ett engångsskydd som liknar plastpåsar på apotek. I sjukvårdsaffärer finns flergångsskydd som är mer hållbara och som hålls på plats med en gummiring.
Att ta bort gips
Gipset ska tas bort när du haft det tillräckligt länge, vanligen i flera veckor. Det görs oftast på sjukhuset där du fick gipset, men ibland kan det tas bort på en vårdcentral. Då används en så kallad gipssåg eller en trådsåg. Om du har en gipsskena räcker det med att klippa upp lindorna som håller fast gipset.
En gipssåg har en rund taggig skiva som vibrerar så att gipset går sönder utan att huden skadas. Den som tar bort gipset brukar först visa hur sågen fungerar och lägga den mot huden så att du känner att den inte gör ont.
Om en trådsåg ska användas läggs en plastkanal in mellan vadden och gipset redan vid gipsningen. När gipset ska tas bort träs trådsågen, en räfflad metalltråd, in i plastkanalen. Sedan sågas gipset upp med metalltråden. Trådsågen kan inte skada huden eftersom det är plast och vadd mellan gipset och huden.
Viktigt att träna efteråt
När gipset har tagits bort kan lederna vara stela. Du kan ha svårt att röra dig och behöver ibland smärtstillande läkemedel för att kunna komma igång med att röra dig.
Träning är viktigt för att du ska kunna få tillbaka rörlighet och styrka igen och minskar dessutom oftast själva smärtan. En fysioterapeut eller den som tar bort gipset ser till att du får ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du har.
Kompressionsstrumpa
Du kan använda en så kallad kompressionsstrumpa på dagarna om du är svullen i en skadad kroppsdel efter att gipset har tagits bort. Det är en kraftig resårstrumpa som motverkar svullnaden.
Det finns kompressionsstrumpor både för skadade underben och hela ben. Du kan behöva använda kompressionsstrumpan under flera månader. En bruten fotled kan svullna upp även lång tid efter skadan om du har foten hängande ner en längre stund.
Det kan vara bra att ta med en kompressionsstrumpa om du till exempel ska flyga, även om du varit bra i ett par månader. Det finns även kompressionsstrumpor för svullna armar och kompressionshandskar för svullna händer och fingrar.
Komplikationer
Det kan verka som att något är fel om du har ont i den gipsade kroppsdelen, men det är sällan som gipset är orsaken till smärtan. Skadan kan göra att du har mycket ont den första tiden, och det är inte ovanligt att också ha en blödning från skadan. Du kan få värktabletter mot smärtan.
Det är vanligt att armbågen blir blå om du har en bruten handled. Det är ett tecken på att du hållit handen i högläge som du ska. Den blödning du har från benbrottet rinner mot den lägsta punkten, armbågen, och syns där som ett blåmärke. Om det i stället är fingrarna som blir blåa och svullna har du antagligen inte hållit handen tillräckligt i högläge. När du har en bruten fotled och inte håller foten tillräckligt högt kan du få blåa tår.
Fingrar och tår som är blåa och även gör ont kan bero på att gipset är för trångt och måste bytas. Du måste få gipset bytt om det skaver mot huden så att det kan bli sår.
Du måste ibland söka vård
Ibland kan gipsningen behöva göras om. Du ska söka vård vid följande situationer:
- Fingrar eller tår blir vita eller färglösa, eller du förlorar känseln i dem. Då ska du genast ta kontakt med sjukhuset.
- Gipset känns trångt och du har ont trots att du har den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar.
- Det gör ont för att det trycker eller skaver någonstans. Det kan bero på att det har blivit veck på tubgasstrumpan, polstervadden, själva gipsbandaget eller plastbandaget.
Andra skäl att gipsas om
Gipsningen kan behöva göras om när en svullnad går ner så mycket att gipset börjar sitta löst.
När du har stygn som behöver tas bort efter några veckor får du ett nytt gips efter att stygnen har tagits bort.
Flyga med gips
Det kan hända att flygbolag inte tillåter dig att resa om du har ett cirkulärgips, på grund av risken för blodpropp.
Ta kontakt med din läkare eller den som har gipsat dig för att få råd om du ska flyga. Resor innebär ofta mycket stillasittande, vilket kan ge svullnad och en ökad risk för blodpropp. När du har blivit gipsad har du redan från början en sämre blodcirkulation i den gipsade kroppsdelen.
Risk för blodpropp
Det är viktigt av flera skäl att du rör på dig när du är gipsad. Den allvarligaste följden av att du rör dig för lite är att du kan få blodpropp. Risken för blodpropp ökar om du har ett gipsat underben, på grund av både gipset och skadan du har fått.
Du har en ökad risk för att få blodpropp om du är gravid eller använder p-piller. Detsamma gäller om du tidigare har haft en blodpropp, eller om du har föräldrar eller syskon som har haft blodpropp.
Ett gipsat underben är vanligtvis svullet om du har fått en blodpropp. Då är det vanligt att du har en sprängande eller molande smärta i hela underbenet.
Svullnaden och smärtan går inte över trots att du placerar benet i högläge.
Du kan få ta blodförtunnande läkemedel en tid om du har en ökad risk för blodpropp.
Kompartmentsyndrom
En ovanlig men allvarlig komplikation som du kan få om du har en skadad muskel och är svullen under gipset är så kallat kompartmentsyndrom. Då fungerar inte blodtillförseln till den skadade muskeln. Du kan få kompartmentsyndrom i både benen och armarna, men det är vanligast i underbenen. Det uppstår oftast tidigt efter skadan eller efter en operation.
Du får mycket ont även när du vilar om du får kompartmentsyndrom, och ännu mer ont om du håller armen eller benet i högläge. Du kan också tappa känseln i foten eller handen.
Du ska genast ta kontakt med sjukvården om det börjar göra väldigt ont även när du vilar med den gipsade kroppsdelen i högläge. Då måste gipset tas bort direkt, och ibland måste du opereras.
Finger-hand-skuldersyndrom
Risken för långvariga besvär med smärtor och stelhet ökar om du har en gipsad hand eller handled och inte rör tillräckligt på de leder som inte är ingipsade, till exempel fingrarna, armbågen och axelleden. Det kallas för finger-hand-skuldersyndrom.
Sår under gipset
Du kan få skavsår av gipset. Då måste du få gipset uppklippt eller utbytt, eftersom skavsår gör ont och kan bli infekterade.
Ett infekterat sår innanför gipset kan vara svårt att upptäcka, till exempel ett sår som uppkommit efter en operation. Du kan få feber och må allmänt dåligt om du får en infektion. Det kan göra ont, lukta illa och ibland kommer fukt inifrån gipset. Då ska du söka vård så att du får gipset borttaget och såret omskött.
Om det kliar under gipset
Det är vanligt att vilja klia sig under gipset. Tyvärr finns det inget säkert sätt att klia sig utan att du riskerar att skada dig. Huden under gipset är mer känslig än vanligt, och en pinne eller liknande kan lätt irritera huden. Flisor av trä kan fastna och orsaka sår som kan bli infekterade. Det kan hjälpa att försöka slappna av och koncentrera sig på något annat än det som kliar.