Det gör ont när du har brutit skenbenet eller vadbenet. Du kan oftast inte stödja på benet, som kan vara svullet och eventuellt se lite böjt ut. Ibland kan benet vara i rätt läge trots att det är brutet.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat eller fått ett hårt slag mot underbenet och inte kan stödja på benet.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vissa mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan lindra smärtan genom att hålla benet stilla och undvika att stödja på det.

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Barn ska inte äta eller dricka

När ett barn har skadat underbenet måste hen ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något innan. Det beror på att barnet kan kräkas under tiden hen är sövd.  

Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet ska vara fastande.

Läkaren känner på foten och tårna för att undersöka den. Det kan göra ont.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Det brukar inte göra ont.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandlingen beror på hur skadan ser ut, var den sitter och hur den har uppstått. Dessutom skiljer sig behandlingen av vuxna och barn åt.

Den vanligaste behandlingen för vuxna är att enbart få gips, eller att opereras och få gips efteråt.

Gips

Du kan få enbart gips om du till exempel har fått ett enklare benbrott där benbitarna ligger på rätt plats och läkaren bedömer att de är stabila.

Operation

Du blir opererad om du har fått ett svårare benbrott. Vid operationen kan du få plattor, skruvar eller så kallad märgspik för att hålla benbrottet på plats medan det läker. Du kan få ett gips efteråt beroende på vilken typ av operation som har gjorts. Ibland behövs ingen gipsning efteråt.

De flesta behöver stanna kvar på sjukhus några dagar efter en sådan operation. Läkaren som har opererat dig avgör hur mycket du får belasta underbenet efter operationen.

Uppföljning med röntgen

De flesta skador brukar vara läkta efter tre månader. Men läkningen kan ibland ta längre tid än så. Du blir undersökt med röntgen flera gånger under tiden benet läker. Undersökningarna visar om benbrottet läker som väntat.

Vuxna behöver träna efteråt

Det är viktigt att du träffar en fysioterapeut eller sjukgymnast efter en skada på underbenet. Genom träningen kan du få tillbaka den muskelstyrka och rörlighet som du har tappat under tiden du inte fått belasta underbenet.

Barn under två år som får en spricka i underbenet och inte har så ont behöver oftast ingen särskild behandling. Du bör i stället vara försiktig när du klär av och på eller tvättar barnet.

Barnet behöver få gips om hen har ont. Sprickan brukar vara läkt när det inte längre gör ont och barnet själv börjar stödja på underbenet.

Barn behandlas med gips

Barn över två år som har fått ett benbrott på underbenet brukar vanligtvis behandlas med gips. Om skadan är liten kan barnet oftast gipsas utan narkos. Då kan hen få lustgas.

Hur länge barnet måste ha gips beror på hur gammal hen är. Det rör sig oftast om fyra till åtta veckor.

Operation av barn

Barn måste sövas och opereras om skadan är stor och gör mycket ont. Det görs under narkos.

En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills hen somnar.

När barnet är sövd kan läkaren rätta till det skadade benet. Sedan får barnet gips och benet röntgas för att se att det ligger rätt.

Därefter får barnet komma till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

Barnet får åka hem samma dag

Barnet kan vanligtvis åka hem från sjukhuset samma dag.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande läkemedel med paracetamol.

Under den tid som barnet måste ha gips görs regelbundna kontroller med röntgen för att se att benet läker som det ska.

Barn behöver ingen speciell träning efteråt

Oftast behövs ingen särskild träning efter att gipset har tagits bort. Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon fysioterapi.

Barnet kan vara med på idrottslektionerna igen efter fyra till sex veckor, men aktiviteterna kan behöva anpassas efter skadan.

Barnet kan halta lite grann under flera månader. Det är vanligt och orsakar ingen skada.

Du kan vanligtvis få kryckor på akutmottagningen eller på vårdcentralen. Du ska sedan lämna tillbaka dem på närmaste vårdcentral när du inte längre behöver dem. 

Barn som är yngre än sex år har ofta svårt att gå med kryckor, och kan behöva använda en rullator eller rullstol i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Det kan vara svårt att förebygga skador på underbenet som inträffar när du till exempel idrottar eller leker. Du kan minska risken för skador genom att använda lämpliga skydd.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Det gör du till exempel genom att röra på dig regelbundet, gärna utomhus. Du behöver också äta hälsosam kost. Det här är viktigt oavsett din ålder.

Att undvika rökning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.