SKADOR PÅ ARMAR OCH BEN

Brutet underben

I underbenet finns både skenbenet och vadbenet. Du kan få ett benbrott i underbenet om du till exempel får ett hårt slag eller om du ramlar samtidigt som underbenet vrids. Den behandling du får varierar beroende på hur skadan ser ut, men brukar bestå av gipsning eller operation.

De allra flesta blir bra igen efter att ha brutit underbenet. Men det kan ta några månader innan du kan röra dig som vanligt igen. Detsamma gäller innan barn kan vara med på idrottslektioner igen.

Symtom

Det gör ont när du har brutit skenbenet eller vadbenet. Du kan oftast inte stödja på benet, som kan vara svullet och eventuellt se lite böjt ut. Ibland kan benet vara i rätt läge trots att det är brutet.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ramlat eller fått ett hårt slag mot underbenet och inte kan stödja på benet.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vissa mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om du håller benet stilla och undviker att stödja på det.

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Barn ska inte äta eller dricka

När ett barn har skadat underbenet måste hen ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter innan eftersom det annars finns en risk att hen kräks under narkosen. Innehållet i magsäcken kan då hamna i lungorna och göra att barnet får svårt att andas. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Du kan ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol även om hen ska vara fastande. Läkemedlen finns i olika former och dosen kan anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Vad händer i kroppen?

I underbenet finns både skenbenet och vadbenet.

I underbenet finns både skenbenet och vadbenet. Skenbenet är det kraftigaste benet i underbenet och ingår i knälederna. Vadbenet är inte lika kraftigt som skenbenet. Både vadbenet och skenbenet ingår i fotleden.

Underbenet bryts oftast i form av en spiral antingen i mitten eller nedre delen av skenbenet. Benbrott som barn får när de har hoppat studsmatta sitter oftast strax nedanför knäleden.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan skada underbenet. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett bygger om sig när hen växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i underbenet inte alltid läggas tillrätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas nytt, mjukare ben runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på underbenet, men det ombildas så småningom till vanlig benvävnad.

Läs mer om skelett och leder.

Undersökningar

Röntgen av underbenet.

Läkaren undersöker genom att känna på underbenet för att se var det gör ont och om det är svullet. Det kan göra ont när läkaren känner på benet.

En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Då tas flera röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det finns någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling av vuxna

Benbrott i underbenet kan se väldigt olika ut. Behandlingen kan därför variera beroende på hur skadan ser ut, var den sitter och hur den har uppstått. Dessutom skiljer sig behandlingen av vuxna och barn åt.

Den vanligaste behandlingen för vuxna är att enbart få gips, eller att opereras och få gips efteråt.

Gips

Du kan få enbart gips om du till exempel har fått ett enklare benbrott som har lagts tillrätta.

Operation

Du blir opererad om du har fått ett svårare benbrott. Vid operationen kan du få plattor, skruvar eller så kallad märgspik inopererade för att hålla benbrottet på plats medan det läker. Du kan få ett gips efteråt beroende på vilken typ av operation som har gjorts. Ibland behövs ingen gipsning efteråt.

De flesta behöver stanna kvar på sjukhus några dagar efter en sådan operation. Läkaren som har opererat dig avgör hur mycket du får belasta underbenet efter operationen.

Uppföljning med röntgen

De flesta skador brukar vara läkta efter tre månader. Men läkningen kan ibland ta längre tid än så. Du blir undersökt med röntgen flera gånger under läkningstiden. Undersökningarna visar om benbrottet läker som väntat.

Vuxna behöver träna efteråt

Det är viktigt att du träffar en fysioterapeut eller sjukgymnast efter en sådan skada. Genom träningen kan du få tillbaka den muskelstyrka och rörlighet som du har tappat under tiden du inte fått belasta underbenet.

Behandling av barn

Barn under två år som får en spricka i underbenet och inte har speciellt ont behöver vanligtvis ingen särskild behandling. Du bör i stället vara försiktig när du klär av och på eller tvättar barnet.

Har barnet ont ska benet gipsas. Sprickan brukar vara läkt när det inte längre gör ont och barnet själv börjar stödja på underbenet.

Barn behandlas med gips

Barn som har fått ett benbrott på underbenet brukar vanligtvis behandlas med gips. Är felställningen i brottet liten kan barnet oftast gipsas utan narkos, och eventuellt bara få lustgas.

Hur länge barnet måste ha gips beror på hur gammal hen är. Det rör sig oftast om fyra till åtta veckor.

Mindre felställningar hos barn växer bort med tiden.

Operation av barn

Barn måste sövas och opereras om det handlar om en stor felställning som gör mycket ont. Det görs under narkos.

Barnet sövs när hen har varit fastande tillräckligt länge. Då riskerar barnet inte att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtstillande medicin.

När barnet är sövd kan läkaren rätta till felställningen på det skadade stället. Barnet får gips efteråt. Benet röntgas efter gipsningen för att läkaren ska kunna se att det ligger i rätt läge.

När operationen och gipsningen är klara får barnet komma till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

Barnet får åka hem samma dag

Barnet kan vanligtvis åka hem från sjukhuset samma dag. Men om det gör mycket ont eller om hen blivit sövd kan det bli aktuellt att stanna på sjukhuset en natt.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande läkemedel med paracetamol.

Under den tid som barnet måste ha gips görs regelbundna kontroller med röntgen för att se att benet läker som det ska.

Barn behöver ingen speciell träning efteråt

Det är sällan en skada på underbenet kräver mer specifik träning efter att gipset har tagits bort. Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon fysioterapi. Vardagliga rörelser brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka.

Barnet kan vara med på idrottslektionerna igen efter fyra till sex veckor, men aktiviteterna kan behöva anpassas efter skadan.

Barnet kan halta lite grann under flera månader. Det är vanligt och orsakar ingen skada.

Du kan få kryckor på vårdcentralen

Du kan vanligtvis få kryckor på akutmottagningen eller på vårdcentralen. Du ska sedan lämna tillbaka dem på närmaste vårdcentral när du inte längre behöver dem. 

Barn som är yngre än sex år har ofta svårt att gå med kryckor, och kan behöva använda en rullator eller rullstol i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det kan vara svårt att förebygga skador på underbenet som inträffar när du till exempel idrottar. Du kan minska risken för skador genom att använda lämpliga skydd.

Äldre barn och ungdomar som utövar vissa sporter som exempelvis ishockey brukar ha skydd som täcker underbenet. Det kan vara svårare att skydda sig för yngre barn som skadar sig när de leker.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan